Rolf kom till AIK 1975 och spelade då framför allt i klubbens juniorlag. Men redan samma sommar fick han debutera i A-laget, i Tipscupen. I bortamatchen mot Tennis Borussia vann AIK med 3-1, det sista målet inslaget av Rolf med två minuter kvar av matchen.
- Jag kom helt fri med målvakten och petade bollen vid sidan av honom, minns Rolf mer än 30 år efter matchen. Han berättar också att "det var spännande och jättestort att komma till AIK".
Rolf fick vänta två år på den allsvenska debuten, till bortamatchen mot Landskrona BoIS i maj 1977 då Rolf fick spela matchens första 69 minuter. Han har några speciella minnnen från matchen.
- Det var en fantastisk känsla att få gå ut på planen i en allsvensk match. Men jag gjorde en jättemiss i samband med en AIK-hörna. Det blev ett hopslag, bollen fick en väldig knorr och kom rakt emot mig i bra skottläge. Men knorren gjorde att jag missade bollen helt och hållet.
Efter debutmatchen fick han spela alla 90 minuterna mot IFK Sundsvall (där han mötte en konditionsstark Bo Börjesson på mittfältet, som under ett kort uppehåll frågade en flämtande Rolf Larsson: "Är du trött, grabben?") och en halvlek mot Djurgården om vilken Rolf säger så här:
- Det var inte så mycket folk som hade kommit vid uppvärmningen men när vi sedan marscherade in till avspark var det över 28.000 på plats. Man kände sig liten, en både häftig och skrämmande känsla. Men när bollen väl var i spel märkte jag inte av det.
Rolf spelade hela matchen hemma mot Örebro och 61 minuter borta mot Örebro. Samt 61 minuter borta mot Kalmar i augusti 1978 då han fick spela forward sedan de ordinarie anfallsspelarna blivit indisponibla. Totalt blev det 416 allsvenska minuter för Rolf som aldrig blev riktigt uppmärksammad av media i någon av dessa matcher. Han var den anonyme kämpen på mittfältet, orädd och stark i närkamperna. En spelare kommenterade vid ett tillfälle just Rolfs närkampsförmåga med att "du är hopplös, fyra man på dig i närkampen, men du kommer själv ut med bollen". Rolfs lagkamrat Göran Göransson sade många år senare att Rolf var "en bollvinnare men inte tillräckligt kvick för att räcka ända fram". Sven Dahlkvist menade att Rolf var "en blygsam kille, kraftigt byggd och tuff i närkamperna". Sanny Åslund beskriver honom som "en mittfältare som tickade och gick, en tung och kraftfull spelare men ingen stor bollirare."
Det var i närkampsspelet Rolfs styrka låg. Men han var för osnabb för att bli en etablerad allsvensk spelare. Vintern 1979 kom en ny tränare, Jens Lindblom, till AIK och när budskapet till Rolf var att han var så långt ifrån A-laget man kan komma valde han att gå över till Spånga IS, där gamle lagkamraten Göran Åberg spelade. Efter ytterligare fem år i mindre klubbar lade Rolf fotbollsskorna på hyllan 1985, 28 år gammal.
Rolf har inte fortsatt som tränare eller ledare inom fotbollen. Däremot följer han AIK som åskådare, ofta från familjeläktaren, där han har kunnat se AIK:s uppgång, fall och uppgång igen under de senaste tio åren. Han menar att han är för dåligt insatt i vad som gick snett i början av 2000-talet, men att han är "mäkta imponerad av AIK:s utveckling 2005-06".
Text: Anders Johrén (2006)
|