Startsida
Fotboll
Mer läsvärt
Säsongen 2003

Daniel Hoch i ett av säsongens derbyn. Det blev ingen fullpoängare i årets matcher mot Djurgården och
Hammarby. |
Baktankar
På Karlberg vilar det mesta i väntan på att vintern skall erövra marken. Så "Karlberg - mitt i veckan" har uppsökt vinteridé och
lämnar plats för en och annan baktanke. Alltså lite funderingar kring det som varit och, ju närmare vi kommer nästa säsongstart,
kanske också blickar in i framtiden.
2003, ja, säsongen som ingen egentligen verkar särskilt glad över och många rentav pratar om som en förlorad säsong med närmast
fiaskovarning. Vart det så? Ja, någon triumfmarsch var det ju inte. Det fanns glädjestunder och perioder med bra och offensivt spel
men de var sporadiska. Men fiasko?
De senaste åren har sett ut så här:
2001 3:a 45p
2002 5:a 37p
2003 5:a 39p
Vad gör att just årets säsong känns så illa? Kan det ha något med de fyra huvudmatcherna att göra? Matcherna vi bara måste
vinna? Ja, derbyna, matcherna mot Djurgården och Hammarby. Kampen mot småbröderna.
2001 tog vi åtta poäng i de fyra matcherna, 2002 fem poäng och 2003 två poäng. Räknar vi bort derbyna ser det ut så här:
2001 37p
2002 32p
2003 37p
Det är klart att bara två poäng av tolv möjliga mot Hammarby och Djurgården svider! Dessutom med cupkvarten som lök på laxen.
Jag tror att många hade accepterat att vi tappat tio poäng till mot ÖS (övriga Sverige) om vi tagit sju eller åtta derbypoäng
till! För mot ÖS har säsongen inte varit så dålig, men en och annan poängförlust eller till och med förlust mot Sundsvall, Öster
eller HBK, kan vi ändå ta och komma över. Men ett helt år utan seger i något Stockholmsderby, det är tungt. Och då pratar vi
tyngd i mastodontklass.
Det svaga året var egentligen 2002, men dels hade vi alla tränarbyten och
dels gick Stockholmsderbyna åtminstone halvhyfsat och vi gick ut i Europa
efter cupförlusten, tack vare att DIF vann allsvenskan.
I år har vi inte bytt tränare, men väl fått en ny. Dessutom en tränare med
en klar och uttalad målsättning och en klar avsikt att skapa ett nytt och på
sikt förändrat spelsystem. Jag tror att det stora problemet är
skadeproblemen, inte därför att det är något för året nytt utan för att det
för tredje säsongen i rad innebär att förberedelserna och samspeltheten blir
kraftigt störd. Det, enligt min uppfattning, kanske viktigaste beskedet till
spelarna under året var beskedet att "ingen som inte är 100 procent återställd får
åka semester". En sanning med modifikation, förstås, men ändå. Alla som går
med småskavanker eller har kvararvarande skador skall rehabiliteras, dels
för att kunna använda ledigheten maximalt och dels för att få en så optimal
och samlad säsongsstart som möjligt.
Vi vet inte vad det innebär för fortsättningen, men jag skulle i alla fall
bli förvånad om jag om ett år skulle behöva leta efter anledningar till att
året varit så bedrövligt. Det räcker med att Råsundaspöket återvänder efter
ett sabbatsår och att vi tagit några fler poäng mot ÖS, så kan man ana var vi
slutar!
Text: Bappe Bjuggren
Foto: Bildbyrån
[031121]

|