Startsida Fotboll Mer läsvärt Säsongen 2004

Vad är en VM-final mot AIK-Djurgården?

Derbyn, fotbollens livsluft

Vilka matcher är de största? Efter en sommar med både EM-slutspel och OS är frågan lika aktuell som vanligt. Svaret på frågan kan vid en första anblick framstå som tämligen självklart och det handlar inte om matcher utan om en match: VM-finalen! Att resonera så är dock inte speciellt djupsinnigt. Jag skulle vilja hävda att VM-finalen inte ens har med fotbollens stora matcher att göra. Det är en match för statschefer, fotbollspampar och andra förtryckare. Detta gör emellertid inte att den inledande frågan blir lättare att besvara. För att en match ska räknas som en stormatch måste den röra upp känslor, för och emot, i människors vardagsliv. Det innebär i sin tur att det inte finns en största match utan att varje samhälle har sin match som är fotbollens största. I de stora matcherna handlar det inte bara om att vinna lika viktigt är att motståndarlaget förlorar och helst förnedras. Det är med andra ord framför allt derbymatcher som är fotbollens stora matcher. AIK.se kommer inför Sveriges största match, mötet mellan AIK och Djurgårdens IF att botanisera en smula bland derbymatcher, förr och nu, här och där.

Var är mer naturligt att börja en berättelse om derbymatcher än i Brasilien? Detta trots att det är Montevideo eller Buenos Aires som är den sydamerikanska fotbollens historiskt sett viktigaste ort. Det finns emellertid ett romantiskt skimmer kring den brasilianska fotbollen och Rio de Janeiro som gör orten till en naturlig startpunkt. Med risk att låta som en tysk 20-tals marxist från Frankfurt vill jag dock framhålla att detta skimmer till stor del är falskt. Det går dock inte att bortse från att Brasilien vann VM tre gånger mellan 1958 och 1970 med lag fulla av mytiska stjärnor som Garrincha, Didi, Vava, Tostao och Jairzinho. En period som sammanföll med tevens intåg på fotbollsarenorna runt om i världen och skapandet av en global fotbollskultur. Brasilien är dessutom det enda land som deltagit i alla VM-slutspel.

Fotbollen kom till Brasilien i slutet av 1800-talet via invandrade brittiska arbetare och ligor etablerade i Rio de Janeiro och Sao Paulo vid sekelskiftet 1900. På grund av, eller kanske tack vare, att Brasilien är ett stort land där kommunikationerna mellan de olika regionerna varit problematiska så är det nationella seriesystemet en relativt sen företeelse. Det första nationella fotbollsmästerskapet spelades 1971. Detta innebär att de lokala ligorna dominerat den inhemska fotbollen och den lokala rivaliteten varit mycket viktigare och är mycket starkare än den nationella. I de stora städerna São Paulo (drygt 18 miljoner invånare med förstäder) och Rio de Janeiro (10,6 miljoner invånare med förstäder) finns det en intensiv rivalitet mellan tre, fyra stora klubbar medan mindre städer, fortfarande storstäder med flera miljoner invånare, som Belo Horizonte, Porto Alegre och Curitiba delats upp mellan två klubbar.

Från början fanns inte mycket plats för den idag så mytomspunna färgade gatpojken i den brasilianska fotbollen. Mellan 1906 och 1922 vann till exempel inte ett enda lag med färgade spelare en enda match i rioseriens högsta division. Fotboll introducerades som en uttalad överklassport i Brasilien. I Rio de Janeiro är det Botafogo de Futebol e Regatas, Clube de Regatas Flamengo, Fluminense Futebol Clube och Clube de Regatas Vasco da Gama som är storklubbarna med Flamengo som Rios och hela Brasiliens mest populära klubb. Under 1900-talets första decennier dominerades som sagt fotbollen i Rio av lag med medlemmar från samhällets elit. Det är därför inte så förvånande att både Flamengo och Vasco da Gama bildats ur segelklubbar. Traditionellt sett så har den stora matchen i Rio varit den mellan Flamengo och Fluminense, känd som Fla-Flu och rekommenderad i det flesta guideböcker om staden. Dess storhet har gamla rötter och grundlades före TV:s intåg. Radio och tidningar var huvudmedierna för att skapa myten kring matchen genom välkända journalister som Mario Filho och Nelson Rodrigues. För oss som inte kan förhålla oss till dessa namn kanske det räcker med att veta att det är Mario Filho som fått låna sitt namn till Maracanãs officiella namn. Nu är matchen inte enbart ett resultat av idogt journalistiskt arbete utan klubbarna har haft bra lag, firat stora triumfer, legioner av fans och erövrat många regionala titlar. Pressen roll i skapandet av myten är dock mycket viktig. Matchen lär inneha publikrekordet för klubbfotboll. När lagen möttes 1963 hade 177 656 människor packat ihop sig inne i Rios fotbollskatedral Mario Filho Maracanã.

Den som idag besöker Rio för att gå på fotboll kommer dock att upptäcka två saker. För det första att Riofotbollen befinner sig i sin kanske största kris någonsin och att ingen av stadens klubbar på allvar är med och utmanar om de nationella titlarna. För det andra att det är matcherna mellan Vasco da Gama och Flamengo som tagit över som den riktigt heta matchen. En utveckling som tog sin början under 1970-talet och senare förstärktes då den mycket kontroversielle och aggressive Eurico Miranda tog över Vasco och ställde upp målet att passera Flamengo på alla områden. Idag är Vasco da Gama den näst mest populära klubben i Rio med Fluminense på tredje och Botafogo på fjärde plats. Som alla riktiga fotbollsfans fröjdar sig supportrarna i Rio också lika mycket i motståndares förluster som i det egna lagets framgångar. Ett bra exempel på hur motståndares förluster kan bli till en källa för glädje förtjusning och lättnade alla ”flamenguistas” kände när Vasco da Gama förlorade mot Real Madrid i världsfinalen i Tokyo 1998. De lär dessutom ha följt matchen framför tv-apparaterna iklädda för tillfället upptryckta ”Fla-Madrid” t-shirts.

1990-talet var ett mörkt decennium för Fluminense, det värsta någonsin vilket bidrog till att intresset för Fla-Flu-matchen minskade, det hela är jämförbart med hur Djurgården passerades av Hammarby som AIK:s viktigaste derbykonkurrent under 1990-talet. Å andra sidan så har den massiva tv-exponeringen inneburit att det blivit mycket svårare att skapa och upprätthålla den episka berättelsen kring klassiska matcher. Om alla vet hur det verkligen gått till finns lite plats över för fantasi och drömmar.

Att det är Flamengo som är den verkliga storklubben framgår av att även matcherna mellan Flamengo och Botafogo alltid är matcher med extra nerv. Trots att Botafoga har mycket färre supportrar och mästerskap var man under många år den enda klubben med mer segrar än förluster mot Flamengo vilket skapat en speciell rivalitet. Matchen mellan Fluminense och Botafoga är å andra sidan känt som farfarsderbyt då det är de två äldsta av Rios storklubbar. I det långa loppet är det alltså alltid Flamengo som de övriga klubbarna är mest måna om att besegra och förnedra då det är den mest populära klubben och i princip alltid är framgångsrik. De övriga matcherna ses som viktiga men inte fullt så viktiga.

I São Paulo finns liksom i Rio fyra storlag: Sport Club Corinthians, Sociedade Esportiva Palmeiras, Santos Futebol Clube och São Paulo Futebol Clube. Drabbningarna mellan Corinthians och Palmeiras är den stora matchen med något mindre intresse kring de övriga matcherna. Liksom i Rio har matchen mellan det mest populära laget, Corinthians, och fjärdelaget Santos en speciell ställning. I Rio spelade sin tids stora generation fotbollspelare bland andra Garrincha under 1950-talet till slutet av 1960-talet i Botafogo och ledde laget till en rad mästerskap. I São Paulo gick Santos med bland annat Pelé med flera i laget från att ha varit en relativt obetydlig klubb från världsstadens hamnstad till att bli ett riktigt storlag med en lång rad segrar mot Corinthians vilket skapade stor rivalitet mellan lagen. De riktigt stora matcherna i Sao Paulo spelas på Morumbi São Paulos hemmaarena som har en publikkapacitet på cirka 150 000 åskådare och därmed är världens största klubbägda fotbollsstadion.

Den stora matchen i Belo Horizonte är Cruzeiro Esporte Clube mot Clube Atlético Mineiro, i Curitiba: Clube Atlético Paranaense mot Coritiba Futebol Clube känd som Atletiba, i Porto Alegre: Grêmio Football Portoalegrense mot Sport Club Internacional känd som Grenal, Salvador: Esporte Clube Bahia mot Esporte Clube Vitória, Recife: Santa Cruz Futebol Clube mot Sport Club do Recife.

Av Hans Bolling
Foto: Bildbyrån
[040905]

Åsikterna i krönikor på aik.se är författarens egna och inte nödvändigtvis AIK Fotbolls.