Startsida Fotboll Mer läsvärt Säsongen 2004

Farligt och dyrbart. "Bengaler" kan skada såväl dig som din omgivning och kostar AIK i form av dryga böter.

Pyroteknik på läktaren

Tidigare i år ville brandförsvaret minska det maximalt tillåtna antalet supportrar på norra och södra läktarna till respektive 4 000, det vill säga med 2 000 på vardera läktare. Detta sedan det tändes ett tjugotal bengaler på AIK:s läktare i samband med derbyt mot Djurgården i våras.

Svenska Fotbollförbundet överklagade beslutet hos Länsstyrelsen, som tog beslutet att inte minska antalet. Brandförsvaret har i sin tur överklagat det beslutet.
  Förutom böter på 35 000 kronor, som AIK kunnat använda på ett bättre sätt, fick även en del personer uppsöka sjukvård efteråt. Rökutvecklare var även nära att träffa AIK:s målvakt, Håkan Svensson, efter att några i klacken kastade in dem mot planen.
  Vem vet, nästa gång det används pyroteknik på läktaren kanske kapaciteten kommer att minskas. Är det värt att tända bengaler och se till att 2 000 AIK:are inte får se nästa match? Du (?) kanske är en av dem 2 000 som inte får se matchen. Antingen för att du inte fick tag på någon biljett eller för att du har blivit avstängd från AIK:s matcher då du (?) har använt pyroteknik på arenan.
  AIK har hittills i år stängt av två personer för att de har försett andra med ”bengaler” på läktaren samt två för att de har eldat under match.
  AIK:s regler säger att man kan bli avstängd upp till två år, innehav av en bengal ger idag ett års avstängning.
  Blir man avstängd blir man det från samtliga AIK:s matcher, hemma som borta och det gäller i samtliga sporter.

För att försöka få ett stopp med pyroteknik på läktaren jobbar AIK med att visitera publiken samt att försöker identifiera de som bränner och arrangerar.
  Ertappas man med pyroteknik på arenan blir man avvisad och om man skulle bli ertappad i visitationen blir man stoppad och får inte komma in.

När jag frågar en person i klacken, som själv har varit med att använda och smuggla in pyroteknik på arenan ett antal gånger, hur personen i fråga ser på AIK:s sätt att stoppa pyroteknik på läktaren får jag svaret:
- Löjligt, hur AIK än bär sig åt så kommer det i stort sett aldrig kunna stoppas. Det enda sättet är alltså att legalisera. Det är min uppfattning. Med legalisering menar jag att man gör det legaliserat inom vissa gränser. Alltså i organiserade former. Vissa platser på läktaren, men absolut INTE på innerplan.
Så du skulle alltså vilja ha pyroteknik i organiserade former?
- Det beror på vad organiserade former är. Är det på läktaren så självklart. Det är liksom där bengaler och rökutvecklare hör hemma. På innerplan är det inte ens tänkbart.
Det finns fortfarande en risk att någon annan tänder en bengal ändå. Hur ska ni då ”hjälpa” AIK med olaglig tändning om ni skulle få använda er av bengaler i organiserade former?
- Jag tror risken att folk tänder olagligt är minimal om alla får information om vart det är okej att tända bengaler. Så det enda AIK i så fall skulle behöva hjälp med är att sprida information om vart man får antända pyroteknik. Den informationen skulle säkert de olika grupperna på norra klara av att sprida ut själva.
Varför är det inte tänkbart att tända på innerplan?
  - Det är som att spelarna ska göra mål på läktaren, eller domaren ska döma supportrarna.

Varför tillåts inte pyroteknik i organiserade former?
  AIK gör allt som går för att få ordna pyroteknik i ordnade former. Dock finns det idag inget alternativ som är tillräckligt bra och lagligt.
  Det vi provade för några år sedan har brandmyndigheterna satt stopp för på grund av att det missköttes av supportrar. Man använde inte den pyroteknik och mängd som man kommit överens om.
  Dessutom gör det inte saken lättare att en del ägnar sig åt att elda ”egna” saker.
  Skaderisken är självklart större om man eldar mitt i ett folkhav än om man står framför densamma.
  Men brandmyndigheten tittar inte bara på det, den utgår från mycket annat. Rök som kan skada, panik om det blir för mycket rök (vad händer om någon får panik när man står med en bengal) med mera.
- Dessutom är det ju rökförbud på Råsunda brukar de hävda med ett leende, säger Henrik Koch som är säkerhetschef för AIK.
Hur mycket får AIK betala i böter när det används pyroteknik på arenan?
- Det kan bli allt från 5 000 till 250 000 kronor, allt beroende på hur det ser ut och hur mycket som eldats och vad som hänt, säger Henrik.
Varför betalar AIK böterna och inte personen i fråga som ni får tag på?
- AIK har haft en policy där vi ska betala böter men har nu gått över till att FÖRSÖKA driva in viss del av böterna. Grips en person kan ju inte han betala för alla.

Jonas jobbar som gruppchef för publikvärdarna på norra sedan nästan fyra år tillbaka.
Hur uppfattar du resten av klackens reaktion när det används pyroteknik på läktaren?
- Det beror på vart de står, många har ju problem att se och att andas plus att de vet att det skadar AIK med böter med mera. Sen finns det grupper som tycker att bengaler och rök är skitballt och inte inser konsekvenserna.

Man kan vara van med att hantera pyroteknik men det räcker med att den som håller bengalen till exempel snubblar och personerna i närheten bränner sig. Ett exempel är Halmstad borta i år då det tändes bengaler på läktaren. I detta fall slutade det med att det började brinna i en oskyldig tjejs hår och hon fick uppsöka sjukvård.
  Denna gång handlade det om vållande till kroppsskada men om det ville sig mycket illa hade det kunnat sluta med mordbrand.
  Vid ett flertal tillfällen har även folk fått kläder, väskor och dylikt sönderbrända på läktaren då det har tänts bengaler.

Vad finns det för risker med pyroteknik?
  - En bengal kan bli cirka 1 100 grader varm, det sprutar ut glöd som kan bränna andra och en själv. Är man oförsiktig kan man bränna andra som till exempel i Halmstad, säger Henrik Koch. Röken kan vara farlig för astmatiker och även för andra. Blir det tillräckligt mycket rök kan det även skapa panik med en jätterisk för att folk kan klämma sig ordentligt, i västa fall omkomma.

Bengaler kan även orsaka övertända läktare, vilket kan få fasansfulla följder. Ett annat problem på läktaren är att folk ställer sig i trappan (vilket för övrigt är förbjudet), i stället för att leta sig utåt kanterna när det blir fullt inåt mitten. Och det gör att det blir svårare för till exempel brandmän, sjukvårdare med flera att komma upp på läktaren i fall det skulle behövas.

Det är inte kemikalierna som är farliga utan rökpartiklarna och färgämnena i bengalen/rökutvecklaren. Enligt Lars Synnerholm, verksamhetsansvarig för explosiva varor på Räddningstjänst, så bildar dessa ett så fint moln av partiklar att de inte rensas bort av inandningsluften. Med fuktigheten i lungorna fastnar de och orsaker lungödem som kan leda till kvävning eller bestående nedsatt lungkapacitet.
Har ni någon ungefärlig siffra på hur många som har skadat sig i samband med pyroteknik på läktaren?
- Vi har ingen statistik och det har ingen annan heller. Antalet skadade är okänt, ibland även för den skadade själv. Man kan känna sig återställd efter en skada men ha livslång lungkapacitetnedsättning, säger Lars Synnerholm.

Under fjolåret kostade pyroteknik AIK ett belopp på 180 000 kronor. Så innan du (?) får för dig att tända en bengal eller dylikt nästa gång, tänk på vad AIK hade kunnat göra med pengarna i stället för att betala böterna som du (?) orsakade. Samt alla andra människor som får lida på läktaren.
  Om inte annat så tänk på dig själv som kan komma att missa AIK:s matcher ett år framöver...

Text: Michaela Karlsson
Foto: Bildbyrån
[040921]