"Bäckis" var en av AIK:s främsta kanonskyttar genom åren. Tung och genombrottskraftig. Energisk och arbetssam på planen. Alltid glad och positiv. Alltid besjälad av tanken att göra sitt bästa för AIK och samtidigt ha roligt med bollen. Han tillhörde AIK:s starkaste juniorkull genom åren. Den innehöll Kurre Hamrin, Kurt Liander, Bengt och Björn Anlert och flera andra, som sedan blev stora AIK:are. 1950 vann de junior-DM i fotboll, bandy och ishockey. Säsongen 1957-58 spelade "Bäckis" 16 allsvenska matcher för AIK. Han avslutade sin fotbollsbana i IFK Stockholm och IFK Eskilstuna.
1974 gjorde han come-back i AIK-tröjan. Han spelade i AIK-ringens lag tillsammans med flera av kompisarna från juniortiden. Sedan blev han en trogen medlem i Ringen, tillhörde de flitigaste besökarna på måndagsträffarna och bidrog till det goda humör och den speciella kamratstämning som präglar denna sammanslutning. AIK och Ringen bevarar minnet av den glade, kraftfulle och lojale klubbkamraten Evert "Bäckis" Jansson.
Text: Tore Nilsson (1994)
Evert Jansson började tidigt leka med bollar och när han så småningom började spela i AIK blev han kallad för "Bäckis" eftersom han liknade Bertil Bäckvall, en tio år äldre spelare i AIK. Efter det kallades han aldrig för något annat än Bäckis i AIK.
Evert Jansson spelade 16 allsvenska matcher i AIK, varav sju på Råsunda. Det var sju av cirka 1600 Råsundamatcher som Everts pappa Kalle Jansson såg på Råsunda. Pappa Kalle var legendarisk vaktmästare på Råsunda från 1937 till 1979 då han gick i pension (och Dagens Nyheter gjorde ett helsidesreportage om Kalle). Bäckis spelade under en tid när AIK inte längre var Storstockholms bästa lag utan istället fick slåss för den allsvenska existensen.
Bäckis spelade många år i AIK men bara ett av dem i Allsvenskan. Men det blev också ett allsvenskt år i IFK Eskilstuna dit Bäckis flyttade med hustru Eva 1959. Där var han med om att föra upp IFK Eskilstuna till Allsvenskan och Bäckis blev IFK:s bästa målskytt det allsvenska året med hela 11 mål. En tid senare vände familjen, nu med två döttrar, tillbaka till storstaden och Ingvar "Tjotta" Olsson, den gamle skyttekungen i AIK men i mitten av 1960-talet tränare i Edsbro IF, lockade Bäckis till Edsbro. Där verkade Bäckis först som spelare och sedan även som tränare.
Evert "Bäckis" Jansson var med på AIK:s turné till Sydamerika 1957. Sista dagen på Copacabana skulle Bäckis och Lennart Carlsson brottas lite grann på skoj. Men Bäckis ramlade och bröt armen. Dagen efter åkte hela laget vidare mot Kalifornien, och först där fick Bäckis hjälp för sin brutna arm.
Evert "Bäckis" Jansson var en teknisk, svarthårig framspelare, en duktig inner som ibland hade lite svårt med tempot. Enligt Arne Lundqvist, den legendariske AIK-målvakten, liknade han lite senare tiders Ola Andersson.
Bäckis tyckte om bollar i alla slag. Förutom fotboll var han duktig i bandy (för AIK och IFK Stockholm) och efter den aktiva karriären motionerade han gärna med golf och tennis. 2 maj 1994 spelade AIK mot Degerfors IF på Råsunda och Bäckis Jansson var som vanligt på plats. Arne Lundqvist hade då ett långt samtal med Bäckis och Bäckis förklarade att han nyligen "gått i förtidspension, spelar golf så mycket han kan, och lever livets bästa dagar". Två dagar senare på en golfrunda föll han död ned på golfgreenen, hans hjärta orkade inte mer.
Text: Anders Johrén (2002)
|