Det kan diskuteras vem som är AIK:s främsta fotbollsspelare genom åren. Det råder dock inget tvivel om vem som var klubbens första storspelare - den titeln tillfaller Gunnar Franzén. Gunnar blev medlem i AIK 1895 och utmärkte sig till en början som en god friidrottare med spjutkastning som främsta gren. Men det var när fotboll började spelas i AIK som han verkligen kom till sin rätt. När AIK spelade den första officiella fotbollsmatchen i Stockholm i augusti 1897, AIK 1 mot AIK 2, under Svenska gymnastik- och idrottsförbundets tävlingar, var han kedjeledare och kapten för det segrande laget.
Med ett beräknande och med tidens mått oerhört tekniskt spel förde han de kommande åren AIK till flera segrar. Sin plats i AIK:s panteon vann Franzén den 19 juli 1900 då han gjorde matchens enda mål mot Örgryte i SM-finalen och därmed säkrade klubbens första SM-guld i fotboll. Året därpå var han med om att upprepa bedriften i Göteborg, fiendens egen kula.
Gunnar Franzéns fotbollskarriär blev dock alltför kort. Ett par månader efter att han lett laget till dess andra SM-guld, strax före jul 1901, insjuknade han. Och 1902 hade knappt ringts in innan han lades in på Ersta sjukhus, där han vårdades för torr lungsäcksinflammation. Han fick stanna på sjukhuset till i början på maj, då hans tillstånd förbättrats så pass att han kunde flytta hem. Han blev dock aldrig fullt återställd och den 6 oktober 1902 ändade tuberkulos den blott 25-årige Gunnar Franzéns liv. Förutom klubbkamraterna sörjdes han av sin 20-åriga hustru Fatima Rosalic och en nio månader gammal son, Sven Gunnar.
Visa spelarbeskrivning
Dölj spelarbeskrivning