Startsida Fotboll Mer läsvärt Säsongen 2003

Svante Samuelsson och Jonas Henriksson, IFK Göteborg vid lagens möte hösten 2002.

IFK experter inför IFK Göteborg-AIK

Här får vi två andra förstklassiga analyser av två av Sveriges främsta IFK-kännare, journalisterna Ulf Jörnvik (frilansjournalist och skribent på magasinet Fotbollsextra) samt Mattias Balkander, mycket uppskattad fotbollsskribent på Göteborgsposten.

Efter en aning knackiga april och maj verkar det som om IFK har lyft: 7 poäng av 12 möjliga och 7-3 i målskillnad under juni månad. Vill man kan man ju ta avstamp redan i det som åtminstone jag ser som vändningen, nämligen mot Bajen den 19:e maj och sedan givetvis det fantastiska derbyt mot ÖIS. Då får man 11 poäng av 18 och imponerande 13-6 i gjorda och insläppta. Hur känns det för dig, har det vänt nu och vad kan det bero på i så fall?

UJ - Framförallt var det - som jag ser det - viktigt med tre poäng mot Enköping senast. Av flera skäl. Det var första vinsten på bortaplan. Likaså blev det seger, trots att spelet inte fungerade så bra som de gjort i de andra matcherna som slutat med vinst. Med Håkan Mild, Mikael Antonsson och Mikael Sandklef skadade visade dessutom exempelvis Marcus Holmqvist att truppen är bred. Jag tror att den vinsten var oerhört viktig för framtiden.

MB - Nej. IFK har ju blandat lysande halvlekar med högst mediokra insatser i årets serie med halvlekarna mot Malmö, Örebro, Djurgården som toppar. Bosse Johansson har bollat, dels med ett par olika spelmodeller, 4–3–3 och 4–4–2, dels med väldigt många olika spelarnamn; skadelistan just nu är nästan lika lång som när Mats Jingblad avgick 1998 och ersattes av Reine Almqvist, Reine hade sju man på första träningen. IFK kan ha något stort på gång, men spelarna måste först visa för sig själva att de kan spela bra i 90 minuter, vinna två matcher i rad för första gången på ett år – skaffa sig självförtroende. Först då tror jag att man kan tala om en vändning. 1-1 mot Sundsvall gav nya funderingar. Och såren från fjolåret är djupa . AIK-matchen blir en nyckelmatch.

Inför denna säsong kom den sympatiske Bosse Johansson till klubben och ersatte den tämligen omstridde Stefan Lundin. Vad tror du Bosses ankomst har betytt för IFK?
UJ - Stefan Lundin är i och för sig också en sympatisk man. Sedan är det så med Bosse att han har en fantastisk utstrålning och står för en trygghet jag endast tror är möjlig om man haft de enorma framgångar som Bosse faktiskt haft. Hans ankomst har inneburit att det åter pratas positivt om IFK Göteborg. Jag vet också att spelarna uppskattar honom oerhört mycket.
MB - Talar man med spelarna i första hand glädje och ett mer varierat passningsspel. Borta är fjolårets alibispel, som Martin Ericsson en gång uttryckte saken. Bosse har en öppen personlighet, vågar ge sig in i diskussioner om vad som är rätt och fel. IFK 2003 vågar mer än förra årets upplaga. Dessutom märks det att spelarna har tränat mer teknik än tidigare. Med ett ökat självförtroende har också tryggheten infunnit sig igen. Det är inte hela världen att förlora en match, bara man vet varför.

Tittar man på laget och hur det har uppträtt under första delen av säsongen kan man av poängbedömning i diverse medier konstatera att tre spelare har utmärkt sig extra positivt, nämligen Mikael Antonsson, Martin Ericsson och Jonas Henriksson. Är detta också ditt intryck och vad är det i så fall som de lyckats med så här långt?
UJ - I "Antons" fall är nog den enkla förklaringen att han, fram till skadan mot Sundsvall, för första gången i sin seniorkarriär fått vara hel och frisk. Mikael har under många år varit en jättetalang, men haft otur med skador och sjukdomar, blanda annat hjärtproblem som dock inte överhuvudtaget besvärar honom i dag. Martin är kanske den som fått det största lyftet av att IFK:s spel i dag är mindre styrt än tidigare. Bosse Johansson uppmuntrar till egna initiativ och att bollen ska vårdas. Beträffande Jonas Henriksson var han kanske Blåvitts bästa spelare redan i fjol. Nu, då IFK håller i bollen mycket bättre, ges det dessutom fler möjligheter för honom att vara med i offensiven. Sedan tycker jag personligen att även Magnus Erlingmark svarat för en kanonvår.
MB - Jo, fast i stort sett hela truppen har gått framåt. Ta Patric Andersson exempelvis. Bespottad och ifrågasatt i fjol, poängräddare i år. Mikael Sandklef vågar utmana och utnyttja sin teknik och Sebastian Johansson har plötsligt ett passningsspel som fungerar. Martin Ericsson passar bäst i ytan mellan mittfält och anfall gjorde sina bästa halvlekar, rättvänd, i början av säsongen när IFK ställde upp med tre anfallare, varav två tillbakadragna. Mikael Antonsson har växt fram som en snabb, tuff och spelskicklig mittback med förmåga att göra avgörande brytningar. Jonas Henriksson är snabbare, utmanar ännu mer än tidigare och lyckas - till skillnad från tidigare år - också ta sig förbi sin ytterback.

Det är svårt att bortse från den gigantiske Mamadou Diallo. Själv skall jag villigt erkänna att jag inte är så vidare avundsjuk på AIK:s backlinje som på måndag får det tvivelaktiga nöjet att fightas med denne kille. Förutsatt att han tar plats förstås. Hur skulle du beskriva honom och det han tillför laget?
UJ - Precis som du. Det gör nog ganska ont att spela mot honom. Med det så förstår var och en att "Big Mama" tillför tyngd i Blåvitts offensiv. Man ska dessutom komma ihåg att det är en mycket skickligt fotbollspelare med bra blick för spelet.
MB - Fortfarande lite väl tung. Diallo har insett att han måste jobba för laget och gjorde mot Örebro sin bästa match sedan han kom till klubben, tar sig ner i banan, möter bollen, väggar och löper in i nya ytor. Gör inte särskilt mycket mål, ändå viktig som den target Blåvitt saknade i fjol.

Finns det någon ytterligare spelare du skulle vilja lyfta fram som visat gryende form, någon ungtupp som lovar mera eller något annat positivt med IFK:s trupp under vårsäsongen? För egen del har jag ju iofs bara sett en handfull blåvittmatcher under våren men två spelare som jag personligen gillar och som inte får så mycket utrymme medialt tycker jag är Kalle Svensson och Martin Crossa. Kalle var tex riktigt bra i derbyt tycker jag. Kommentar?
UJ - Dennis Jonsson, som för övrigt debuterade mot AIK förra hösten och då nickade in 1-0, gör sin första säsong som ytterback och har spelat samtliga matcher från start. Han blir bättre och bättre på sin nya position. Även Kalle har klarat sin allsvenska debutsäsong utmärkt. Vänsterfotade mittfältaren 18-årige Oscar Wendt har förutsättningar att bli riktigt bra.
MB - Han hade inte mycket att välja på när de tvingades byta tidigt. Bosse matchar in Kalle med varsam hand. Han, Kalle alltså, har varit duktig, både som mittback och central mittfältare och har fått spela mycket. Har dessutom goda ledaregenskaper och har absolut landslagskapacitet på sikt. Martin Crossa är säkert en målskytt men har inte lyckats visa det i mer än ett par enstaka cupmatcher. Ett sparkapital. Marcus Holmqvist debuterade mot Hammarby i fjol och startade mot Enköping, Dennis Jonsson debuterade mot AIK i fjol, avgjorde matchen i Göteborg och är i år gjuten som högerback.

Jag måste säga att jag blev överraskad över de två värvningarna av de gamla AIK-bekantingarna Marino Rahmberg och Patrik Långås Andersson, två herrar som hade svårt att övertyga på åtminstone mig i den svartgula tröjan. Men på årets försäsong for Marino fram som en furie medan Långås var mer osynlig av olika skäl. Nu verkar det som om de bytt i det att Marino går skadad och Långås pytsar i var och varannan match. Hur ser du på de bägge herrarnas framfart och vad var din spontana tanke när de anslöt?
UJ - Många kritiserade IFK för köpen av Marino och "Långås”, samtidigt var hyllningarna till Antti Sumiala och Nik Bosevski i Norrköping enorma. Verkligheten säger att IFK Göteborg hängde kvar i allsvenskan, kollegorna i Östergötland gjorde det tyvärr inte... "Långås" har de senaste veckorna varit Blåvitts vassaste forward. Beträffande Marino är det bara att beklaga ryggskadan, han såg riktigt het ut på försäsongen.
MB - Patrics maj-juni har varit enorm. Han har verkligen tagit chansen och är enligt min mening klasser bättre än när han gick till AIK. Han gör plötsligt mål. Förväntningarna på honom, när han kom, var i princip inga alls. Han skulle komplettera, inte förstärka. Däremot var det väl en och annan som trodde på Marino, även om många var tveksamma när han anslöt i augusti. Reaktionen var ändå att IFK gjorde något för att vända trenden.

Ölme och Risp är tillbaka från proffsäventyr. Konkurrensen hårdnar förstås, vad tror du, går de in i startelvan direkt?
UJ - Att någon av dem spelar är inte alls otänkbart med tanke på de många skador som IFK haft och har.
MB - Det gör de, om de är hela och friska. Risp ett litet frågetecken i det avseendet. Jag har varit kritisk till värvningen av Ölme, dels för att han inte var ordinarie när han lämnade Holland, dels för skadorna, men också för att IFK redan i dag har flera framtidsmän som riskerar att bänkas i hans närvaro. Förutsatt att Erlingmark fortsätter i mitten skall Dennis Jonsson, Mikael Antonsson, Karl Svensson, Hjalmar Jonsson och Jimmy Svensson slåss om tre platser.

Ännu mer nyförvärvsnack: Jesper Blomqvist är på tapeten och det spekuleras i en mängd olika nya klubbadresser, vissa tror t.o.m. att han kan gå till Djurgården. Din syn på Blomqvistaffären?
UJ - Ärligt talat har jag ingen aning om var "Jeppe" kommer att spela. Vad jag vet är att supporterklubben Änglarna startat en namninsamling för att hjälpa till att locka hem honom. Jesper är oerhört populär, kanske tillsammans med Thomas Ravelli och Stefan Rehn den mest uppskattade i Blåvitt de senaste 10-15 åren. Å andra sidan finns det redan en annan hygglig bolltrollare i truppen som heter Blomqvist. För den allsvenska publiken är det bara att hoppas att Hasse Blomqvist slipper ytterligare skador.
MB - Blomqvist bör flytta hem till Sverige och har nog egentligen redan bestämt sig. Som ett avstamp för ett sista Europa-äventyr, väl medveten om vad allsvenskan inneburit för Johan Elmander, Kim Källström och i viss mån Fredrik Berglund. Var han hamnar är svårare att säga något om. Jag har känslan att tre klubbar är med och konkurrerar om Blomqvists underskrift. Förutom IFK Göteborg även Hammarby och Djurgården. Frågan är dock om Djurgården har råd att förutom ersättare till Elmander och Dorsin skaffa en vänstermittfältare. Blomqvist känns heller inte ”Djurgården”. Däremot skulle hans kompetens och spelstil komma väl till pass i Hammarbys rakare spel – och i Blåvitt. Änglarna hoppas, går bet på grund av Blomqvists längtan efter något nytt?

AIK så, laget verkar vara nere i en formsvacka och har inte gjort mål på tre allsvenska matcher och i den två senaste dessutom spelat riktigt dåligt. Vad är din syn på lagets insats i år och fortsatta möjligheter?
UJ - Senast mot Örebro saknades det några riktigt tunga namn i Krister Nordin och Mats Rubarth Dessutom har jag förstått att ÖSK backade hem med väldigt mycket folk, så formsvacka, jag vet inte. Inför säsongen tippade jag att AIK skulle bli bästa stockholmslag i årets allsvenska. Jag är inte säker på att jag har fel.
MB - Lite från sidan av förundrades jag över AIK:s tunga, poängstarka start. Jag var nyfiken och förvånades över snabbt Fredrik Björck slog sig in i laget och hur väl han presterade. Laget var i balans, men samtidigt sårbart. Krister Nordin är svår att ersätta, Stefan Ishizaki bättre än någonsin och Andreas Andersson effektivare än förra våren. Jag tror att AIK är i toppen för att stanna och minns med viss beundran 3–0-segern mot IFK på Råsunda förra sommaren.

Hur går dina tankar inför den stundande matchen på G:a? Vad för typ av match kommer vi att få se? Är detta en match som Blåvitt bör vinna sett ur den senaste tidens allsvenska utveckling eller blir det hårt och tufft som det brukar vara lagen emellan?
UJ - En bra fotbollsmatch. Det finns såna offensiva kvaliteter i båda lagen att det skulle förvåna mig om publiken inte bjuds på bra underhållning. Sedan är det alltid tuffa matcher mellan Blåvitt och AIK, det handlar om många års prestigefylld kamp mellan två framgångsrika lag och har mindre med tabellplaceringar att göra.
MB - AIK och IFK brukar alltid bjuda på minnesvärda matcher. Jag gissar på ny IFK-vinst och motiverar med förra årets knappa 1–0 (Dennis Jonsson) och 2001 års 1–0 (Håkan Mild). Viktigt för IFK att få tillbaka just Mild, nu när Sebastian Johansson är borta. Bli inte förvånad om Magnus Erlingmark kliver upp på mittfältet om Mild inte kan spela.

Sista frågan så: vilken uppställning tror du Bosse J ställer på plan på måndag och är det i så fall den rätta enligt dig? Att tippa AIK:s dito avstår åtminstone jag gärna ifrån, ett mission impossible minst sagt…
UJ – väljer att inte svara (artikelförfattarens kommentar)
MB - Bengt A – Dennis, Risp, Erlingmark, Ölme – Jonas H, Mild, Martin Ericsson, Jimmy Svensson – Långås, Big Mama. Eller: Bengt Andersson – Dennis Jonsson, Fredrik Risp, Magnus Johansson, Hjalmar Jonsson – Jonas Henriksson, Magnus Erlingmark, Martin Ericsson, Jimmy Svensson – Patric Andersson, Mamadou Diallo.

Text: Johan Florén
Foto: Bildbyrån
[030706]