Tommy Kastman växte upp i Kisa i Östergötland och kom efter avslutad realexamen till Åtvidabergs FF. Förutom den geografiska närheten kunde Åtvidaberg, genom Facit, erbjuda en datautbildning till programmerare. Och Åtvidaberg satsade. Under Tommys tid på Facit hade Åtvidaberg träningar flera dagar i veckan kl 15. Det var inga problem att vara med på dessa träningar, på betald arbetstid. "Man fick en klapp på axeln och bara uppskattande ord när man gick tidigare från jobbet för att träna", minns Tommy sin tid i Åtvidaberg. Åtvidabergs proffssatsning gav också resultat. Man vann division 2 och det efterföljande kvalet 1967 och från 1968 var det allsvenskt spel (Tommy spelade totalt sju allsvenska matcher för Åtvidaberg). Men Tommy satsade också mycket på sitt arbete och det var genom arbetet som Tommy lämnade Åtvidaberg (han fick ett jobb på Sweda) för Stockholm.
Det var för arbetet och inget annat Tommy flyttade till Stockholm men redan första dagen på det nya jobbet blev han inkallad av ekonomichefen (som händelsevis råkade vara ordförande i Råsunda IS) som övertalade Tommy att spela för Solnaklubben som då satsade på att gå upp i dåvarande division 2. Det blev två år i Råsunda med uppflyttning till division 2 (serien under Allsvenskan). Men då fick AIK upp ögonen. AIK-ledaren Bruno Nyberg kontaktade Tommy som fick vara med i en provspelsmatch som gick mycket bra. Så från våren 1972 blev det AIK. Och 1972 blev ett underbart år inte bara för Tommy utan också för AIK som bara förlorade en allsvensk match och gav guldlaget Åtvidaberg (som hade nästan halva landslaget i laget med Ralf Edström och Roland Sandberg i spetsen) en match in på mållinjen. Så här minns Tommy 1972:
- Vi hade en härlig sammanhållning i laget. Vi åt mat tillsammans efter träningarna och någon gång i månaden gick vi alla ut och dansade. Vi hade bra spelare med bröderna Leback, Börje Marcus och Dag Szepanski som toppar och en bra ledning med Lennart Johansson, Bruno Nyberg och Lennart Hemming. Speciellt den sistnämnde fick spelarna att fungera som ett lag.
1973 började sämre och AIK gjorde under våren bara en riktigt bra match, 4-0 segern mot Djurgårdens IF. Den matchen, då det mesta gick AIK:s väg, rankar Tommy som sin bästa i karriären.
- 4-0 i ett derby, det säger allt. Och jag gjorde själv en bra insats, jag blev rejält omklappad efter matchen.
Men från sommaren 1973 prioriterade Tommy alltmer sitt arbete och det blev allt mindre tid över för fotboll. Efter 1973 lämnade Tommy AIK för Jönköping södra IF. En av Tommys bästa kamrater från AIK-tiden, Dag Szepanski (Tommys och Dags familjer umgicks även privat) hade fått ett toppjobb i Jönköping, med tillhörande byte av klubb till Jönköping södra, och Dag tipsade södraledningen om Tommy Kastman. Så Tommy lämnade AIK för att avsluta sin aktiva karriär i Jönköping.
Tommy Kastman var en duktig huvudspelare och hade god placeringsförmåga. Han var också duktig på att peppa och få igång övriga spelare. Men han var också långsam och försökte undvika löpdueller. Efter sin aktiva karriär har Tommy fortsatt som fotbollstränare. Familj, arbete och fotboll tar det mesta av Tommys tid som också följer AIK, på avstånd från Ängelholm, genom media och inte minst AIK:s nyhetsbrev på Internet.
Till sist berättar Tommy en solskenshistoria från en avslutningsresa med AIK till Cypern där som vanligt tvillingbröderna Leback innehar huvudrollerna. Av någon anledning kom spelarna att bo på olika hotell och Börje respektive Yngve Leback hamnade på var sitt hotell. En morgon gick Tommy Kastman med en av bröderna (han tror att det var Börje men man vet aldrig säkert vem av bröderna man har att göra med) ned till stranden men på vägen ned så stannade Börje (eller Yngve) för att köpa en hatt. Väl nere på stranden upptäcks att den andre brodern (Yngve?) redan finns på plats och är ute i vattnet trampandes en trampbåt - iklädd en exakt likadan hatt som brodern Börje hade köpt! Den hade Yngve köpt en stund tidigare.
Visa spelarbeskrivning
Dölj spelarbeskrivning
