Startsida Fotboll Mer läsvärt Säsongen 2003

Ett TV-derby i Bajenland

Dags för tredje omgången, tredje matchen. Ett nyligen arthroskoperat knä gjorde att jag valde att stanna hemma trots löften om tifo-karnevaler och sommartemperaturer. Hade på känn att Råsundaspöket kunde påhejas från vardagsrummet.

En TV med stor bildskärm och tillhörande surroundljud fick bli skådeplats för mig och min AIK-vän. Fixade med kycklingwok och påskmust.

Jag flyttade för snart sju år sedan till ”söder om söder”. Folk undrade, undrar ibland fortfarande, hur fasen det går. Jag svarar lite slentrianmässigt något om att jag inte är den förste i historien som flyttat söderut till okända boningar för att predika den Rätta Läran för hedningar.
  Enda intermezzot hittills skedde alldeles i början. Jag skulle på match, besmyckad och bestyckad med svartgula attribut stod jag på min lokala T-banestation. En lagom förfriskad herre i pensionsåldern kliver fram och på omisskännlig stockholmska framstöter:
  - En Gnagetsmula?! I Bajenland?! Du... skaffa vakter!

Det finns ju ett franskt uttryck, esprit d’escalier, vilket i översättning blir ungefär kvickhet i trappan. Det vill säga det man i efterhand kommer på att man borde framfört som dräpande motreplik. Vad jag inte svarade, men borde ha svarat var något som:
  - Djungelolja räcker nog utmärk, farfar.
  Men situationen blev helt enkelt för komisk för att man skulle kunna vara rapp i käften. Dock har jag sedan dess alltid tänkt mig honom som ”Bajengubben”, ett lite sådär lagom småelakt troll som rör sig här i omgivningarna, och som man kan skrämma barnen med.

Jag drar mig till minnes det hela, medan Arne Hägerfors läser laguppställningarna ur min TV, här mitt i hjärtat av fiendeland. Det har återigen vaskats om rejält i startelvan. Gary, Almen och Kalle Kula vilar. Ett tidigare närmast omotiverat lugn byts till viss oro. Denna bekräftas när matchen är igång. Gnaget är stundtals inte med på plan känns det som. Vi skruvar på oss och tittar på varandra där i TV-fåtölj och TV-soffa. Matchen är hård. Domaren visar upp en hel storslam av gula kort, men det kan inte påstås vara omotiverat.

Så drar Krille in sin frispark, på ett sätt som Krille är ensam om i världen, och vi står upp och skriker, vilket ljuder genom den öppna balkongdörren, ut över nejden, rullar via grannbalkonger som ibland skrudas i grönvitt, och fasen vet om det inte hörs ner till pizzerian på torget, som konstant har en Hammarby-flagga på väggen.

Kaffe i paus. Nervositeten har nu stigit till ett crescendo. Av någon anledning känns det värre att riskera att tappa en ledning än att hamna i underläge. Analysera det, den som kan! Och matchen fortsätter på samma sätt i andra halvlek. Hårt. AIK får inte tag i bollen. Ishi, Adde, var är ni?
  Kvitteringen på straff är inget att säga om. Märkligt nog blir matchen därefter klart jämnare. Även Nordin får ett gult kort, vilket Hägerfors kommenterar:
  - Knappast ens pengarna tillbaka på att just han får en varning i en match som denna.

Så tar matchen slut. Krille är med Håkan Svensson om jag räknat rätt de enda som spelat på samma position i Gnagets tre inledande matcher. De var också bäst i laget. Men det nya mittbacksparet Per Nilsson/Fredrik Björck ger framtidshopp.

Kan ändå inte låta bli att ge motståndarna ett erkännande. De var klart bättre den här gången. Om de än inte betvingade Råsundaspöket, så höll de detta väsen på avstånd. Och det är i en kombination av nostalgiskt styng i hjärtat och nyfiken förvåning man fick se Alexander Östlund som en av planens främsta i sin ytterbacksposition.

Vårt lag har långt kvar till toppformen, tänker jag när jag senare sitter och zappar mellan ointressanta kanaler. Min AIK-vän har gått hem. Oavgjort gjorde att hon i alla fall inte förlorade ett vad mot en Hammarby-bekant. Ja, det är långt kvar till toppformen, den som lokalkonkurrenterna bägge tycks ha prickat. Men Money & Co provar sig fram fortfarande, vilket kanske är den bästa investeringen på sikt.

Till nästa derby skall detta inte vara något problem. Då står TV:n tyst, medan vi ser tifot och tre poäng på plats i den trygga borgen i norr.

Och någonstans i vår huvudstads sinnliga domäner möts nog Råsundaspöket och Bajengubben och tar varandra i hand just denna kväll. 1-1.

Stefan Livstedt
Foto: Bildbyrån
[030423]