Startsida
Äntligen mål Äntligen kunde så AIK göra mål i 1969 års allsvenska. Två stycken till och med. Men det räckte ändå bara till en poäng mot Gais som kvitterade med åtta minuter kvar av matchen.
Bobby Byström i Dagens Nyheter konstaterade: AIK:s båda mål beskrevs så här i Idrottsbladet:
IB fortsatte: Gamle AIK-spelaren Wille Engdahl hade en lång artikel om AIK-matchen i samma tidning: "Bara litet över 5000 åskådare betyder nya bekymmer för ekonomerna i AIK som otvivelaktigt hade rätt att vänta mer folk när serieledarna gästade Fotbollstadion och hade med sig landets mest omtalade spelare just nu, nyuttagne landslagsyttern Hasse Johansson. Den dubbla publiksiffran hade väl också räknats in ifall inte söndagens förmiddag kommit med blåst och regn och i ett slag förvandlade vår till höst. I sådant väder kryper fotbolls-Stockholm inomhus. AIK hade greppet
De som stannade hemma gick miste om en underhållande match där Gais svarade för välspelningen och flertalet finesser och AIK för en kampglöd som inte på länge setts från det hållet. Ett tag i andra halvlek då stockholmarna kvitterat till 1-1 hade de ett fint grepp om matchen och tvingade motståndarna att springa mycket utan att få låna bollen. Ledningen till 2-1 kom inte överraskande, men nog var det rättvist att Gais till slut fick den ena poängen med sig hem. Bra nyförvärv
AIK överraskade med att inleda med en storoffensiv, låg över och skaffade sig chanser, förvärvet Lars Jansson från IFK Stockholm är en grabb med fint påbrå på fädernet och han visade utmärkta takter, passade, sköt och skallade med härlig optimism. Att han sedan tog ut sig så att det blev mest trampa vatten mot slutet visade mer gott gry än direkt svaghet. Som så ofta sker straffades offensvien och högersidan och Janne Olsson nickade i mål. Just den bollen kunde Leif Hult inte göra något åt men helt hade målvakten, som nu fick hoppa in i stället för Ronny Gustafsson inte kommit över sina fjolårskomplex. Han gjorde några underliga och tveksamma ingrepp men spelade senare upp sig. Årets mål Kurt Andersson gick och samlade krafter och energi en hel timme, men sedan small det. Hans direktskott på Lars Janssons hörna kommer troligen att stå sig säsongen ut som årets mål på Råsunda, i all synnerhet som den grandiosa fullträffen bröt is och förtrollning och nollan i AIK:s målkolumn. Den återstående halvtimmen av matchen jobbade också Kurre lika energiskt som de andra bland vilka jag skulle vilja ge hedersomnämnande åt vikingen Olavus Olsson. Annars var som vanligt Owe Ohlsson bästa AIK-tillgången. Curt Edenvik, hård och snabb bar största skulden till att Hans Johansson inte fick tillfälle att riktigt stryka under det berättigade i Orvar Bergmarks uttagning. Ett förspel En av mina favoriter i dagens fotboll heter Kent Persson, den något veka men bollkunniga AIK-innern, som det finns risk för att dagens poänghungriga ledare inte har tålamod med. Kent måste kanske än så länge hänföras till kategorin lyxspelare, men nog är det bra angenämnt att se en ung grabb som vågar vara sig själv och som gör litet utöver det vanliga. Hans mål som gav AIK 2-1 kom inte på något märkvärdigt skott, snarare var det väl litet schabbel från Gais-målvaktens sida. Men den fintning som låg bakom målet var en av matchens prestationer. Högerförsvaret i Gais kunde inte annat än tro att AIK:are på vänsterkanten verkligen tänkte skjuta då han laddade därföär att skottläget var inte dumt. Kent gav emellertid bara sken av att han tänkte skjuta, gjorde istället en avvikning in mot centrum och kom i bättre vinkel och dubbelt så bra skottläge. Han var värd sin fullträff." Sammanställning: Anders Johrén
|
Läs även
|