Startsida Fotboll Historik Säsongen 1943-44 AIK-IFK Göteborg

Söndag 19 september 1943, kl 13.30 AIK-IFK Göteborg 4-2 (0-1) Råsunda Fotbollsstadion

AIK vände på nytt i ny seriefinal

I ännu en liten seriefinal, ettan AIK mot fyran IFK Göteborg, vände AIK ett hotande underläge till seger. IFK var det bättre laget före paus, AIK det klart bättre laget efter paus.

Allison i Dagens Nyheter:
"Ännu en gång gjorde AIK ett kraftprov och segade sig upp från underläge till seger över Göteborgskamraterna med 4-2 (0-1). Inte tu tal om annat än att det var en prestation av Stockholmslaget, men från början måste också slås fast att det var en match av så växlande karaktär att AIK-segern var nära att frysa inne. Göteborg kom i slutet av första halvlek med en häftig spurt, och endast genom diverse starka prestationer av Gurra Sjöberg i AIK:s mål, mindre starka nerver hos Göteborgscentern Leif Larsson och undermåliga domslut hindrades Göteborg från att leda med men än 1-0 i halvtidspausen.

Med maximal tur kunde Göteborg i detta skede fått 5 mål. Två renhåriga sumpningar av Leif Larsson och två uteblivna straffsparkar förekom i diskussionerna efter matchen. Samtidigt gjorde emellertid även AIK en hel del av värde och någon 5-0-ledning hade naturligtvis inte varit motiverad för Göteborgs del. Efter pausen blev det ett annat AIK-lag på banan och sakta men säkert hämtades Göteborgs försprång in. Det fanns starka nerver i AIK, det fans även ambition och segervilja."

Mr Jones i DN:
"I 25:e minuten ute på Råsunda noterande jag: ”Gbg vackert men ofarligt”. Nästa sekund fick Götet straff och mål, och så kom en läcker Göteborgsperiod med vackraste spelet under en genomgående stilfull match; men bara skönheten ger inga mål, och den göteborgska stilen överdimensionerades något. Till AIK:s lycka. I pausen drog AIK på smokingen och tog hand om både skönheten och skjutandet. AIK skall vinna denna match klart: målchanserna förhöll sig som 5:2. Men ändå kunde det gått illa. Göteborg kunde ha fått en straff till, och Leif Larssons generalsumpning strax efter straffmålet överträffade nästan svenska landslagets mot Schweiz i tiden…

Stil och kultur – naturligtvis. Men så är det också gammal adel, AIK och Göteborgskamraterna. De möttes för 37:e gången. Ställningen: 37 10 9 18 64-69."

PIV i Stockholmstidningen:
"Hur vore det förresten, om AIK, som nu blivit en verklig klubb, tog sig för att försöka få till stånd en hejarklack av supporters vid sina hemmamatcher? För dagen var det inte direkt aktuellt – publiken jublade tvärtom ovanligt hjärtligt vid ett par av de granna AIK-målen. Men det är väl bekant, hur det brukar te sig i vanliga fall, då det gästande laget nästan alltid är favorit och applåderas, medan AIK får örfilarna. Och seger eller nederlag kan i många fall hänga på publikens nåd."

Bland åskådarna märktes statsminister Per-Albin Hansson.

Sammanställning: Anders Johrén
[2006]

Fakta
Publik	17.718 (på Råsunda)
Domare	Eric Andersson, Örebro
Matchdräkt	AIK: Svarta tröjor, vita byxor.

Händelseförlopp
(25)	0-1	IFK: Folke Johansson (straff)
(51)	1-1	AIK: Lennart Askerlund (Henry Carlsson)
(53)	2-1	AIK: Herold Wolfbrandt (Lennart Askerlund)
(65)	2-2	IFK: Leif Larsson
(76)	3-2	AIK: Sven Pålsson
(79)	4-2	AIK: Henry Carlsson (Lennart Askerlund)

Laguppställning
			M+P		Anm
	Gustav Sjöberg		0+0
	Harry Nilsson		0+0
	Ove Karlsson		0+0
	Harry Johansson		0+0
	Börje Leander		0+0
	Stig Carlson		0+0
	Sven Pålsson		1+0
	Lennart Askerlund		1+2
	Herold Wolfbrandt		1+0
	Henry Carlsson		1+1
	Åke Andersson		0+0
Teckenförklaring: M+P=Mål+målgivande passningar. Anm=Anmärkning (förklaring nedan)

Motståndaren

IFK Göteborgs laguppställning: Axel Olsson, Nils Eriksson, Folke Johansson, Ragnvald Pålsson, Fritz Berg, Folke Larsson, Arne Nyberg, Gunnar Gren, Leif Larsson, Holger Bengtsson, Erik Bergqvist.