Emellertid hade man väntat betydligt mera av AIK:arna. Det spel de bjödo på hörde säkerligen ej till lagets bästa - på plan fick man ibland se små glimtar av deras åtminstone här nere utbasunerade vetenskapliga spel, men framför mål hade de oändligt mycket att lära av hemmaforwards. Anfallen (AIK:s) voro visserligen väl genomförda och orsakade gång på gång kritiska situationer nere vid Sjöstrands målbur, men en stundtals till ytterlighet driven short-passning omintetgjorde varje chans att hjälpa upp det dåliga resultatet. När det någon gång blev skott - Kock var flitig härutinom - var alltid Jack välplacerad och räddade lätt det som kom i hans väg. Hemmalaget återigen har tre små men naggande goda innerforwards, som aldrig sumpa den minsta lilla chans utan alltid förstå att placera sig väl och som sin specialité ha att peta bollen i nät. Därtill kom att de båda yttrarna Axel och Erik Ohlsson i dagens match spelade över förväntan med snabba rusher och alltid väl slagna passningar.
En halvbackskedja som mycket väl kan jämställas med AIK:s och slutligen ett bakre försvar, som kan hålla anstormande forwards ordentligt i schack. Kamraterna och särskilt de senare med Thure Pettersson spelande i internationell stil rev oupphörligt upp allt vad konstellationen Ekroth - Svedis - Kock lyckades åstadkomma. Hemmalagets seger var välförtjänt och kunde lika gärna ha varit ett par mål större. men Hiller hade turen med sig och därför stannade det vid fyra.
Jur Kand S Kraarup, Köpenhamn, hade kallats för att döma matchen, och när slanten var singlad, mönstrade de båda lagen följande spelare:
AIK: Bergkvist, Ekroth, Svedberg, Kock, Rune Bergström, Rossi, Bruno Lindström, Berntsson, Gustafsson, Thodde Malm samt Hillerström. Malmö-Kamraterna: Erik Ohlsson, Maraviansky, Brost, E Andersson, A Olsson, C Lindström, E Thulin,. G Möller, K Sjöberg, Th Pettersson samt Sjöstrand.
AIK valde och ställde hemmalaget att spela första halvleken med den generande solen i ansiktet. Kamraterna började genast gå aggressivt tillväga och efter ett par lyckade rusher av Erik Ohlsson på vänstersidan såg det varje gång ytterst farligt ut vid AIK-målet. Försvaret där fick genast visa vad det gick för, och i matchens första skede var detta ej mycket att hurra för. Hemmalagets mål nr 1 kom också fort nog. Erik Ohlsson löpte upp och sände in en god centring, som Hillerström visserligen gjorde goda ansatser att fånga, men lille Brost var snabbare än den förre och sköt mot mål. Rossi lyckades på mållinjen få tag i bollen, men det bar sig ej bättre än att han sände bollen i ryggen på Brost och härifrån studsade den obehindrat i mål.
Framgången och publikens ovationer satte hemmalaget i ännu bättre humör och i matchens 9:de minut fick Hillerström åter hämta ut en boll ur nätet. Denna gång var det Axel Ohlsson som gjorde grovarbetet, centringen sprang Hillerström ut på och lyckades också boxa ut bollen men till Erik Ohlsson, som innan Hillerström hade kommit mellan stolparna igen nätt hade lyft bollen över hela försvaret i mål.
Det såg lovande ut för hemmalaget, helst som AIK:arna vid denna tudpunkt ej haft mycket att säga till om. Självaste Thodde Malm hade så när gett hemmalaget ett tredje mål, då han med en boll till Hillerström sköt i tvärslån. Gustavsson fick emellertid tag i bollen och räddade hörnan och härefter etablerade AIK sitt första riktiga anfall med ett hårt skott av Kock som emellertid gick en hårsmån utanför. Utsparken sände Jack till Maraviansky som med Erik Ohlsson kombinerade en del trevliga saker och i rätta ögonblicket sände den senare över en av sina alltid precisa och idealiska centringar, vilken Erik Andersson snappade till sig och inför hans skott 2 m från mål stod Hillerström åter chanslös. Efter 14 minuters spel ledde således hemmalaget med 3-0. En trogen kopia av deras match mot Djurgården härförleden, då Djurgården hade turen med sig och på 20 minuter hade ledningen med 4-0.
AIK:arna ilsknade till ett slag och för en stund fick hemmaförsvaret det ganska hett om öronen. Bergström - Kock fröjdade med vackra och sinnrika kombinationer, som avslutades med ett bra skott av Kock - i ryggen på Thure Pettersson, som härmed räddade en annars given reducering av sitt lags tre mål. Men AIK lyckades dock få reducerat. Bollen kom ut till Berntsson och på en höjdboll från honom mot mål hann Sjöstrand ej placera sig bra nog utan kulan svepte in i översta vänstra målhörnet.
Man väntade sig nu mera från AIK-hållet, men det blev hemmalaget som för en stund behärskade spelet. Mot slutet av halvleken befästa det också ytterligare sin seger. Innertrion etablerade en nätt kombination, som Brost i rätta ögonblicket avslutade med ett välplacerat skott i mål, omöjligt för Hillerström att rädda. Halvleken ingick således med 4-1 till hemmalagets favör.
Andra halvlek blev mållös men därför ej intresselös. Hemmalaget tog saken till en början lugnt, vilket renderade AIK en stunds pressningar av Malmö-målet. Det blev emellertid som förut endast dribblingar och passningar och aldrig skott. Svedis hade visserligen två goda individuella genombrott - det sista med mål som påföljd, men Kraarup hade ögonen öppna och det blev frispark för hands. Hemmalaget hade så pustat ut ett tag - forwardskedjan, förlåt - och det blev Axel Ohlssons tur att påbörja anstormningarna av AIK-målet. Detta gjorde han på ett utmärkt sätt och vid ett tillfälle var det i sista ögonblicket som Hillerström lyckades snappa till sig den förres skott på själva mållinjen. Erik Ohlsson på motsatta yttern sände nu in ett par delikata bollar, men Malm och Gustafsson sleto för livet och lyckades även hålla den framfusiga Kamrat-innertrion stången. AIK tillräknade sig hädanefter en stunds överlägsenhet, men Ekis och Svedis tråcklade åter alltför mycket och dylikt tillät naturligtvis ej Th Pettersson. I varje fall såg det vid ett par tillfällen ut som att AIK:arna skulle kunna reducera, men Jack spelade storartat och gäckade gång på gång alla stockholmarnas förhoppningar. Och i ett nu var det hemmalaget som utsatte AIK-målet för en svår pressning. Men tyvärr hade visst innertrion nu tagit AIK-kedjans spelsätt framför mål ad notam, det blev ett tricksande fram och tillbaka och inte förrän Erik Ohlsson på vänsteryttern fick bollen blev det ett verkligt skott. Som emellertid gick något över. Rune Bergström gjorde så en av sina karaktäristiska ruscher, och kom igenom hela hemmaförsvaret, men ensam med målvakten sände han bollen i famnen på Jack. Svedis han också avfyra ett kanonskott något över.
Text: Dåtida artikel i okänd tidning
|
Visa matchrapport
Dölj matchrapport
IFK 1-0 Retur (rygg) 
Slut på Första halvlek/perioden
AIK Bortdömt mål (Hands av 