Startsida Fotboll Mer läsvärt Krönika

Räddare av pappa i nöd. Mats Rubarth ordnade AIK-straff vilket fick åtminstone en pappa på familjeläktaren att pusta ut. Inte bara för att AIK tog ledningen.

Glass, jubel och tre poäng

Black Army får allt ta i lite mer. När en varm vårsol gassar över Råsundas gräs (i alla fall på den östra sidan...), korven är precis lagom varm och glassen sådär pirrigt kall, samlas en massa pappor, mammor, pojkar och flickor på familjeläktaren på Södra. Då måste vår klack ta i ordentligt om de ska överrösta alla entusiastiska barn som tjoar och tjimmar lika mycket över en strut, oavsett om den levererats av Mats Rubarth eller pappa.

Denna dag inledde AIK glänsande men mattades något av HBK:s ledningsmål. De unga åskådarna på Södra hämtade sig dock snabbast av alla på Råsunda och ljudnivån steg snart till en nivå som fick en att undra vad som skulle hända när AIK skulle göra mål. Svaret kom tämligen snabbt: Nordins kvittering satt som ett lock för örat, om man säger så. För en liten kille övergick dock glädjen snabbt över till ren förtvivlan då han insåg att hans glass numera befann sig på Södra Nedre, en sektion nedanför honom...

Att vara förälder är sannerligen inte lätt. Ingen eller inget hade förberett en ung pappa på sin sons fundering. Sonen hade länge suttit tyst och koncentrerad. Plötsligt frågade han sin pappa: ”Vad är ’dummarjäkel’?” Pappan, som hade tankarna på helt annat håll, ryckte till av förvåning och tittade fånigt på sin son. ”Jo, de där borta ropar så” utvecklade sonen och pekade på klacken. Innan pappan hann svara något, brakade ett djungelvrål ut - Rubarth hade nämligen precis blivit fälld om domarn dömt straff. Pappan kunde pusta ut samtidigt som Andersson gjorde 2-1 till AIK.

När pausen kom började också tjatet om korv, läsk och godis. När den där lilla killen som förlorade sin glass vid 1-1-målet fick en ny var hans dag gjord. Denna gång hade han tydligt bestämt sig för att äta upp hela glassen och att inte låta något störa honom. Då gjorde plötsligt Rubarth 3-1. Hans blick studsade upp i riktning mot händelsernas centrum, men blev snart påmind om glassen när en droppe rann ner över hans hårda grepp om pinnen.

När klacken började besjunga en av HBK-spelarna och menade att han egentligen var en utövare av världens äldsta yrke (nej, inte bonde), blir en viss pappa mycket nervös över att hans son ska börja ställa frågor igen. Men taktiken med att köpa korv till barnen var ett lyckat drag, om än något defensivt.

Intensivt gälla skrik spred sig över hela Södra när HBK pressade på efter sin reducering till 3-2. Ljudnivån och den höga tonarten hade gjort vilket pojkband som helst gröna av avund. När sedan Rubarth satte den förlösande 4-2-bollen i nät, efter galant förspel av Andersson och Hoch, blandandes de ljusa rösterna upp med en och annan djup.

”Magnus, nu sjunger klacken ’Stå upp för AIK’” sa den där pappan, som nu tyckte att det var dags för ett offensivt, faderligt initiativ, och reste sig upp som för att föregå med gott exempel. Han var inte ensam; nära alla 14.677 närvarande åskådare fann anledning att hylla sitt AIK efter en strålande vinst under en lika strålande vårsol.

Anthony Bau, Södra övre
Foto: Bildbyrån
[030513]