Startsida Fotboll Matchreferat Mediesvep

Mediesvep efter Djurgården-AIK

En dag som denna borde det vara lätt att göra en sammanfattning av vad som skrivs i media om AIK. Lätt, därför man som Gnagare svävar på små moln efter våra grabbars prestation på plan och man ivrigt lapar i sig all manna som regnar ner över en från lyriska journalister…men det är också svårt och oändligt trist, därför ett fåtal individer fortfarande tror att bl.a. biljardbollar hör hemma på en fotbollsläktare. Otroligt!!!

Men låt oss börja med allt det positiva som lördagen innebar:

”Andreas Andersson sparkade sig rätt in i VM-truppen”

DN:s Berndt Rosqvist öser beröm över Andreas och menar att i den här matchen tog han det sista steget mot en plats i Japan/Korea.
”AIK var verkligen nere för räkning med 0-2 efter en kvart. Men i den 30:e minuten fick Andreas Andersson äntligen utdelning för sitt pigga djupledsspel. En boll från Mats Rubarth nådde Andreas och trots dålig vinkel fick han bollen i nät…
Men det är ändå det avgörande segermålet till 4-3 som var det stora samtalsämnet efteråt. Det var ett mål som hade allt. Vilja, teknik och en underbar avslutning.”

Rosqvist menar vidare att det var helt rätt spelare som fick avgöra det sprakande derbyt och att han såsom planens bäste spelare skapade ytterligare en handfull heta chanser. Det är en spelare med starkt självförtroende som åker till landslagssamlingen och onsdagens landskamp mot Norge.

”En fotbollseftermiddag i världsklass”

DN-kollegan Torbjörn Petersson går snäppet längre och menar att det här var derbyt som hade allt: Andreas Andersson, frisparksmål i yppersta toppklass, Källströms första halvtimma, AIK:s upphämtning ggr 2, Djurgårdens märkliga 3-2 och AIK:s hjärta!
”Det var roligt, festligt, spännande och sevärt. Ett klassiskt derby - det är vad matchen kommer att kallas i framtiden, åtminstone bland AIK:are.”

”Åh, vilken härlig derbyfest”

Aftonbladets Lasse Sandlin utbrister i eufori att ”roligare än så här kan man knappast ha på allsvensk fotboll.” Sandlin väljer att i första hand koncentrera sig på att anmärka på Djurgårdens spel och spelare men konstaterar samtidigt att ”Andreas var Matchens Lirare, och visst kändes det rätt, att just han fick avgöra, hur hårt tejpad och vilket specialskydd han än hade för sin ur-led-hoppande-vänsteraxel” samt att ”AIK-segern var helt rättvis, man spelade med större hjärta, man var bättre i allt”.

”Vilken match! Vilken jävla match!!”

Myten om derbyt lever vidare, menar Expressens Mats Olsson. I den här matchen fanns allt som ger extra bränsle till sådana myter. Men framför allt blev det här till en makalös upprättelse för ett hårt kritiserat AIK. AIK visade att man fortfarande känner till att fotboll är ett lagspel, man visade att man har en lagmoral och att spelarna krigar och kämpar för varandra trots att det ser mörkt och motigt ut. AIK vann rättvist även om Olsson hade unnat Djurgårdens Andreas Isaksson att få sätta den sista desperata nicken i slutminuterna. Men framför allt återkommer han till M A T C H E N:
”Det var ingen match tränarna älskade, ingen match spelarna älskade - men det var en match som publiken verkligen kunde hänföras av. Man brukar säga att såna matcher har allt. Den i går hade allt. Plus en Andreas Andersson i VM-form. Plus en Stefan Ishizaki i VM-form. Det hör ni på namnet: klart Stefan Ishizaki ska med till Japan!
Sju mål, hård kamp, visslande benpipor, eleganta dragningar, sanslösa målvaktsräddningar, spektakulära brytningar, tacklingar som hördes i Vinnie Jones själ, ilska, glädje, omtumlande svängningar, ribbträff, skitsnyggt frisparksmål - jag menar, puh.”

AIK-spelarna var starkast i längden

SvD:s Jan Majlard menar att AIK vann matchen på mittfältet genom Svante Samuelssons och Martin Åslunds arbetsinsatser gentemot Djurgårdens Källström och Rehn. Genom att skärma av Stefan Rehn kunde man utnyttja Djurgårdens numerära underläge på mitten:

”Eftersom Kim Källström som en följd sina tidiga framgångar mot den svartgula backlinjen - först som upphov till 1-0-frisparken och sedan som straffexekutör vid 2-0 - blev hängande kvar i (alltför) offensivt land tappade Djurgården positionerna på mitten. Ett så stort handicap kan man inte ge ett derbytaggat AIK som alltid tycktes ha två-tre spelare surrande runt blårandiga mittältare. Följden blev att en pressad Rehn ständigt tycktes hamna på mellanhand och i tidsnöd.”

En dag som den här borde som sagt få kvarstå som en triumfens dag då vår kära AIK-sköld solar sig i glansen av journalisters uppskattning. Tyvärr tvingas ”mediasvepet” dock konstatera att ett fåtal ”AIK-anhängare” fortfarande gör sitt bästa för att besudla sitt lags anseende. Samtliga tidningar ges tillfälle att skriva ett stort antal artiklar om de som från norra ståplats vräker in saker på plan och på våra motståndares representanter.

Skriverier som ”motbjudande”, ”vämjeligt”, ”AIK riskerar böter”, ”Idioter” känns så enormt onödiga en dag som med all rätt borde handla om glädje och stolthet.

Text: Johan Florén
Foto: Bildbyrån
[020407]

Läs även
Matchreferat