Gunnar Galin gick bort en kort tid innan han skulle fylla 95 år. Han var då AIK:s äldste medlem. Redan som 15-åring kom han med i klubben, där han gjorde stora insatser, först som aktiv och sedan som ledare. I 80 år tillhörde han AIK och är en av de största AIK:arna genom tiderna. |
Redan som tonåring fick han epitetet "Sveriges största bollbegåvning", och det har stått sig genom åren. För Gunnar Galin var alla bollspel någonting mera än bara en lek eller ett yrke. Det gav visserligen nöje och tillfredsställelse, men det var också en lidelse och vetenskap. I benådade ögonblick en konstart med artisteri och virtuositet.
Gunnar Galin blev medlem i AIK redan 1917, bara 15 år gammal, och blev snabbt A-lagsman i bandy. Två år senare, sedan AIK besegrat Järva i en DM-final, skrev Dagens Nyheter: "Det är synd att skämma bort, men faktum kan ej fördöljas: Gunnar Galin är Stockholms centerforward".
Gunnar Galins idrottsliv löpte länge parallellt med Putte Kocks. Båda var produkter av flitigt bollspelande under rasterna på Norra Latins skolgård och de tog studenten åren efter varandra. De kom till AIK som juniorer och debuterade i A-lagssammanhang redan som 17-åringar. Den största skillnaden var att Putte Kock i första hand blev fotbollsspelare, i andra hand bandy- och ishockeyspelare. För Galin var det tvärtom. Han blev framförallt en av våra största bandyspelare genom tiderna och en av förgrundsfigurerna då bandy utvecklades från att bara utövas i två länder (Sverige och Finland) till att bli stor nog för ett VM. Kanske hade han blivit en av våra största fotbollsspelare om han specialiserat sig på detta. Han gjorde - precis som Putte Kock - en utflykt till Djurgården då han inte platsade i AIK:s fotboll. 1927 och 1929-31 var han blårand, men återvände till fadershuset.
Han själv tyckte aldrig om att bli kallad "Bandykeruben", men det var inte tillkommet som ett öknamn utan som ett smeknamn. (Kerub=övernaturligt bevingat väsen. I kristen föreställning hör keruben till änglarna och framställs i konsten ofta i barngestalt.)
Gunnar Galin vann SM i bandy 1925 och 1927-29, men inte i AIK:s färger utan i IK Götas under en period då AIK:s bandy var en skugga av sin forna storhet. Han spelade nio landskamper. Utan nämnvärd specialträning blev han också en av våra första stora ishockeyspelare, Europamästare 1921. Spelade sex landskamper. Under lång tid var han senare ordförande i Svenska och Internationella Bandyförbundet, UK-chef och lagledare för landslaget.
Gunnar Galin var den stora bollartisten och strategen, ofta hörbart missbelåten både med sig själv och sina medspelare, då han tyckte att de inte fick ut tillräckligt av den fantasi och de möjligheter, som han ansåg fanns i konsten att rätt behandla bollen.
1938 blev Gunnar Galin A-klassare i tennis, som det hette på den tiden om man tillhörde eliten. Han vann stora framgångar, men blev i denna gren "historisk" som ledare för det svenska Davis Cup-laget under 1950-talet. Han matchade fram AIK-lirarna Lennart Bergelin och Sven Davidsson och andra storspelare till flera interzonfinaler. Det var det längsta Sverige hade nått i denna tävling. Gunnar Galin var en av våra framgångsrikaste Davis Cup-kaptener.
1954 valdes Gunnar Galin till AIK:s ordförande. Han efterträdde - naturligtvis! - parallellkamraten Putte Kock. Inre strider skuggade helhetsbilden av AIK just då. Det stod klart att det behövdes en man med stora ledaregenskaper för att klara den pågående generationskrisen. Gunnar Galin lyckades och gjorde därmed ytterligare en betydande insats för den klubb han tillhörde hela sitt liv.
Även om Gunnar Galin ständigt följdes av epitetet "Sveriges största bollbegåvning", hade han också många andra kvaliteter, som ger honom en plats bland århundradets största svenska idrottsprofiler. Därom vittnar också den samling av priser och minnen, som finns deponerade i Stockholms Stadsarkiv och i framtiden bör ingå i AIK:s planerade museum.
Gunnar Galin hade stora krav på sig själv och sina medspelare och medarbetare, men talade aldrig med stora bokstäver. Han var en försynt och vänlig person, som inte ens i de stora triumfernas ögonblick uppträdde som diva eller stjärna. Han hade en ödmjuk tacksamhet över att ha begåvats med ett bollsinne långt utöver det vanliga och att under så stor del av sitt liv ha fått befinna sig inom dess fascinerande trollkrets.
Gunnar Galin var från 1924 distributionschef och 1933-55 ekonomichef på Idrottsbladet, vars ägare och chefredaktör var AIK-aren Torsten Tegnér. 1956 engagerades Galin som sportchef på AT (Aftontidningen). 1957 blev han kassadirektör på Stockholmstidningen-Aftonbladet, där han 1959 utsågs till ekonomichef.
Gunnar Galin var en stor idrottsman. En stor ledare. En stor AIK:are. Så vill vi minnas Gunnar Galin.
Tore Nilsson (1997)
|