1970 tog Kjell Friman plats i AIK:s fotbolls A-trupp och från det året minns han, 33 år senare, en match i Tipscupen borta mot Lausanne i Schweiz:
- Matchen startade 20.50. Jag var avbytare men kom in redan i tredje minuten efter en skada. Jag spelade fram Björn Lundberg till ett kvitteringsmål men det som man framför allt kommer ihåg är Rolf Hölzers kanonmål, han sköt så hårt att bollen fastnade i målklykan och fick bändas loss.
1970 gjorde han A-lagsdebut och 1971 blev det allsvensk debut. Han spelade totalt fyra allsvenska matcher, men ingen från start. Här är de mest minnesvärda matcherna med Kjells egna kommentarer 2003:
AIK-Elfsborg 3-1 i A-lagsdebuten. Jag kom in som kantspringare och hade lekstuga med deras back Mats Öhrn. Samma kväll fick jag massor av beröm i TV-sportens inslag.
AIK-Norrköping 0-0. Då lurade jag Roland Pressfeldt nästan upp på läktaren. Men i momentet efter fällde han mig innanför straffområdet. Jag försökte stå upp och inte verka vek men blev efter matchen fullständigt utskälld av vår tränare Jens "Lill-Lotta" Lindblom så till den milda grad för att jag inte kastade mig och fixade en straffspark.
AIK-IFK Luleå. Vi ledde med 2-0 när jag fick besked om att förbereda mig på att komma in. Men Luleå hann göra både 2-1 och 2-2 innan jag blev inbytt. Då lyckades jag dribbla bort 2-3 spelare och kunde skjuta ett skott mot målvakten Uppling som han inte kunde hålla. Dag Szepanski slog in returen och vi vann med 3-2.
IFK Malmö-AIK 6-7 efter straffar. En match i Svenska Cupen där jag kom in med en kvart kvar att spela. Matchen gick till förlängning, jag slog en av straffarna i mål och AIK vann med 7-6, varav 2-2 efter ordinarie matchtid. Av de tio straffarna blev det nio mål och alla dessa nio mål gick in i målvaktens högra hörn. Den tionde, den som räddades av AIK:s målvakt Ronny Gustafsson, gick till vänster om Ronny. Det var också den första matchen på elitnivå i Sverige som avgjordes genom straffsparksläggning.
Kjell Friman lämnade AIK efter 1971. Kjell menar själv att en viktig orsak var att han inte fick tillräckligt stöd i AIK, det fanns ingen som riktigt tog hand om den unge Friman. Och när den 30-årige Rolf Zetterlund värvades, i samma mittfältsposition som Kjell, så tappade Friman motivationen att spela kvar i AIK.
- Jag förstod då inte hur man kunde värva en 30-åring istället för att satsa på en 20-åring. Senare visade det sig att det var en oerhört klok värvning av AIK men så kändes det inte när man som 20-åring blev ratad.
Det blev istället, efter några mellanår i Spånga IS, tio framgångsrika år som spelare i Vasalunds IF. Där tillhörde han flera år de allra bästa spelarna i division 2 (serien under Allsvenskan). 1980, när AIK spelade i division 2 och Vasalunds IF länge utmanade AIK om seriesegern, var Kjell Friman en dominerande spelare. I höstderbyt mot AIK, inför nästan 11.000 åskådare, blev han dock så illa knockad av AIK:s Jyrki Nieminen att näsbenet gick av.
Kjell Friman var en duktig passningsspelare, han slog ofta de avgörande och målgivande passningarna. När Thomas Andersson, senare i AIK, lämnade Vasalunds IF för proffsspel i Västtyskland, sade han till Kjell att "egentligen borde du ha halva kontraktssumman eftersom du har legat bakom de flesta av mina mål".
Kjell Friman var mycket teknisk, en spelfördelare med hygglig fysik. Han var snabb på 5-10 meter men kom efter om det gällde längre sträckor. Han hade förutsättningar att bli en etablerad allsvensk fotbollsspelare men han saknade, under de viktiga åren i AIK, tålamod från omgivningen och någon som stöttade honom helhjärtat. Jim Nildén, AIK:s veteran kring 1970, menade många år senare att "Kjell Friman var teknisk men mentalt inte tillräckligt stark".
Efter sin aktiva karriär blev Kjell Friman en framgångsrik tränare utan att nå ända fram. Det gällde speciellt i Vasalunds IF och speciellt 1989 då Vasalund, med Bossse Petersson och Kjell Friman som tränare, var så nära Allsvenskan ett lag kan vara och ändå missa.
- Vi spelade 0-0 uppe i Luleå och missade en straff. När vår match var slut hade vi två mål tillgodo på Hammarby som spelade nere i Karlstad. Men Hammarby gjorde två mål på övertid och vi missade Allsvenskan.
1992 tränade Kjell Spånga IS vars största bedrift var att slå ut det årets Svenska mästare, AIK, i Svenska Cupen.
- Vi vann efter straffsparksläggning, en stor prestation från vår sida. På AIK:s tränarbänk satt Tommy Söderberg och Thomas Lyth. Vid ett tillfälle, i en mycket pressad situation, skrek Lyth något till sina spelare. Någon undrade vad han skrek, det hördes inte så bra, varvid Krister Nordin i AIK sade: "Han säger att träningstiden imorgon är ändrad, den är senarelagd." Detta alltså i ett för matchen mycket kritiskt läge och våra spelare kunde inte hålla sig för skratt.
Trots sina år i AIK och Vasalunds IF har Kjell svårt för att känna det där extra för lagen, eller som han själv säger, "det brinner inte i hjärtat". Kjell följer ändå AIK, mycket genom sitt uppdrag i Radio Stockholm där han har kommenterat Stockholmslagen, framför allt i samband med derbymatcher. Förutom fotbollen har han fiske och golf (hcp 22) som främsta fritidsintressen.
Till sist en anekdot från en av AIK:s många resor med reservlaget:
"De etablerade spelarna ville i samband med middagarna självfallet ha en avec till maten. Erik Lundberg, lagledare och pappa till den senare så duktige ishockeyspelaren Christer Lundberg, sade att "det är klart att den äldre generationen ska ha en avec, skriv upp det som rockavgift på notan".
Den inlämnade reseräkningen inkluderade en rockavgift på 600 kronor så Erik blev uppkallad till "Ulstrarna" på AIK:s kansli för en förklaring. Men det gick bra det också."
Text: Anders Johrén (2003)
|