Startsida Fotboll Mer läsvärt Säsongen 2004

Två rivalers arenor, en utspark från varandra. Doble Viera de Cemento med plats för 57 901 åskådare och Presidente Perón med plats för 55 000 åskådare. Plats: Buenos Aires.

Världens fotbollsstad nummer ett

Tre olika fysiska aktiviteter eller kroppskulturer dyker upp för mitt sinne när jag tänker på Buenos Aires och Argentina i stort. Först och starkast kommer fotbollen som verkligen dominerar inte bara mitt sinne utan även i Buenos Aires men bilden vill inte bli riktigt skarp. Någonstans ute i kanten av mitt medvetande dyker också ryttare som svingar krocketklubbor och tangotoner och Carlos Gardel upp. Bilden av dessa så macho impregnerade men ändå så olika aktiviteter ligger hela tiden och mal. Hur man än vrider och vänder på det hela så är Sydamerikas fotbollshuvudstad Buenos Aires. Montevideo med Peñarol och Nacional får ursäkta.

Buenos Aires är en stor stad. Enligt den senaste upplagan av Statistisk årsbok rymmer själva staden 2,7 miljoner invånare men med förstäder stiger invånarantalet till drygt 12 miljoner vilket gör staden till en av världens största storstadsregioner. Buenos Aires är dessutom en stad som rymmer mer än hälften av Argentinas förstadivisionslag och där i stort sett alla fotbollslag spelar på ett eget stadion. En snabb överblick över Buenos Aires fotbollsstadion ger oss fyra med en publikkapacitet som överstiger 50 000 åskådare, åtta som kan packa in över 40 000 åskådare. Störst och även hemmaarena för Argentinas landslag är Antonio Vespucio Liberti, även känd som Estadio Monomental, hemma arena för River Plate och med en kapacitet på 66 449 åskådare. Därefter följer Alberto J. Armando, mer känd som La Bombonera, hemmaarena för Rivers ärkerivaler Boca Juniors vilken rymmer 60 245 supportrar.

Den riktigt täta derbyatomsfären hittar vi emellertid precis söder om Buenos Aires stadsgräns i förorten Avellaneda där Doble Viera de Cemento med plats för 57 901 åskådare och Presidente Perón med plats för 55 000 åskådare ligger endast en rejäl utspark ifrån varandra. Vilket ger matcherna mellan Racing Club och Club Atlético Independiente de Avellaneda en extra laddning. Vélez Sarsfields vackra hemmaarena José Amalfitani rymmer 49 747 åskådare och Huracán en klubb som numera får sägas vara på dekis spelar sina hemmamatcher på Tomás Adolfo Ducó. En arena som är kapabel att hysa 48 314 åskådare. La Fortaleza i förorten Lanús rymmer 46 519 åskådare och är hemmaarena för just Lanús. Medan Buenos Airesområdets femte storklubb San Lorenzo, de fyra andra anses vara River Plate, Boca Juniors, Racing och Independiente, spelar sina hemma matcher på Pedro Bidegain som inte kan ta in mer än ynka 42 000 åskådare.

Trots att mer än hälften av Argentinas elitklubbar kommer från Buenos Aires så står mötet mellan River Plate och Boca Juniors i en klass för själv när det gäller prestige i staden. Bara det faktum att match kallas för El superclasico säger egentligen allt. Rivaliteten mellan klubbarna har allt. Historiskt är River och Boca de mest framgångsrika klubbarna i Argentina med de största supporterskarorna. Boca har till och med en devis som lyder: la mitad más uno, hälften plus en med vilket man vill påstå att just det att drygt hälften av alla argentinare stöder klubben. Klubbarna delade också från början, likt AIK och Djurgården, samma geografiska hemvist, La Boca i vilken Boca fortfarande finns kvar i medan River flyttat ut i stadens utkanter till en större arena som också används av landslaget. Klubbarna har av tradition olika spelstilar. River Plate är likt AIK känt för sitt eleganta och stilfulla spel, tänk Alfredo di Stefano, Andres d’Allesandro, Ariel Ortega och Paulo Aimar medan Boca Juniors likt Djurgården är känt för ett hårt fysiskt spel tänkt Luis Monti och Antonio Rattin. Den store liraren i Boca Juniors Diego Armando Maradona är också mer knuten till Boca som en form av ikon och supporter än som spelare.

Av Hans Bolling
Foto: Bildbyrån
[040905]

Åsikterna i krönikor på aik.se är författarens egna och inte nödvändigtvis AIK Fotbolls.