Startsida
Fotboll
Mer läsvärt
Säsongen 2004

Såg häromdagen på SvT:s OS-sändningar i tyngdlyftning med Christer Ulfbåge som entusiastisk hejaklacksledare. Christer presenterade
upplösningen i en av viktklasserna för flickor. Jag vet inte om jag är konservativ men den varelse som uppenbarade sig framför
TV-kamerorna fick mig att associera till en himla massa saker, men jag lovar att ordet flicka var en association som jag inte ens
snuddade vid. Varelsen ifråga påstods vara en 22-årig kinesiska och jag hade svårt att följa med Mr Ostbåge och dennes hänförelse över
det världsrekord som tydligen sattes i något avseende.
Den kinesiska varelsen fick dock mina tankar att vandra iväg till andra OS-varelser. Ett namn som direkt dök upp på näthinnan var
den något tafflige motorcyklisten Kostas Kenteris, ni vet den där moderna självutnämnda grekiske guden med laboratorieblicken.
Kenteris och andra medelmåttor som över en vinter och sjutton operationer helt plötsligt utvecklats till världsstjärnor (för Kenteris
vidkommande dessutom i en helt ny gren) får en att reflektera över vad det är som gör att vissa människor tydligen är beredda att göra
vad som helst för att få glida på framgångens våg. Frågorna är många och svaren säkert ännu fler, men att fladdrande dollartecken utgör
ett inte oväsentligt inslag i idioternas dopningsdjungel behöver knappast någon hysa något tvivel om.
Inom AIK är inte dopingen något problem men desperata åtgärder i sökandet efter framgångens väg klär dock ibland ut sig även i
svartgul skrud. Ibland ställer sig idioter utanför Råsundas spelarutgång och skapar en hätsk och otäck atmosfär i sökandet efter en inre
harmoni under förevändningen att de agerar för AIK:s bästa. Samma idioter, eller om det är deras kusiner (vem bryr sig), kan en annan dag
få för sig att ett träkors och lite spray på en husvägg kommer att leda vårt älskade fotbollslag till framgång. Idioterna symboliserar
ett samhällsproblem och detta kan AIK inte lösa. AIK kan dock, och måste, se till att stänga ute dessa idioter från matcherna på Råsunda.
En dopad idrottare får sitt straff och stängs av från att delta i tävlingar under en viss tid. Åker vederbörande sedan fast igen står
ett livstidsstraff och väntar runt hörnet. Inom AIK och inom poliskretsar känner man till identiteten på ett flertal personer som
egentligen inte har något inne på Råsunda att göra. Därför en uppmaning: Rädsla och undfallenhet får inte hindra beslutsfattarna att
fatta de svåra men tyvärr nödvändiga besluten.
Stoj
[040823]

|