AIK hade efter 1987 tappat sin givne förstamålvakt Bernt Ljung till Vasalunds IF och behövde en ny målvakt. Anders Forsberg hade alltså gått ned i divisionerna men hade fortfarande mycket att ge. Han var då på väg till Örebro SK men valde alltså AIK.
- Jag ville spela mer fotboll på hög nivå och jag var färdig med Hammarby, minns Anders nästan 20 år efter övergången. Så det var inget svårt val att gå till AIK. Det var ett skönt gäng i AIK, jag kände flera spelare sedan tidigare. Jag fick en lite skämtsam profil som hammarbyaren i AIK.
Anders Forsberg och Johny Murray delade på målvaktsarbetet i AIK 1988. Johny fick stå under våren men Anders fick förtroendet från sommaren och framåt. AIK-debuten skedde mot Djurgården, 0-0, och Dagens Nyheter hade en lång artikel om Anders debut:
"Vaktbolagschef Anders Forsberg, 28 år, fick telefon på måndagsmorgonen av Sanny Åslund.
- Du måste vakta målet i kväll mot Djurgården. Johny Murray har ont i ryggen och kan inte stå.
Men det var nära att Anders hade tvingats avstå detta derby.
- Jag har varit ordentligt förklyld och går fortfarande på penicillin.
Anders har haft otur med skador, minst sagt. Han fick vila hela 1985 det år då han skadade korsbandet.
- Läkarna på Huddinge sjukhus satte in ett nytt korsband tillverkat av segelduk.
Vaktbolagschefen skötte sig utmärkt när han nu vaktade ett allsvenskt mål i stället för en restaurang eller konsert."
Så långt Dagens Nyheter. Även med många års distans till matchen minns Anders att han gjorde en bra insats och han rankar den som sin bästa AIK-match.
Trots goda insatser av Anders fick AIK 1988 kämpa i botten av den allsvenska tabellen och det var först i sista matchen som kontraktet räddades.
- Vi hade nog inte så bra spelare, minns Anders. Vi saknade offensiven, vi blev nog lite fega och inriktade på det defensiva spelet.
Till 1989 värvades Joakim Sjöström från Djurgården som tog den ordinarie målvaktsplatsen i AIK.
- Vi hade en bra kamp men jag blev lite av vattenbärare. Det var ok, jag accepterade det. Dessutom spökade min gamla knäskada hela tiden.
En petning som Anders dock har svårt att glömma är den inför AIK-Hammarby i augusti 1988. Anders hade då stått i AIK:s mål under sommaren men plötsligt flögs en gammal tysk målvakt, Dieter Burdenski, in för att stå i AIK:s mål. Han skulle med sina 37 år bli Allsvenskans äldste debutant genom tiderna.
- Jag blev bjuden på lunch av AIK:s ledning som förklarade att Burdenski skulle stå, det kunde dra mer publik och att vi måste tänka ekonomiskt. Jag blev oerhört besviken, jag var i bra form och hade verkligen sett fram mot matchen. Efter det tappade jag respekten för AIK, luften gick ur mig och jag kom aldrig riktigt tillbaka.
Anders Forsberg var målvakten med en hög lägstanivå, han var sällan dålig men han gjorde heller aldrig de där riktiga topprestationerna. Han tog det han skulle ta men inte mer. Han menar själv att träningsfliten också kunde ha varit bättre.
Till sist en historia från AIK:s inkilning 1989. Då var det brukligt att alla nya spelare fick göra ett "uppträdande" och Anders hade 1988 sjungit den ryska nationalsången på ryska, åtminstone trodde alla det. På allmän begäran fick Anders göra om sitt uppträdande 1989 och nu med nytillkomne Vadim Jevtushenko som åhörare. Vadim genomskådade förstås "ryskan", som ju inte var ryska men lät så för de som inte kunde språket. Det blev ändå allmänt jubel när Vadde kramade om Anders.
Text: Anders Johrén (2006)
|
Visa spelarbeskrivning
Dölj spelarbeskrivning
