Startsida
Fotboll
Historik
Säsongen 1934-35
AIK-IF Elfsborg

 |
Söndag 7 oktober 1934, kl 13.30
AIK-IF Elfsborg
7-2 (4-2)
Stockholms Stadion |
 |

AIK och Elfsborg spelade propaganda och AIK vann med överlägsna 7-2
Det blev en verklig fest för publiken i Stadionborgen. Fantastiskt höstväder, nio mål varav sju av AIK
när det svarta laget hakade på i sereitoppen.
Idrottsbladet:
"Det var inte mer än c:a 15.000 åskådare i Stadion denna vackra oktoberdag. De
frånvarande ha all anledning att ångra sig, ty AIK och Elfsborg bjödo oss
närvarande en strålande match, den där man får leta länge efter maken till.
AIK var det klart bättre laget, ingen tvekan om den saken, men vi måste säga
att den svarta elvan hade en synnlerigen "lucky" start. Sedan Elfsborg haft 3
mycket farliga anfall med avslutande svåra situationer vid Widlunds mål, stack
Sigrell ut en boll till Acke Nilsson. Denne skenade upp på sin kant och slog en
precis centring lagom lång centring som Josefsson mötte med skallen, och så
ledde AIK med 1-0 efter sitt första anfall. Genom denna goda början fick
anfallet det nödvändiga självförtroendet vilket sedan inte kunde rubbas, trots
att Elfsborg både kvitterade och tog ledningen.
Det var framför allt AIK:s anfallsspel, som satte sin prägel på matchen, och
även om ett av målen var tursamt, ett absolut ojuste och ett annat diskutabelt,
så kunde man inte tycka annat än att de svarta fingo absolut lagom utdelning av
sina goda prestationer."
Mr Jones på Dagens Nyheter:
"Gud ske lov för AIK, som alltid räddar sina spelsöndagar åt åskådaren på ena eller andra sättet, antingen genom att reta gallfeber på honom, så att
han lovar sig att aldrig gå och titta på det usla gänget mer, eller också genom att försätta honom i ett tillstånd av högsta belåtenhet.
Igår var AIK uppåt. 7-2 mot Elfsborg låter dock finare än verkligheten; det låter som utklassning men någon sådan förekom ingalunda. Elfsborg hade
bara lagt sig till med ett väl ensidigt markeringssystem; centerhalvbacken hängde som ett sorgefrimärke på Long-John och lämnade honom inte ens
när inrarna ställde sig i ordning att skjuta mål alldeles bredvid honom (AIK:s femte mål av Sigrell), och den lilla ruffiga högerhalven upptäckte
inte Acke Nilssons farlighet förrän efter pausen.
Men AIK-kedjan med sina nuvarande mannar är målfarlig, så man kan inte säga så mycket om att boråsarna foro omkring litet villrådiga ibland.
Josefsson blir bra högerytter. Ännu är han som en fågelunge som inte kan flyga riktig för fullt. Tomten Söderström har verkligen funnit den sanna AIK-stilen.
Han har förutsättningar att bli en ny Sudden-typ på planen. Mest gladde jag mig åt Almgrens spel. Jag har inte på allvar trott på honom förrän
nu. Landets vänsterytter heter Acke Nilsson."
Allison på samma tidning:
"Vad kunde man mera begära i det vackra kristallklara höstvädret? Publiken var mangrant församlad, som alltid när AIK står för rusthållet.
Omkring 12.000 räknade man in. Solen sken värmande, och de nio målen hjälpte också till att hålla värmen uppe på läktarna.
Egentligen var det en gåta att Elfsborg fick så mycket stryk. Långa stunder spelade Elfsborg riktigt övertygande och ordnade en rad hotande
tillbud. Sedan kom AIK med ännu större överlägsenhetsperioder och ännu mer hotande tillbud. Ytterligare minst ett mål hade AIK på gaffeln i
form av en straffspark, men för ovanlighetens skull lade Sven Andersson bollen inom målvaktens och ribbans räckhåll.
AIK:s höstform lovar det allra bästa för kommande duster med Göteborg. Det var länge sedan man såg sådan arbetsvilja, energi och spelglädje
hos AIK, och det är tydligt att berömmet från bortaplanerna inte överdrivit det allra minsta. Att slå Elfsborg med 7-2, när endast en poäng skilde lagen
åt i serietabellen före matchens början, är inte illa. Det visar klass."
Sammanställning: Anders Johrén
[2006]

| |
Fakta |
Publik | 12.852 (på Stadion, i samarrangemang med SM i gång) |
Domare | Carl-Erik Nilsson, Söderhamn |
Matchdräkt | AIK: Svarta tröjor, vita byxor |
|
| | |
Händelseförlopp |
(4) | 1-0 | AIK: Gustaf Josefsson (Axel Nilsson) |
(13) | 1-1 | IFE: Nils Hedihn |
(20) | 1-2 | IFE: Gillis Andersson |
(29) | 2-2 | AIK: Long-John Nilsson (Gustaf Josefsson) |
(31) | 3-2 | AIK: Long-John Nilsson (Axel Nilsson) |
(44) | 4-2 | AIK: Axel Nilsson (Long-John Nilsson) |
|
(59) | 5-2 | AIK: Åke Sigrell (Sven Söderström) |
(??) | Straffmiss | AIK: Sven Andersson |
(66) | 6-2 | AIK: Axel Nilsson |
(79) | 7-2 | AIK: Eric Persson (Gustaf Josefsson) |
|
| | | | | |
Laguppställning |
| | M+P | | Anm |
| Eiwar Widlund | | 0+0 | | |
|
| Axel Alfredsson | | 0+0 | | |
| Sven Andersson | | 0+0 | | |
|
| Hugo Sjögren | | 0+0 | | |
| Erik Almgren | | 0+0 | | |
| Sven Söderström | | 0+1 | | |
|
| Gustaf Josefsson | | 1+2 | | |
| Eric Persson | | 1+0 | | |
| Long-John Nilsson | | 2+1 | | |
| Åke Sigrell | | 1+0 | | |
| Axel Nilsson | | 2+2 | | |
|
Teckenförklaring: M+P=Mål+målgivande passningar.
Anm=Anmärkning (förklaring nedan) |
Motståndaren |
IF Elfsborgs laguppställning: Axel Olsson, Egon Åstrand, Erik Källström, Erik Olsson,
Arvid Emanuelsson, Henry Lindblom, Nils Hedihn, Gillis Andersson, Sven Jonasson, Åke Samuelsson, Åke Hallman. |
Anmärkningar |
(1) Det finns olika uppgifter om publiksiffran. Tidningarna är överens om att det INTE
var fullsatt på Stadion. Därför är en siffra som förekommit på 19.606 inte korrekt. Dagens Nyheter anger
12.000. Idrottsbladet anger 15.000. Svenska Dagbladet och Svenska Morgonbladet 16.000. Efter säsongen
redovisade Svenska Dagbladet den faktiska publiksiffran till 12.852. |

|