Startsida Fotboll Historik Säsongen 1933-34 AIK-IF Elfsborg

Torsdag 10 maj (Kristi Himmelfärdsdag) 1934, kl 13.30 AIK-IF Elfsborg 1-1 (1-0) Stockholms Stadion

Tillbaka till Stadion, tillbaka till medelmåttigt spel

Efter två toppklassiga insatser borta mot Elfsborg och Hälsingborg var AIK tillbaka i Stadion. Och tillbaka i det medelmåttiga spel som fört AIK farligt nära en nedflyttningsplats.

Stillman i Svenska Dagbladet:
"Stadionpubliken var nyfiken på sina aik-are under torsdagen. Man ville se lite grand av det paradspel och den segerglädje, som sprakat över fotbollsplanerna i Borås och Hälsingborg de bägge senaste söndagarna. Man fick hålla till godo med en glimt. Under de fem första minuterna svepte AIK-linjerna fram över Stadionplanen, så man blev inställd på ett målkalas av den sort, som de svarta ibland arrangerade på Stadion under höstarna 1929-31. Men sedan var det bara Vidlund, som fortsatte i högsta formen. Spelet på plan sjönk ned till AIK-kvaliteten av april månad, och det var tur att Elfsborg också höll sig en bit under den normala nivån.

Vidlund nämndes. Han var storartad. Det fanns bara en man till på planen, som var lika bra, och det var Axel Olsson i det motsatta målet. Bägge hade fullt upp att göra, många av skotten voro svåra, flera utrusningar föreföllo riskabla - men allt utom ett par straffsparkar klarades.

Hur ofta får man se tre straffsparkar i en allsvensk match? På söndagen var man i alla fall med om det, och det kan vara värt att antecknas, att summan av målen i matchen understeg summan av straffsparkarna. AIK hade förtjänat en knapp seger och också fått den med lite bättre skyttar i kedjan. Deras bästa skott stod backen Sven Andersson för. Efter en hörna gjorde han en makalös helomvändning och sköt brännhårt. Men Axel Olsson gjorde en bravad, likvärdig med Sven Anderssons.

Bewe i Dagens Nyheter:
"Enda möjligheten att få se AIK prestera förstklassig fotboll är tydligen att följa laget på landsortsresorna. I Stadion tyckts det vara som förgjort. Nu hade c:a 14.000 solmättade fotbollsanhängare samlats i Stadiongrytan för att beundra den elva som hävdat huvudstadens fotbollära både i Borås och Hälsingborg, och på dessa platser imponerat på expertisen. Det började lovande, och första kvarten ingav förhoppningar om en stormatch, men ju längre tiden framskred desto svagare blevo prestationerna i svart, och när det hela var över efterlyste man fortfarande bortaformen. Och man fick nöja sig med 1-1. Rättvist."

Mr Jones i samma tidning:
"AIK började som ett första klassens topplag mot Elfsborg, och Kafueldt började som en Romcenter, men varken det ena eller det andra höll riktigt i längden. Våra svarta gunstlingar spela utan guldkanter hemma i Stadion. Att inte tåla att ha tipsen i ryggen och att nå sin standard på bortaplan, men inte hemma, det är allt synnerligen tydliga svaghetstecken. Men troligen är AIK redan med sina 14 poäng i hamn och har i alla fall så hyggligt förspänt att en enda fattig punkt till på de 3 återstående matcherna ge full säkerhet."

Sammanställning: Anders Johrén
[2006]

Fakta
Publik	13.469 (på Stadion, i samarrangemang med gymnastikuppvisningar och defilering av "cykeln genom tiderna")
Domare	Harvid Abrahamsson, Göteborg
Matchdräkt	AIK: Svarta tröjor, vita byxor
Övrigt	AIK började spela mot det norra målet

Händelseförlopp
(44)	1-0	AIK: Sven Andersson (straff)
(53)	1-1	IFE: Egon Åstrand (straff)
(70)	Straffmiss	IFE: Egon Åstrand

Laguppställning
			M+P		Anm
	Eiwar Widlund		0+0
	Valter Sköld		0+0
	Sven Andersson		1+0
	Hugo Sjögren		0+0
	Wilhelm Petersén		0+0
	Erik Ekblad		0+0
	Gustaf Josefsson		0+0
	Eric Persson		0+0
	Per Kaufeldt		0+0		(1)
	Ernst Wahlberg		0+0
	Axel Nilsson		0+0
Teckenförklaring: M+P=Mål+målgivande passningar. Anm=Anmärkning (förklaring nedan)

Motståndaren

IF Elfsborgs laguppställning: Axel Ohlsson, Egon Åstrand, Erik Lager, Sven Zachrisson, Arvid Emanuelsson, Gösta Nordström, Nils Hehdin, Åke Samuelsson, Sven Jonasson, Karl-Erik Grahn, Isidor Sjösten.