Startsida Fotboll Mer läsvärt Säsongen 2004

Stefan Ishizaki rusar fram på Örjans Vall i Halmstad.

Fyra poäng på fyra dagar

Halmstad en av dessa få fantastiska sommardagar och kvällar, när man långt in mot natten kan sitta ute och bara njuta.

Annars inleddes Halmstadsbesöket lite oroväckande. Under en promenad i stan, längs älven, möter jag mycket snart fem bekanta:

Daniel Tjernström, Martin Åslund, Pa-Modou Kah, Mats Rubarth och Andreas Eriksson. Det krävs ingen större slutledningsförmåga för att inse att här går fem spelare som inte kan delta i kvällens match. Det visar sig stämma och de berättar att vi kommer med några juniorer och en inlånad (?).

Jocke Hagernäs från Café Opera.

Spelarna verkar trots alla problem samlade och optimistiska. Det är med en viss lättnad man noterar att inga fler spelare verkar vara ute på stadsvandring.

Det är ganska välbesatt på Örjans vall, en av sommarens skönaste kvällar. AIK-klacken är ändå den som hörs mest och oftast!

Pa-Modou Kah och Kweeku Turkson får svårt att hitta platser på huvudläktarenovanför spelarbåsen och letar sig därför upp till mig på pressläktaren. Pa lever med intensivt i matchen och ropar råd och order till lagkamraterna på planen, som trots hans röstresurser knappast hör någonting.

Det blir en bra match av ett omstuvat lag. Per Karlsson är utmärkt i sin allsvenska debut från start. Lugn och trygg i alla situationer är det svårt att tro att han bara är 18 år. Annars präglas matchen mer av vårt lagspel än de individuella prestationerna. Fotboll blir oftast bäst, när både hjärta och huvud är med.

Arash Talebinejads och Pelle Nilssons mål kändes förlösande. Att HBK skulle satsa allt framåt var ingen överaskning. När reduceringsmålet kom, kändes det något oroligt, men Pa tittade på mig och sa: "de e lugnt" på ett så självklart sätt, att oron åtminstone minskade en smula! Och det höll - hela vägen! Oron kom tillbaka efter slutsignalen, när Fredrik Björck kollapsade. När det så småningom stod klart att det inte var något på sikt allvarligt han drabbats av, kändes allt bra igen.

Fyra dagar senare: dags för KFF, fast denna gång via tv. För första gången i mannaminne ställer vi upp med samma startelva som i förra matchen! Trots att Martin Åslund, Mats Rubarth och Pa-Modou Kah är tillbaka!

Upptakten känns lovande. Men efter dryga fem minuters spel tar KFF ledningen, efter en fin framspelning av Svante Samuelsson.

Efter tjugotvå minuter får vi Per Nilsson utvisad och en känsla av svårmod ligger och gror inom en, men efter bara en knapp kvart visas också Dedé Anderson ut efter att ha burit sig både dumt och klantigt åt. Två gånger dessutom!

Bägge lagen fick problem att hitta ett fungerande spel med bara nio utespelare, matchen blev ganska ryckig och de nytillkomna ytorna blev uppenbarligen mer förvirrande än användbara. I sjuttiofemte minuten kom så äntligen det kvitteringsmål vi väntat på och det blev, välförtjänt, Mattias Moström som fick sätta bollen i KFF:s nättak efter ett bra inspel från kanten av Mats Rubarth. Det var dessutom AIK:s 3000:e allsvenska mål! Moa skrev in sig i historieböckerna.

Som helhet en härlig vecka. Fyra poäng på fyra dagar är vi inte vana vid. Det känns snarare som att utdelningen varit fyra poäng på fyra veckor i år!

Alla som deltog i de här matcherna förtjänar godkänt med råge. Spelet har undan för undan blivit snabbare och enklare, och vilja och hjärta har också blivit påtagligt starkare.

Per Karlsson gjorde två utmärkta matcher och spelade moget, lugnt och klokt. Niklas Sandberg var också härlig att se som defensiv mitt. Den största överaskningen var kanske Arash, som gått ned på mittfältet och gjorde en kollosal arbetsinsatss. Hans kapacitet i det defensiva arbetet var en stor och glad överaskning.

Det finns anledning att känna en viss tillförsikt inför hösten, trots det trista tabelläget. Vi håller på att få en trupp, där konkurrensen är hård och spelalternativen ökar och även om det inte kommer att bära så långt i år efter den turbulenta inledningen på serien, så lovar det gott inför framtiden.

Av Bappe Bjuggren
Foto: Bildbyrån
[040817]

Åsikterna i krönikor på aik.se är författarens egna och inte nödvändigtvis AIK Fotbolls.