Patrik Grönvall växte upp i bandyfästet Katrineholm där han som 15-åring blev svensk U17-mästare i just bandy. Han spelade då även A-lagsfotboll i Värmbol och efter bra insatser i P15-landslaget tog AIK:s juniortränare Micke Stahre kontakt med honom. Flera klubbar var intresserade av Patrik, bland andra Helsingborg, Göteborg och två andra stockholmsklubbar, men AIK var den mest seriösa klubben. Det märktes speciellt efter att Patrik hade brutit benet i en landskamp och AIK fortfarande visade stort intresse.
Patrik utvecklades vidare i AIK:s juniorlag där han 2004 skulle bli svensk juniormästare. Då hade han 17 år gammal redan gjort allsvensk debut, hemma mot Malmö FF i augusti 2004. Han fick spela matchens sista 13 minuter då MFF:s 1-0-ledning förvandlades till 2-0.
- Jag var besviken över att vi förlorade och jag minns inte så mycket av spelet, berättar Patrik snart tre år efter matchen. Jag kom in som forward och försökte spela så enkelt som möjligt. Det första som hände var att jag förlorade en luftduell med Olof Persson.
Det blev inga fler allsvenska matcher i AIK för Patrik och 2005 återfanns han i Västerås SK. I VSK:s grön-vita dräkt återkom han till Råsunda i juni 2005 men fick se sitt dåvarande lag förlora med 5-0. Höstmatchen lagen emellan, när AIK säkrade sitt avancemang till Allsvenskan, såg Patrik från läktaren.
På Västerås SK:s hemsida kan man läsa följande om Patrik:
"Tränaren Sören Cratz är formligen lyrisk över de insatser som Patrik Grönvall bjudit på. Och då syftar han inte på matcherna, utan snarare hans inställning och slit på träningarna.
- Patrik är verkligen en lagspelare. Han visar att det lönar sig att träna och vara seriös från januari till seriens slut. Även i motgångar och när han fått fel väst på träningen så har han jobbat hårt. Den karaktären är ovärderlig i en lagidrott. Alldeles för många ger upp tidigt, berättar Cratz."
Jämförelsen mellan AIK och Katrineholm respektive Västerås beskriver Patrik så här:
- Allt är så klart mycket större i AIK. Framför allt intresset, det är väl den klubb som har mest fans i Sverige. Sen, när jag spelade i Katrineholm räckte det med att vara med i lokaltidningen för att alla skulle känna igen en på stan. I AIK var man mycket mer anonym, man fick verkligen kämpa för att visa vem man var.
- I AIK var man i princip ungdomsproffs, där fixade klubben lägenhet och allt sånt. Så man kunde fokusera mer på fotbollen. Här i Västerås måste man arbeta vid sidan av för att tjäna in pengar till hyran och så.
Patrik är en hårt jobbande fotbollsspelare med bra kondition och han orkar löpa mycket under matcherna. Även passningsspelet håller hög klass medan bristande spänst, snabbhet och styrka kanske var orsaken till att han inte kunde etablera sig i AIK:s allsvenska lag.