MATTS ANDERSSON - RYGGEN STOPPADE LANDSLAGSTALANGEN

Matts Andersson, uppvuxen i Upplands Väsby norr om Stockholm, blev tidigt AIK:are. Han gick och tittade på AIK redan som liten grabb och jublade vid varje mål. Det gör han fortfarande (2001) vid 26 års ålder, främst från den norra läktaren. Men däremellan, 1993-97, tillhörde Matts AIK:s A-trupp, spelade två allsvenska matcher och hade en målvaktstalang fullt i klass med Magnus Hedmans. Så här beskriver Leif Karlsson, Matts målvaktstränare i AIK, hans talang: "En naturtalang som hade alla förutsättningar att bli en elitmålvakt men tyvärr satte hans ryggproblem stopp för en mycket lovande karriär. Han var mycket lik Bernt Ljung i sin spelstil med en naturlig och bra teknik. Han var även mycket säker i luftspelet."

MATTS ANDERSSON - RYGGEN STOPPADE LANDSLAGSTALANGEN
Matts Andersson var den store talangen som kunde ha blivit en elitmålvakt i yppersta klass. Han petade till exempel Magnus Hedman sommaren 1995. Men en ryggsjukdom, fyra ländkotor har växt fel, gjorde att Matts målvaktskarriär fick ett abrupt slut. Redan 1995 hade ryggproblemen medfört att Matts inte kunde träna för fullt ' och att han också var tvungen att avstå från matcher. Våren och sommaren 1995, när Magnus Hedmans form var vacklande, fick Matts göra sin riktiga allsvenska debut (han hade stått i två minuter i sista matchen 1994) hemma mot Halmstad. Matts gjorde en bra insats, de två mål han släppte in hade ingen målvakt i världen kunnat klara. Men samtidigt gav sig ryggproblemen till känna. Sista 40 minuterna hade han så ont i ryggen att han var tvungen att låta Gary Sundgren slå utsparkarna. Redan till nästa match var Matts tvungen att lämna återbud. Det blev Magnus Hedman mellan stolparna igen.

Därefter blev ryggproblemen bara värre och Matts skulle inte spela någon mer allsvensk match. Ett par år senare gick han till Värtan (1998) och Spårvägen (1999) men inte heller där, trots betydligt mindre träning och påfrestning, kunde han göra sig själv rättvisa som målvakt. Efter 1999 har det inte blivit någon fotboll för Matts som hösten 2001 börjar studera till brandingenjör.

Matts kom till AIK efter att han hade gjort en mycket bra match när Stockholms stadslag spelade final mot Skåne i Folksam cup för 16-åringar (den matchen, tillsammans med Lausanne-AIK 1994, är de matcher som Matts rankar som sina bästa någonsin). Det var rätt match vid rätt tidpunkt och AIK:s tränare, Tommy Söderberg och Thomas Lyth, bjöd in Matts för två veckors provträning. Så gick det till när Matts kom till AIK:s A-trupp. Det var en stor sak för Matts, att nu få träna med de stora idolerna som Björn Kindlund, Peter Larsson och alla de andra.

1994 var det tillåtet att ha en målvakt som 14:e man men först i den sista matchen, hemma mot Halmstad, utnyttjade AIK den möjligheten. Magnus Hedman, som stod i mål, tappade en lins i slutet av matchen och signalerade för byte. Så Matts fick hoppa in de sista minuterna och han både rörde bollen (bakåtnick från Johan Mjällby) och höll nollan. Våren 1995 var det meningen att Matts skulle stå borta mot Malmö FF (28/5) men han fick i sista stund tacka nej på grund av sina ryggproblem. Det blev istället Halmstadsmatchen (3/8) som blev Matts enda hela allsvenska match.

Matts berömmer Tommy Söderberg, AIK:s tränare 1991-93, som den bästa han har haft. Och Tommy Söderberg kunde använda annorlunda uttryck redan på den tiden. En gång på Ritorp under en träning sade han så här: "Matts, flytta målburen till tangenten av mittcirkeln". Matts läste då matematik, vilket Tommy visste, så de använde ibland den här typen av uttryck.

Matts Andersson var den stora målvaktstalangen som stoppades av en skada. Men det hindrar inte Matts från att minnas tiden i AIK med glädje, samma glädje som han visar när han på Råsunda ser sitt AIK gå mot nya framgångar.

Text: Anders Johrén (2001)