Patrik Hagman kom till AIK direkt från Djurgårdens IF inför säsongen 1994. Djurgården spelade då i divisionen under Allsvenskan och Patrik ville spela allsvenskt och såg spel i AIK som sin möjlighet att spela på toppnivå med tillhörande Europacuper. Så trots att Patrik hela livet varit djurgårdare så "kändes det rätt" att ta steget till AIK.
Patrik hade skolats till fotbollsspelare i Spånga IS som han vid 22 års ålder lämnade för att gå till Djurgården. Djurgården tränades då av Tommy Söderberg, senare guldtränare i AIK, vilken starkt bidrog till Patriks övergång. Men Patrik hade bara hunnit anlända till Djurgården innan problemen började. Han fick direkt problem med vänster knä, patellasenan, som sommaren 1989 gick av till en tredjedel. Det blev operation men våren 1990 gick samma patellasena helt av. Det blev några matcher 1991 men först 1993 fick Patrik en hel säsong, med Djurgården i division 1. Det var förutsättningarna när han kom till AIK inför 1994.
Det var inga större skillnader mellan klubbarna, minns Patrik elva år efter övergången. Båda var professionella och båda hade problem med träningsplaner. Det blev ett lärorikt år i AIK för Patrik, med bra tränare och bra lagkamrater. Inkilningen hos Black Army i deras lokal, tillsammans med övriga nykomlingar i laget, är ett speciellt minne för Patrik.
Spelmässigt låg Patrik hela tiden på gränsen till en ordinarie plats. Han fick spela sex matcher från start och ytterligare fyra som ersättare. Bästa matchen gjorde han mot Öster, 3 augusti, då AIK vann med 2-1. Patrik låg bakom AIK:s 1-0 mål när han sprang igenom Österförsvaret och slog en passningn till Dick Lidman, bakom Östermålvakten Pål Lundins rygg(!), en passning som Dick kunde slå i mål även om bollen knappt hade styrfart över mållinjen. Patrik låg även bakom AIK:s 2-1 mål då han på sin vänsterkant serverade Pascal Simpson en bra boll, en boll som Pascal spelade in i straffområdet på så sätt att en Österförsvarare slog bollen i eget mål.
Nästa match, borta mot Trelleborgs FF, skulle bli Patrik Hagmans sista match som elitfotbollsspelare. Efter matchen kände han av samma knäskada som vållat honom så stora problem tidigare. Tillsammans med tränaren Hasse Backe kom de överens om att vila helt en månad men knäet blev aldrig bra. Patrik slutade med elitfotboll även om han kom tillbaka i Stockholmsserien några år senare.
Patrik Hagman var en kvick och teknisk spelare som trivdes bäst på högermittfältet även om han i AIK mest fick spela på vänstermittfältet (AIK hade Krister Nordin på högermittfältet 1994). Svagheter låg i vänsterfoten och kanske att han också kunde haft en bättre fysik. Samt bättre knän.