Startsida Fotboll Mer läsvärt Krönika

Iskallt AIK

Göteborg har gungat under hela midsommarhelgen under ledning av The Boss och The E Street Band. Efter många timmars köande fick jag en plats mitt på planen fem meter från scenen vid lördagens konsert och jag kan intyga att The Boss var full av fantasi, kraft och energi - makalöst bra helt enkelt.

Den energikick som rådde i Göteborg under helgen verkade dock inte ha smittat av sig på AIK:s fotbollskrigare när de några mil ifrån Göteborg, på Ryavallen i Borås, på måndagskvällen skulle försöka besegra IF Elfsborg. Epitetet makalöst bra är inte heller något som ens snuddar vid hjärnhalvorna när jag ska försöka summera debaclet i Borås. Låt oss vara raka och säga som det var - AIK:s laginsats var så undermålig att adekvata adjektiv troligen saknas i den svenska ordlistan för att ge en rättvisande beskrivning av händelseförloppet.

Elfsborg vann matchen med 2-0, vilket får betecknas som smickrande förlustsiffror för AIK:s vidkommande. AIK började annars matchen bra fram till Elfsborgs ledningsmål utan att för den skull spela på topp. AIK vaskade fram några ganska bra målchanser (Andreas Andersson och Krister Nordin) innan kallduschen kom i form av den idiotträff den gamle Hammarby-bekantingen Hasse Berggren fick på i den 18:e matchminuten. Innan Elfsborgs chockartade mål hade jag markerat ut plustecken till framför allt Daniel Tjernström, Mats Rubarth och Daniel Hoch.

Det som speglade matchen efter Elfsborgs ledningsmål och under återstoden av matchens dryga 70 minuter känns dock mera oroande. AIK uppträder räddhågset och vinner därmed inte längre några närkamper. Osäkerheten sprider sig och backlinjen faller djupare och djupare på den egna planhalvan vilket leder till stora avstånd mellan lagdelarna och bitvis blir det som om Elfsborgsspelarna får en Autobahn att röra sig på mellan backlinjen och mittfältet. En ledare i Gary Sundgren hade i detta läge kanske behövts i AIK:s försvar. När AIK vid något enstaka tillfälle erövrar bollen finns det ingen som vågar hålla i densamma för att samla ihop lagdelarna och på så sätt komma in i matchen igen. Nej, sammanfattningsvis känns det som om AIK:s fotbollskrigare drabbades av något som närmast kan liknas vid mental härdsmälta efter Elfsborgs ledningsmål och det som framför allt oroar är att man inte någon gång lyckades ta sig ur denna härdsmältningsprocess.

I matchen mot Helsingborg hör jag till dem som anser att AIK gjorde en totalt sett riktigt bra fotbollsmatch, där man hela tiden vågade och fortsatte att tro på det man höll på med. Mot Elfsborg var alla dessa ingredienser som bortblåsta och sättet på vilket AIK förlorade på oroar.

Att ge sig in på individuell spelarkritik är egentligen ointressant i en match där kollektivet rasar ihop. De spelarna som förtjänar ett godkänt betyg är dock värda att omnämna. Av de spelare som fick spela hela matchen gäller det Daniel Tjernström och Håkan Svensson. Övriga godkända insatser presterades av Daniel Hoch och Andreas Alm i respektive halvlek. Den som var mest kreativ i första halvlek i det lilla AIK bjöd på i offensiv väg var just nämnde Daniel Hoch. Därför kan jag säga att jag och många andra med mig som satt på O’Learys på Götgatan denna måndagskväll var en smulade förvånade när Daniel Hoch byttes ut i halvtidspausen. Att det måste göras ett eller två byten kan jag förstå, men valet av Daniel Hoch förvånade för att uttrycka det milt. Men det måste väl ha berott på att Daniel Hoch kände av någon skada för inte kan det väl vara så att även Mr Money & Co drabbades av den för kvällen rådande mentala härdsmältningsbakterien.

Stackars Igor Hedman (Fan TV, Gnagarforum) förresten som fick både en och två skopor ovett av nyss omnämnde Mr Money efter förlusten mot Helsingborg för något som inte ens var negativ kritik utan bara en rak fråga om vilka tankar som låg bakom konstellationen av AIK:s två startande centrala mittfältare i matchen mot Helsingborg.

Om Mr Money anser att laget mår bäst av att man stryker spelarna medhårs tror jag att det finns anledning att tänka om. Kritik ska utdelas när den är befogad, såväl i positiv som i negativ riktning. Det man som supporter nu kan kräva är konstruktiv kritik till spelarna och där Mr Money & Co tar tag i resterna av det som återstår av självförtroende efter debaclet i Borås. Mr Money uttalade i en intervju på vad jag tror var TV 4 i går kväll att han inte känner någon press och att han inte förstår allt prat om detta etc, etc. Efter att ha följt Mr Money efter alla hemmamatcher under våren kan jag bara konstatera att Mr Moneys kroppsspråk förtäljer något annat i ämnet än de orden Mr Money förmedlar. Denna dubbelhet leder till osäkerhet och det var ett osäkert, iskallt och räddhågset AIK som uppträde på Ryavallen under måndagskvällen.

Förhoppningsvis är årets bottennapp nu avklarat och att AIK täpper till truten på mig i de två nu kommande hemmamatcherna mot Öster (Svenska cupen på torsdag) och på tisdag i allsvenskan hemma mot Örebro och därmed visar att "Skräckkvällen i Borås" var en engångsföreteelse. Lycka till Mr Money och lycka till AIK:s alla fotbollskrigare.

Johan Gefvert
[030624]