Det var bland annat succén i Upplandslaget som gjorde att AIK, personifierat av Svante Granlund, fick upp ögonen för Björn. Han valde AIK trots att han hade anbud både från Hammarby IF, Djurgårdens IF och IFK Norrköping. Efter övergången till AIK blev det bara fotboll, vinteridrotterna lades åt sidan. Och skillnaden i träningsintensitet mellan Upsala IF i division 3 och AIK var markant. En helt annan professionalitet och konkurrens med spelare som Owe Ohlsson, Tord Grip med flera. AIK hade vid den här tidpunkten, 1966, ett mycket bra lag och det är möjligt, när man är efterklok, att Björn borde ha väntat något år med att komma över till AIK. För det blev mest reservlagsspel för honom. Björn fick sitta på bänken som 12:e man vid tre tillfällen (12:e man var 1966 en nyordning där denne bara vid ett fåtal tillfällen fick komma in i matchen) och fick endast göra ett inhopp, mot IF Elfsborg.
- Jag kom in i mitten av andra halvlek, det var enormt nervös och ett oerhört högt tempo, minns Björn som fortsätter:
- Man hinner inte uträtta så mycket på den korta tiden. Men jag borde fått fler chanser. Till exempel istället för Tord Grip som spelade trots att han fick sprutor för sina onda ljumskar.
Björn flyttade tillbaka till Uppsala och storsatsande IK Sirius. Där blev det allsvenskt spel 1969 (och respass direkt). Men efter en kontrovers med den nye tränaren lämnade Björn elitfotbollen för att gå tillbaka där allt startade, i Upsala IF.
Björn var forward, snabb och målfarlig men alltför enfotad (höger). Han hade bra kondition men dåligt huvudspel. Efter den aktiva karriären har Björn varit ungdomsledare i Upsala IF. Han spelar en del golf på fritiden (bland annat tillsammans med gamle AIK:aren Roland Grip) och han har satsat på sitt arbete som VD för Electrolux Home. Även om han inte fick så många chanser i AIK finns många glada minnen från AIK-tiden. En annorlunda berättelse härrör sig från en Tipscupresa till Schweiz där Björn delade rum med Arne Lundqvist och där "Liston" Söderberg delade grannrummet med Kjell Pettersson. När frukosten kom upp på rummet stod Liston och rakade sig (han hade som bekant rikligt med skäggväxt) och när han fick syn på tekoppen lade han raklöddret i den. Kjell Pettersson som inte sett detta fick syn på tekoppen och utbrast: "Härligt med grädde till teet", varvid han tömde tekoppen utan att märka att det var raklödder och inte grädde i tekoppen.
Björn framhåller många spelare från AIK. Liston Söderberg, Owe Ohlsson, Jim Nildén, Kjell Pettersson, "Lill-Garvis" Carlsson för att bara nämna några. Bruno Nyberg var ledaren som höll ordning på gänget, framför allt fick de yngre finna sig i att få ett extra vakande öga från Bruno. Trots att Björn med familj bor i Uppsala brukar de åka till till Råsunda för att se ett par matcher om året. Det är AIK - och ingen annan klubb - som ligger Björn Eriksson, numera Geifalk, närmast om hjärtat!
Text: Anders Johrén (2001)
|
Visa spelarbeskrivning
Dölj spelarbeskrivning
