Jan-Olof Wallgren

Att Jan-Olof Wallgren kommer från Blekinge går det inte att ta fel på när man hör honom prata. Han växte upp i Sölvesborg och i unga år spelade han fotboll och bordtennis. Han kunde blivit en duktig bordtennisspelare men konkurrensen av den några år äldre Kjell "Hammaren" Johansson, som spelade för Sölvesborg på 1960-talet, gjorde att Jan-Olof satsade på fotbollen.

1969 blev Jan-Olof värvad av Örebro SK. Den allsvenska debuten minns han väl. Det var en bortamatch mot IF Elfsborg och Jan-Olof skulle ersätta Leif Eriksson (en mycket välrenommerad spelare 1969). Direkt efter avspark fick Jan-Olof bollen och han spelade den omgående till en motspelare. Så småningom gick det bättre och Jan-Olof blev en av Örebro SK:s tongivande spelare under de första åren av 1970-talet. Fast det som Jan-Olof mest kommer ihåg från sin tid i ÖSK är en historia av ett lite annorlunda slag:
- Thomas Nordahl hade kommit tillbaka från proffslivet och den frispråkige Hasse Borg spelade också i ÖSK. Vid en tvåmålsträning kom Nordahl och Borg ihop sig varpå Borg sade: "Det är enklare att hoppa över dig än att springa runt dig", syftande på Thomas Nordahls extra kilon som han hade lagt på sig.

Jan-Olof Wallgren hade haft som mål att komma in på GIH. 1974 blev han antagen på idrottslärarlinjen med fotbollsinriktning (tillsammans med bland andra Lasse Lagerbäck, Roland Andersson och Kjell Pettersson) och genom Sanny Åslunds försorg (de båda hade gått en utbildning på Bosön 1973) kom Jan-Olof till AIK. Det blev tre mycket fina år för Jan-Olof i AIK. Han spelade innerback hela tiden och det första året fick han stå lite i bakgrunden för Börje Marcus som då dominerade AIK:s backlinje. Men 1975-76 var det Jan-Olof Wallgren som var AIK:s rese i försvaret. Han hade bra blick för spelet, var placeringssäker och respektingivande. Han kanske inte var så snabb men med Börje Marcus bredvid var det normalt inga större problem.

1975 var det allra bästa året. I en oförglömlig match i maj utklassade AIK Hammarby IF med 4-1 och Jan-Olof Wallgren gjorde sitt allra skönaste mål någonsin, ett nickmål som betydde 1-0. Efter matchen sade AIK:s tränare Keith Spurgeon att det var "proffs mot amatörer". 11 september gjorde Jan-Olof sitt livs bästa match, 0-0 matchen mot Djurgårdens IF där Jan-Olof blev utsedd till matchens kung och erhöll Dagens Nyheters derbypokal. Så här kunde man läsa i tidningen dagen efter:
"Nu fick den smäckre mittbacken i AIK priset som bäste man på plan. 28 år gammal är han snabbare i steget än någonsin och har större självförtroende. Åby Ericsson har honom antecknad. Dessutom höll han till allas förskräckelse på att ta ned självaste Pelé i förra veckan och hade nog gjort det också om det gällt något". Det sista syftandes på matchen mellan Stockholmsalliansen och New York Cosmos där Jan-Olof Wallgren mött sin ungdomsidol Pelé.

Jan-Olof Wallgren sade så här direkt efter sin match mot Djurgården 1975:
- Det var på tiden att jag fick DN-bucklan. Jag har läst att jag har varit med i resonemanget tidigare men mera har det aldrig blivit. Det här var min 139:e allsvenska match i svit och jag är själv förvånad att det går bättre och bättre. Jag har fått rätta självförtroendet och det går snabbare för mig i vändningarna numera. Det hade jag tidigare problem med.

1975 innehöll inte bara Jan-Olofs bästa matcher och bästa mål. 1975 gjorde AIK och Jan-Olof också en riktig drömresa till Fjärran Östern. Efter att Svenska landslaget och allsvenska guldmedaljörerna Malmö FF hade tackat nej så gick budet till AIK att vara med på en turné i framför allt Indonesien. AIK spelade tre matcher och var borta i 14 dagar. 1975 spelade AIK också UEFA-cup mot Spartak Moskva och året efter i Cupvinnarcupen mot turkiska Galatasaray.
- Det var en upplevelse utöver det vanliga, minns Jan-Olof mer än 25 år senare. Ungdomarna tror mig knappt när de visas matcher från Istanbul och jag berättar att jag spelat där inför en fanatisk publik.

Jan-Olof Wallgren missade bara en allsvensk match 1974-76. Han fick feber och kunde inte vara med borta mot IFK Norrköping i augusti 1976. Han hade då spelat 159 allsvenska matcher i svit, en svit som påbörjades redan under Örebrotiden. Men hela 1976 blev motigt för Jan-Olof och AIK. Han hade tidigt på vintern åkt med landslaget på en Afrikaturné (där han fick spela en inofficiell match mot ett lokalt lag). När han kom hem från Afrikaturnén väntade 14 dagar med GIH i fjällen vilket gjorde att han missade mycket träning med AIK. Han kunde heller inte åka med AIK på träningsläger till Danmark eftersom det inföll samtidigt som hans praktikantperiod.

1976 var Jan-Olof klar med sin utbildning och familjen, fru och två barn, ville flytta hem till Blekinge. Det var nära att Jan-Olof hamnat i hårdsatsande Mjällby AIF men då det inte gick att hitta något jobb på nära håll valde han Karlskrona AIF. Det blev många år i KAIF, både som spelare, spelande tränare och så småningom bara tränare. Men först kallades Jan-Olof åter in i AIK:s lag då AIK hösten 1977 kämpade för nytt kontrakt i Allsvenskan. Jan-Olof spelade de sista höstmatcherna med AIK och det sammanföll med en repmånad som Jan-Olof, med hänvisning till sitt allsvenska engagemang, kom mycket lindrigt undan. AIK klarade sig kvar i Allsvenskan och Jan-Olof återvände till Blekinge för gott.

Det var tre fina år i AIK för Jan-Olof. Han fick en bra utbildning (som AIK på sätt och vis finansierade, han behövde inte ta några studielån men hade heller inga sparade slantar efter AIK-tiden). Jan-Olof Wallgrens liv har fortsatt med idrotten i centrum. Han motionerar flitigt, spelar golf och är sedan många år idrottslärare på Rödebyskolan. Denna artikel kanske kan bidra till att övertyga alla de elever på skolan som inte riktigt tycks tro att Jan-Olof har varit en av AIK:s mest firade fotbollsstjärnor i mitten av 1970-talet.

Text: Anders Johrén (2002)