Hans Eskilsson växte upp i Östersund och 1982, 16 år gammal, tog han första gången en plats i IFK Östersunds A-lag. Som 19-åring kom han till IFK Norrköping där han snabbt etablerade sig i Allsvenskan. 1988 flyttade han till Stockholm och han gjorde omedelbart succé både i klubblaget Hammarby IF och i svenska landslaget. I landslaget slog han till i Påskturneringen i Berlin där Sverige besegrade Västtyskland (efter straffar) och Sovjet i finalen med 2-0, med Hans Eskilsson som målskytt. Redan i augusti lämnade han Sverige för spel med Sporting Lissabon. Det blev två år i Portugal och det andra året hade Eskilsson, och andra spelare i klubben, problem att få ut de ersättningar som de blivit lovade. Med hjälp av bland annat UEFA:s nye president Lennart Johansson fick Hans 1991 dispens att spela i AIK trots att han formellt fortfarande tillhörde Sporting Lissabon. Eskilsson hade hösten 1990 tränat med Malmö FF men han ville till Stockholm och han tog själv kontakten med AIK:s dåvarande tränare Tommy Söderberg. Han fick träna med AIK och på den vägen blev han klar för AIK lagom till seriestarten 1991. Tommy Söderberg beskrev då Eskilsson så här:
- Hans Eskilsson är en positiv överraskning för mig. Han har fortfarande mycket att ge, dessutom är det en mycket trevlig människa.
Direkt efter att Eskilsson blivit spelklar för AIK i början av mars 1991 åkte han med AIK på träningsläger till Italien, i närheten av Gardasjön.
- Det var ett trivsamt gäng i AIK, minns Hans Eskilsson drygt 13 år senare. Vi hade ett bra lag med tränarna Tommy Söderberg och Göran Göransson. Själv fungerade det bra spelmässigt men jag borde ha gjort fler mål än det enda jag gjorde. Men jag gjorde många assists.
Hans Eskilssons enda mål för AIK gjordes mot GIF Sundsvall på Westhagens konstgräs. Han löpte igenom från halva plan, gjorde en tunnel på målvakten lite grann från sidan och slog bollen i mål. AIK vann med 3-0 och var på god väg att kvalificera sig för Mästerskapsserien som drog igång på hösten. Men då hade Hans Eskilsson redan hunnit lämna AIK.
Det blev bara tre månader i AIK innan Eskilsson via sin agent Börje Lantz fick en ny klubbadress i Portugal, Estoril denna gång. Men han var snart tillbaka i Stockholm och det skulle bli nio år till i Hammarby IF, med avbrott för korta gästspel i Vasalunds IF och skotska Hearts. Under tiden i Estoril skolades han om till innerback men det tog ytterligare några år innan han fick spela back i Sverige. "Jag skulle ha blivit innerback fem år tidigare", anser Eskilsson efter sin aktiva karriär. Och den aktiva elitkarriären tog nog slut 8 maj 2000 i en match mellan Hammarby och AIK. I en tuff närkamp mellan Hammarbys Eskilsson och AIK:s Daniel Hoch bröts Eskilssons fot helt av och bilderna från sekvensen är ruggiga att se. Det tog ett år för Eskilsson att komma tillbaka. Fast egentligen kom han aldrig riktigt tillbaka till den yppersta eliten utan han spelade i reservlaget under Hammarbys guldår 2001.
- Jag hade fått en öppen fraktur i foten. Jag tappade rörlighet och snabbhet som jag aldrig fick tillbaka.
Hans Eskilsson har fått uppleva en enorm förändring av fotbollsintresset och publiksiffrorna. När han började i IFK Norrköping i mitten av 1980-talet, för att inte tala om i Hammarby 1988, var en publiksiffra över 4 000 något mycket bra. Derbyn mellan AIK och Hammarby drog sällan över 10 000. I hans sista riktiga match, den så ödesdigra mot AIK 2000, var publiksiffran på över 34 000 åskådare ingenting märkligt.
- Det vände i början av 1990-talet. Med EM i Sverige 1992 och VM 1994. Och faktiskt var det nog Hammarby som drog igång supporterkulturen på allvar med en enorm stämning på Söderstadion.
Hans Eskilsson har fortsatt som tränare, först i Östersunds FK och senare i Enköpings SK. Livet handlar mycket om familj och fotboll även om han också tycker om kortspel och att resa. Las Vegas är den givna höjdaren, Sydafrika vill han komma till.
Till sist en anekdot från en match mellan Hammarby och Djurgården i maj 1999. AIK:s Dick Lidman med flera AIK-ledare sitter på läktaren och granskar matchen. Nummer 2 i Hammarby, en korthårig kille, gör den ena utmärkta prestationen efter den andra. Från AIK:arna på läktaren hörs:
- Den där nummer två i Hammarby verkar vara en klippa. Vem är det?
- Ingen aning, svarar Lidman, men Hammarby har helt klart gjort ett fynd. Kolla i matchprogrammet vad han heter.
Snabbt fram med matchprogrammet.
- Men, det är ju Eskilsson!!! Han har rakat av sig allt hår!!!
Hans Eskilsson kändes igen, fram till i maj 1999, för sitt långa lockiga hår. När så en renrakad (nästan i alla fall) Hans Eskilsson kom ut på planen var det inte många som kände igen honom trots att han då gjorde sitt 15:e år i elitfotbollen.
Text: Anders Johrén (2004)
|