Startsida
Fotboll
Mer läsvärt
Säsongen 2003

Daniel Örlund, saknar matchspel. |
Karlberg - mitt i veckan
Trots höstsolen är det kyligt vid träningsplanen. Färre besökare än normalt
också, men två entisiastiska 11-åringar, som är där för ett skolarbete.
Först får de se träningen och sedan skall Ruben intervjuas. Bägge spelar
själva i AIK:s P-89:or respektive F-89:or.
Fjorton spelare börjar som vanligt med intensiva pass och rörelse i tre grupper
varav en attackerar bollförande grupper, grupperna turas om att attackera.
Spelare som saknas är Ishizaki och Mutumba. De, liksom Mani Tourang och
Tolga Ünal är på landslagsuppdrag. Det skulle Pelle Nilsson också vara, men
skadan har stoppat honom och naturligtvis tränar han inte. Deltar gör inte
heller Åslund, Gary, Arash eller Ayorinde.
Till ungdomarnas glädje avslutar man med tvåmålsspel på liten plan. Det gula
laget (Håkan-Tjerna-Svante-Krille-Hoch-Derek-Kibbe) börjar bra och effektivt
och har en klar ledning nästan hela matchen. Efter den sista
drickpausen har de 10-6 i mål. Då vaknar de svarta
(Öhrlund-Kula-Ruben-Kvicko-Jimmy-Kwame-Pah) till och gör 11-10 "på övertid".
Rubens kyla och giftighet framför mål står sig, även Hoch är giftig i
avsluten och försöker också två gånger nicka in(!) bollen glidandes raklång
på marken. Och nej - han lyckas inte.
Pelle Nilsson är i klubbhuset och verkar ganska förhoppningsfull. Det ser ut
som han skall kunna bli spelklar till Valenciamatchen, men, säger han själv,
det viktigaste nu är att bli helt återställd. Att han blev tvungen att avstå
från U-21-spel verkar inte gräma honom alltför mycket.
Daniel Örlund, som försökte kasta in ett mål på Håkan tvärs över den lilla
planen men inte lyckades, slår sig ner och pustar ut. Han har fortfarande
funderingar kring framtiden, Det är jobbigt att inte få spela, han får bra
träning av tränare i AIK och känner att han har utvecklats men bristen på
matchspel och matchrutin innebär ändå att utvecklingsmöjligheterna
begränsas. Man vet ju inte vad det utökade samarbetet med Café Opera kommer
att innebära, men lite bekymrad är Daniel. Håkan är inte den som blir skadad
och förefaller inte komma ur form heller.
Ruben intervjuas av de två ungdomarna som ber mig ta ett kort av de tre. De
skiner av lycka och stolthet. Ruben är vänlig, positiv och juste mot de bägge
intervjuarna, som efteråt berättar att han var jätterolig att intervjua.
Efteråt erkänner han att visst var det kul att få göra tre mål i en match,
dessutom med bägge fötterna, han ser sig som mittfältare men kan
uppenbarligen tänka sig ett eller annat strikeruppdrag. Enligt vad han minns
så spelade han aldrig anfallare ens som ung. Det har alltid varit
mittfältsrollen som gällt. Men lite mersmak verkar han ändå ha fått.
Nästa uppgift för laget är ju Valencia i nästa vecka. Det är nog inte så
tokigt med en liten återhämntningsperiod för laget, innan höstspurten.
Text: Bappe Bjuggren
Foto: Jonathan, www.aikbilder.com
[031009]

|