Robert Andersson, som sedan 1990 heter Melander i efternamn, kom till AIK 1982 och gjorde då två allsvenska matcher. Han var den starke och snabbe anfallaren med ett bra spelsinne men som aldrig lyckades ta en ordinarie plats i AIK:s A-lag. Efter knappt två år i AIK gick han vidare till mindre klubbar i Stockholmsområdet.
Robert Andersson spelade hela sin ungdomstid fotboll i Gävleklubben IK Sätra där han 21 år gammal fick gamle AIK-spelaren Lars-Tony Hedström som tränare. Lars-Tony var gammal lagkamrat med Rolf Zetterlund som 1981 hade blivit ny tränare i AIK. Lars-Tony tipsade Rolf om en stark och snabb forward som spelade i Sätra och på den vägen kom Robert Andersson till AIK inför 1982 års säsong.
Robert kunde kombinera spel i AIK med arbete och utbildning på Tekniska Högskolan och han säger själv mer än 24 år senare att "det var spännande att komma till AIK och det passade mycket bra med mina studier". Så mycket spel i AIK:s A-lag blev det däremot inte. Han fick göra två inhopp, tio minuter hemma mot Kalmar FF på Råsunda och en hel halvlek borta mot Åtvidaberg i matchen efter. Dagen efter den allsvenska debuten mot Kalmar hade Expressen en stor bild med AIK:s nummer 18 Robert Andersson, tagen sekunderna innan han skulle komma in på planen, med händerna på huvudet och ett ansiktsuttryck som om han var både förvånad och förskräckt inför den stundande uppgiften.
- Det såg nog bara så ut, menar Robert efter karriären. Det var häftigt att spela på Råsunda men också nervöst. Jag fick inte så många bollar, hann inte göra speciellt mycket på det korta inhoppet.
- Mot Åtvidaberg fick jag en hel del bollar, bland annat från Jyrki Nieminen som gav mig många fina framspel. Och jag var ytterst nära att göra mål i samband med en närkamp med deras målvakt.
Det blev inga fler A-lagsmatcher utan Robert fick i stället inrikta sig på B-laget där han som tung och orädd forward gjorde en hel del mål. Han hade ett bra spelsinne och var stark i luften. Han hade förutsättningar att bli en duktig allsvensk forward men han kanske saknade den rätta uppbackningen.
- Det blev nog för mycket omställning att flytta till Stockholm, funderar Robert. Jag hade fel fokus och kände mig också lite ensam. Jag var inte riktigt förberedd på spel i AIK. Men det var en rolig tid i AIK. Det gick bra att kombinera med studierna, vi tränade på eftermiddagarna och sedan var vi många som åt middag på Le Canard. Bernt Ljung och Glenn Rönnberg var sköna lirare som drog många goa vitsar och anekdoter till maten.
Sommaren 1983 utvecklades AIK till Sveriges bästa lag och tränare Rolf Zetterlund bytte ogärna ut någon av de elva ordinarie. För Robert innnebar det att spel i A-laget kom allt längre bort samtidigt som han hade blivit skadad på ett träningsläger i Finland. Hösten 1983 lämnade han AIK för grannklubben Ulriksdals SK och han avslutade några år senare sin fotbollskarriär med division 7 och 8-spel i Kungsholms IF.
Robert Melander, han heter så sedan 1990 när han tog sin frus efternamn, är fortfarande AIK:are även om ungdomsårens Brynäs ännu sitter i när det blir tal om ishockey. Vid sidan av arbete och familj gillar han golf, tennis och skidåkning. Skidåkning är något hans fru Ann också gillar. För trots Roberts två allsvenska matcher i AIK bleknar nog hans idrottsmeriter i jämförelse med fru Anns, som var mångfaldig svensk mästarinna och OS-9:a i alpin skidåkning.
Visa spelarbeskrivning
Dölj spelarbeskrivning
