Startsida Fotboll Historik Säsongen 1929-30 AIK-Hälsingborgs IF

Söndag 3 november 1929, kl 13.30 AIK-Hälsingborgs IF 5-1 (2-0) Stockholms Stadion

Landskampsstämning på utsålt Stadion, AIK utklassade Hälsingborg i en av tidernas bästa AIK-matcher

Det var landskampsstämning på ett utsålt Stadion när AIK utklassade tidigare så suveräna serieledarna Hälsingborgs IF med 5-1. Det var ett suveränt svar på det försmädliga 0-5-nederlaget i Hälsingborg tidigare under hösten. Då smädades AIK:s "Massa" Alfredsson, som tidigare spelat i HIF. Nu fick han och hela AIK vara med om en gruvlig revansch.
Matchen går in bland AIK:s allra bästa insatser under 1900-talet, kanske konkurrerar den till och med om att vara den allra bästa AIK-prestationen.

Dagens Nyheter tog fram de stora rubrikerna och skribenterna var lyriska över AIK:s uppvisning. Mr Jones:
"Den 18 augusti besegrades AIK av HIF i Hälsingborg med 5-0, den 3 november tog AIK hämnd i Stockholm med 5-1, som kunde varit 7-0. Här ha vi två synnerligen oförklarliga resultat att förklara: de äro följden av lagpsykiska förhållanden och peka båda på liknande sammanbrott under trycket av för stark anspänning och för stort ansvar. AIK var ”dagens lag” i augusti, efter sin sensationella vårspurt undan degraderingen och sina minst lika sensationella segrar över Racing Club och Espanol: Hälsingborg är dagens lag nu, efter sitt seriemästerskap i våras och sin tämligen enastående toppstabilitet i höst. I augusti beklagade vi stockholmare bittert att Hälsingborgspubliken inte fick se vad ett hårt pressat AIK verkligen förmår uträtta, nu var det synd om Hälsingborg, som inför ett högspänt och i förköp utsålt Stadion – 19.000 biljetter i förköp är väl dock ett rekord! – så fullständigt plattades till marken av inspirerade motståndare. Vår Herre har sitt pekfinger med även i fotboll och ser till att träden inte växa in i himlen. AIK:s seger skulle ha varit riktigare med siffrorna 7-0. Beredd på skarp efterdiskussion i händelse av knappa siffror, antecknade jag de verkliga målchanserna med frånseende av normala skott och hörnor. AIK hade sju måltillfällen första halvlek (2 resulterade) och sex andra (3 resulterade). Hälsingborg hade ett måltillfälle förste och intet andra (då likväl tröstmålet kom på Hälsingborgs enda skott under hela matchen, ett långskott), 5 eller 7 mål för AIK kan spela samma roll, Hälsingborg hade dock stor tur med att få nollan spräckt; efter sitt spel för dagen förtjänar skåningarna intet mål. AIK:s taktik genomfördes riktigt och konsekvent under Kaufeldts säkra ledning: markspel (luftbollningen är ju HIF:s specialitet) och täta kombinationer på innertrion, vilka tröttade och förvillade de skånska halvbackarna och drogo in dem mot mitten så att yttrarna ideligen fingo fria rutschbanor på sina kanter. Detta kallade Kaufeldt själv att ”spela med 5 forwards”. Hälsingborgsförsvaret kom också fullständigt bort; och när det sedan i allmänna förvirringen tog sig till att spela med en back (Axelsson) högt uppdragen började AIK-anfallen gå i rena uppvisningsstilen. Jag beklagar att de flesta av AIK:s spelare tänka vara med i bandy och ishockey i vinter. De skulle behöva vila till våren. Varför äro göteborgare och skåningar så mycket bättre i vårsäsongernas begynnelse? Inte därför att vintern släpper förr hos dem, utan för att de inte äro utbrända efter en intensiv vintersportsäsong."

På annan plats i DN kunde man läsa:
"Utsålt Stadion, 19.500 personer i landskampsstämning och AIK-revansch på Hälsingborg med 5-1. Vad mer kunde väl publiken begära i årets sista storseriematch i Stadionborgen? Hela AIK-vinsten ansågs bärgad då direktör Bergvall omedelbart efter Hälsingborgslagets entré äskade ljud och meddelade att den förändringen företagits i AIK att Justus Gustafsson utbytts mot … Mer behövdes inte. Alfredssons namn var givet. Man hade haft det på känn men knappat trott att AIK-ledningen vågade ta risken. Alfredssons reentré hälsades minst lika spontant som då Kaufeldt helt oförmodat uppenbarade sig på planen för tre veckor sedan i Gais-matchen. Publiken kom nu liksom då i stämning redan från början och detta bidrog givetvis att i dubbel måtto öka AIK-spelarnas självförtroende."

Pära Kaufeldt, AIK:s kapten och segerorganisatör, sade efter matchen till DN:
- Vi vunno på vår taktik och den gick ut på att spel med 5 forwards, om jag så får säga. Vi spelade alla fem så gott som på linje, själv låg jag kanske litet bakom de andra. Genom att Hälsingborgs ytterhalvor nu tvingades dela sin uppmärksamhet på både innern och yttern sprack deras ytterrocksspel. Mulle Petersén och Eric Persson voro bäst hos oss.

Sammanställning: Anders Johrén
[2006]

Fakta
Hörnor	10-6
Publik	19.184 (på Stadion, för första gången var Stadion utsålt i förköp)
Domare	Carl Olsson, Göteborg
Matchdräkt	AIK: Svarta tröjor, vita byxor
Övrigt	AIK började spela mot det södra målet

Händelseförlopp
(17)	1-0	AIK: Ernst Wahlberg
(40)	2-0	AIK: Ernst Wahlberg
(60)	3-0	AIK: Jompa Nilsson (Wilhelm Engdahl)
(73)	4-0	AIK: Wilhelm Engdahl
(77)	5-0	AIK: Jompa Nilsson (Per Kaufeldt)
(85)	5-1	HIF: Albin Dahl

Laguppställning
			M+P		Anm
	Eiwar Widlund		0+0
	Axel Alfredsson		0+0		(1)
	Sven Andersson		0+0
	Sven Lindqvist		0+0
	Wilhelm Petersén		0+0
	Nils Nilsson		0+0
	Jompa Nilsson		2+0
	Eric Persson		0+0
	Per Kaufeldt		0+1
	Ernst Wahlberg		2+0
	Wilhelm Engdahl		1+1
Teckenförklaring: M+P=Mål+målgivande passningar. Anm=Anmärkning (förklaring nedan)

Motståndaren

Hälsingborgs IF:s laguppställning: Sigge Lindberg, Nils Axelsson, Arne Johansson, Malte Rosén, Nils Rosén, Erik Persson, Charles Brommesson, Gunnar Olsson, Harry Lundahl, Albin Dahl, Knut Kroon.