Startsida Fotboll Mer läsvärt Andreas Andersson, del 3:6

Porträttet: Andreas Andersson, del 3:6

I detta tredje avsnitt om Andreas Andersson har det äntligen blivit dags att träffa Andreas ”in person”. Vi blandar lättsamt med utflykter till de internationella proffsarenorna där Andreas bland annat delar med sig ytterligare ett kapitel i historien om Winston Bogarde, mannen som ser sig själv som guds gåva till mänskligheten. Vidare får vi bland annat lära oss hur man fixar grillfester enligt något som kan vara en peruansk tradition.

Mötet med Andreas

Att få till stånd en lite längre sittning med Andreas visade sig inte vara alldeles enkelt. Många veckor utan lycka i tidsplaneringen och en inställd sammankomst kunde jag räkna in på kontot innan det äntligen blev dags att träffas på Karlberg dagen efter AIK:s segermatch mot Öster på Värendsvallen. Andreas har dock hela tiden varit väldigt artig och vänlig i telefon (så även under sammankomsten). Det har dock tydligt märkts att han inte ser fram emot att sätta sig ner och föra ett samtal med en främling under ett par, tre timmar. Jag tror att den del av fotbollslivet och kändisskapet som ett möte med undertecknad representerar helt enkelt är något som Andreas helst av allt skulle vara förutan.

Innan vi började samtala om de olika ämneskategorier jag annonserat om i förväg så hade vi en lite mer lättsam frågesport följt av 25 snabba. Det visade sig också att Andreas kunskap i frågetävlingen var lika bländande (4,5 rätt av 5 möjliga) som hans löpsteg är med boll är på fotbollsplanen.

1. Du spelade som åttaåring i Hova IF som det året vann Skara cup i sin åldersgrupp. Vem vann skytteligan alla kategorier i denna turnering och hur många mål gjorde vederbörande?
- Ja, det var väl jag på 26 mål (Rätt svar: Andreas Andersson på 28 mål)

2. Vilken aktiv fotbollsspelare i dagens AIK söker sig inte sällan hem till farmor och farfar i Västergötland för att få vara ordentligt i fred och för att få lugn och ro?
- Jo det stämmer, det är jag (Rätt)

3. Vems scoutande fotbollsögon öppnade Andreas Anderssons dörr till Allsvenskan och spel i Degerfors?
- Börje Andersson (Rätt)

4. Hova IFs kanske främsta anfallsduo (the Dynamic Duo) genom tiderna bestod av Mattias Olsson och ja, vem mer?
- Är det mig du tänker på där också? (Rätt)

5. Vem kallades av sina föräldrar för ”rättvisenörd” när lillasyster Lina fick ett skrivbord samtidigt som vederbörande själv blev sur för att han inte fick något som hade kostat lika mycket?
- Ja, det är väl jag igen det (Rätt)

25 snabba...

Fabio Capello/Ruud Gullit
Paolo Maldini/Alan Shearer
Giuseppe Meazza (San Siro)/St. James’ Park (en sån stämning går inte att få på San Siro)
AC Milan/Newcastle United FC (tiden var roligare i Newcastle)
Serie A/Premier League

Fotbollskväll/Aktuellt (även om inte analyserna varit så intressanta under tidigare säsonger)
Radio Stockholm/P1
Dagens Nyheter/Aftonbladet
Mats Olsson/Lars Sandlin
TV/Radio

Biograf/Teater
Biografi/Skönlitteratur (alltid intressant även om jag inte är någon bokmal direkt)
Bruce Springsteen/David Bowie
Schlager/Opera
Britney Spears/Ulf Lundell

Plankstek/Sushi
Öl/Vin
Falukorv med potatismos/Portvinsbräserad Vaktel
Hemlagat/Operakällaren (trevligt båda)
Frukost/Lunch

Silvio Berlusconi/Göran Persson
Krona/Euro
Lars Norén/Torsten Flinck (även om han är oberäknelig)
Degerfors/IFK Göteborg (oavgjort, trivdes jättebra i båda klubbarna)

Från pasta i Milano till Barbeque i Newcastle

Från en diskussion om valet mellan Degerfors och IFK Göteborg är steget inte långt till AC Milan. Åtminstone var det inget svårt beslut för Andreas att fatta på den tiden det begav sig.

När Andreas kom till Milan fanns redan Jesper Blomqvist i laget och det var under en tidsperiod när Milan hade det motigt vad gäller resultaten på fotbollsplanen. Även om fotbollslivet i Italien inte riktigt utvecklade sig som Andreas hade tänkt sig så innebär inte det att det inte finns något positivt att säga om tiden i Italien. Det var i Italien som Lina blev en viktig del av Andreas liv och när jag ber Andreas spontant berätta vad som kommer för honom i sinnet när han tänker på det roliga med tiden i Milano så sprider sig ett leende över Andreas ansikte och svaret kommer utan minsta eftertanke.

AA:
- Maten, utan tvekan maten, den är helt outstanding. Italienarna kan behandla och tillaga olika sorters pasta som ingen annan och för att inte tala om den goda Parmaskinkan. Pasta i tomatsås kändes det ibland som om jag kunde äta hur mycket som helst av. Det var också väldigt mysigt att gå ut och äta på kvällarna, en helt annan krogkultur i Italien än vad vi har i Sverige. Jag och Jesper bodde i samma hyreshus (Via Ippodromo 105) och det fanns många riktigt bra och trevliga kvarterskrogar i detta område. De mest kända krogarna finns annars i citykärnan med bland annat La Sansino som en av de mest berömda krogarna.

Andreas berättar vidare om att han var mycket förtjust i att flanera i Milanos stadskärna, bland annat kring domen. Det finns dock så mycket att se i och kring Milano och Andreas upplever att han i detta hänseende har mycket ogjort i staden. Ett besök i Milano som turist inom en inte alltför avlägsen framtid finns därför i Andreas sinnevärld.

Som vi alla vet så var den sportsliga delen av Andreas relativt korta Milanovistelse ingen sprakande succé. Vårt samtal kretsar dock inte så mycket om vad som skedde och inte skedde på fotbollsplanen utan mer om livet runt omkring. Andreas berättar om den enorma press spelarna i laget och hela föreningen hade på sig från media och supportrar vilket ledde till att det inom laget inte alltid var så avslappnat som man kanske skulle kunna önska sig. Hade man hemmamatch på San Siro gällde det att fokusera på uppgiften och stänga ute omvärlden. Söndag var alltid matchdag och i och med att man anlände till lördagens träning på Milanello så var det isolering som gällde. Fram till söndagens match fick ingen i truppen lämna träningsanläggningen.

När jag ber Andreas att bjuda läsarna på någon kuriosahändelse från tiden i Milan så handlar hans berättelse föga överraskande om den holländska backen Winston Bogarde, vars uppblåsthet Andreas aldrig har tvekat att uttala sig om.

AA:
- Bogarde var en utpräglad egoist och extrem på alla tänkbara sätt. Den mannen kunde aldrig ha fel, han slog aldrig en dålig passning och saknade all form av självkritik. Dessutom såg han sig som guds gåva till mänskligheten.
Under försäsongsträningen tränade vi nästan alltid två pass om dan då vi av och till bland annat sprang en enkilometersslinga i olika mindre grupper. Riktlinjerna för grupperna vara klara. Det skulle hållas ett högt tempo samtidigt som grupperna alltid skulle hållas ihop. Jesper ingick i Bogardes grupp och Bogarde ville visa upp för alla vilket fysiskt praktexemplar han var så han sprang alltid en bit före alla andra i sin grupp. Kom gruppen ikapp i syfte att uppfylla tränarnas direktiv om en sammanhållen grupp så ökade Bogarde bara farten så mycket att det återigen blev en markant lucka till de övriga i gruppen.
Efteråt försökte Jesper ironisera och skoja lite på ett sätt som absolut inte kunde missuppfattas. Jesper log, skrattade och förställde rösten på ett skämtsamt sätt och sa till Bogarde att ”Oj vilken stor, stark och vältränad kille du är som springer så fort så att ingen av oss andra har en chans att hänga med”. Den gravallvarige Bogarde fattade dock inte att alla drev med honom utan sträckte bara på sig, bröstade upp sig och sa med sin överlägsna attityd - ”It is normal. It is always like this.”.
Ingen kunde ta honom på riktigt allvar. Det värsta var nästan att det inte fanns någon ironi hos Bogarde. Han var alltid gravallvarlig i framhävandet av sin egen person och förträfflighet. Slog Bogarde bort en passning i passningsövningen kvadraten så var det alltid någon annan i gruppens fel. Bogarde såg sig själv som en sol utan antydan till fläckar. Någonstans har det gått fel i barndomen.

Kort om...

Paolo Maldini
- En trevlig prick och en stor ledare såväl på som utanför planen. En världsback som spelat på internationell toppnivå i snart 20 år – imponerande!

George Weah
- Även han en ledargestalt och en världsspelare. Han hade nog haft sina bästa fotbollsår innan jag kom till klubben.

Patrick Kluivert
- En kanonlirare och en mycket schysst kille. Hade det tufft i klubben och fick hemmapubliken emot sig.

Edgar Davids
- En helt enorm fysik. En världsspelare som dock inte fick spela speciellt mycket i Milan.

Zvonimir Boban
- En stor ledare som jag hade en bra kontakt med. Mycket trevlig att prata med. En spelare med en riktigt bra blick för spelet.

Silvio Berlusconi
- Vet egentligen inte, det var ingen person man direkt lärde känna. Jag har hälsat på honom och talat lite kort med honom några gånger. Man visste när han kom på besök eftersom han alltid kom till Milanello i helikopter.

Fabio Capello
- En temperamentsfull och mycket engagerad fotbollstränare som kan mycket fotboll.

Allesandro Costacurta
- Trevlig kille som även han spelat på toppnivå under många år. Han tog en gång med mig på en drink och en modeshow. Det var mycket roligt.

Tiden i Newcastle

Andreas och jag byter samtalsämne från Milan till Newcastle och det Andreas plockar fram som den bästa minnesbilden från fotbollstiden i Newcastle United är arenan St. James’ Park och den enorma stämning och inramning det var på alla Newcastles hemmamatcher. Vi talar alltså om en klubb som alltid har slutsålt på sina hemmamatcher och som skulle kunna sälja nästan dubbelt så många säsongsbiljetter som det finns platser på arenan.

Annars blev tiden i Newcastle precis som tiden i Milan inte någon sprakande succé för Andreas. Denna gång var det dock skador och sjukdomar som i första hand satte stopp för Hovaexpressens framfart på fotbollsplanen. Körtelfeber och skador bromsade upp framfarten såväl på som utanför fotbollsplanen. Väl tillbaka från skador och sjukdomar blev fotbollslivet i Newcastle (som numera stod under Ruud Gullits ledning) dock ingen succé för Andreas. Vid sidan av några cupmatcher och då bland annat ett inhopp de sista 20 minuterna i 1998-års FA-cupfinal på Wembley (förlust mot Arsenal med 2-0) blev det under en och en halv säsong totalt 27 Premier League-framträdanden från start för Andreas i Newcastles tröja och fyra fullträffar.

Livet i Newcastle var som tidigare nämnts stort på många andra sätt. Andreas blev sambo med Lina och tillsammans fick de dottern Ebba. Man behöver inte vara utbildad psykolog för att inse att tiden i England därför var händelserik och omtumlande på många sätt. Det var helt enkelt mycket som förändrades i Andreas vardag.

Jag berättar för Andreas att jag inför vårt möte har försökt komma i kontakt med företrädare för såväl AC Milan som Newcastle United för att lära mig lite mer om hans tid i respektive land och klubb. Jag trodde dock knappast att någon skulle besvära sig med att återkomma och åtminstone har ännu idag ingen hört av sig från Milano. Till min förvåning blev jag dock kontaktad av en företrädare för Newcastle. Bland alla de saker vi kom att samtala om så berättade han en rolig episod om en person som Andreas enligt uppgift skulle ha umgåtts en hel del med, nämligen peruanen Nolberto Solano (högermittfältare). Den roliga episoden rörde egentligen inte Nolberto Solano själv utan hans hustru och när jag berättar historien för Andreas och frågar om han kan bekräfta sanningshalten i densamma så väcks Andreas minne till liv.

AA:
- Ja, när du säger det så kommer jag ihåg det. Solano kom en dag till träningen och berättade om det på sin något knaggliga engelska. Solano upplevde det hela som ett ”big problem” och han visste inte riktigt hur han skulle tackla situationen med sin hustru. Ja, jag kommer ihåg att han var lite bekymrad och det med all rätt kanske. Fast jag kommer inte ihåg och kan inte bekräfta att orsaken till hustruns impulshandling är den du beskriver.

Men vad var det då egentligen som hade hänt. Jo, enligt den talföre gentlemannen från Newcastle United så hade följande episod utspelat sig dagen innan den av Andreas refererade träningen. Nolberto Solanos hustru tillhörde, om generaliseringen ursäktas, den något spegelfixerade och uttråkade skaran av spelarnas respektive. En morgon vaknade Mrs Solano med en springande rastlöshet i kroppen. För tillfället trött på såväl caféer som de vanliga shoppingstråken valde Mrs Solano att göra en något annorlunda shoppingutflykt. Ett stopp vid en bensinstation för att tanka bilen fortsatte med att Mrs Solano tog en sväng över till den intilliggande hangaren som inrymde ett visst varumärkes olika bil- och jeepmodeller. Efter femton minuter inne hos den aktuelle bilhandlaren så var Mrs Solanos känsla av att vara uttråkad stillad för dagen. Ett impulsköp medförde att familjens två bilar fick sällskap av en ny jeep på garageuppfarten. Ja, så kan det gå när veckolönen inte går av för hackor. Vad som sedermera hände med jeepen och hur Nolberto Solano handskades med sitt ”big problem” förtäljer dock inte historien.

När jag frågar Andreas om han själv minns någon rolig episod från tiden i Newcastle som han vill dela med sig av så hamnar vi återigen hemma hos familjen Solano.

AA:
- Solano var social och ville antagligen visa att han tog seden dit han kom. Han hade hört talas om att Barbeques var en vanlig social umgängesform. Sagt och gjort, Nolberto bjöd in ett antal personer, däribland mig och Lina, på grillfest under en av vintermånaderna. Han talade som sagt inte så bra engelska så vi förstod honom inte riktigt. Vi tänkte väl inte längre än att det kunde vara trevligt att sitta vid ett uppdukat bord vid en öppen spis och äta lite grillat kött och dricka lite gott vin. Väl där visade det sig att familjen Solano hade dukat upp inne i bilgaraget och ställt upp en stor utegrill precis bredvid det dukade bordet. Garagedörren stod öppen och ute blåste det och var nollgradigt. Vi var nog alla ganska chockade, men vi pälsade bland annat på oss mössor och vantar och gnagde kött mitt i den brittiska isvintern. Då kunde man hålla sig för skratt men så här i efterhand är det ett kul minne.

Kort om...

Alan Shearer
- En klasspelare som är mycket lugn och balanserad som person. Kom precis tillbaka från en allvarlig skada när jag kom till klubben och hade därför en tid en viss svacka.

John Barnes
- En mycket rolig och spontan kille. En varm människa.

Nolberto Solano
- Väldigt rolig. Umgicks jag och Lina en hel del med.

Alessandro Pistone
- Umgicks jag också ganska mycket med. Vi gick ofta och avnjöt italiensk mat på italienska restauranger tillsammans.

Aaron Hughes
- Ganska ung kille som var ny i dessa fotbollssammanhang. Trevlig och artig kille. Lina umgicks en del med hans flickvän.

Andrew Griffin
- Kom samtidigt med mig till klubben. Även här umgicks Lina en hel del med hans flickvän.

Dietmar Hamann
- En duktig fotbollsspelare och en rolig person.

David Batty
- En rolig och trevlig kille samtidigt som han var lite halvgalen såväl på som utanför fotbollsplanen.

Ruud Gullit
- Blev inte så långvarig i klubben. Han spred ingen glädje, det rådde ett stort missnöje med honom bland spelarna. Var arrogant och ville stå över alla andra.

I del fyra imorgon:

I del fyra ska vi tala lite mer om kvinnorna i Andreas liv och om de kvinnor/tjejer som gärna skulle se Andreas bli en del av deras liv. Vidare ska vi beröra när bibeln kan vara trevlig att umgås med och vad Andreas egentligen tycker om svensk massmedia.

Text: Johan Gefvert
Foto: Bildbyrån
[030606]