Anders Bylin, uppvuxen i Örsundsbro mellan Enköping och Uppsala, spelade alla ungdomsåren i lokalklubben Lagunda AIK. Redan i tidiga år kunde man se att Anders Bylin skulle bli för bra för Lagunda. 18 år gammal tog han själv kontakt med AIK och inför 1983 befann sig Anders Bylin i AIK:s A-trupp. Då hade han redan avslutat sin ishockeykarriär som hade tagit honom till Upplands TV-pucklag och division 2-spel i Enköpings SK. |
- Det var förstås stor skillnad mellan Lagunda och AIK, berättar Anders nästan 23 år efter övergången. En annan, mindre väntad, skillnad var mellan träning och match. Det var mycket högre tempo i matcherna än vad jag hade trott. Men allt var bättre än jag föreställt mig. Det var vanliga, jordnära killar i AIK som kom från många delar av landet.
6 mars 1983 fick Anders spela i AIK:s A-lag för första gången. Visserligen bara en träningsmatch, borta mot IFK Norrköping, men i alla fall. Bortsett från några matcher i Tipscupen skulle det dröja ytterligare dryga 18 månader innan han fick göra sin riktiga tävlingsdebut i AIK. Inom en treveckorsperiod hösten 1984 fick Anders spela en match i UEFA-cupen, en allsvensk match och en match i SM-slutspelet. Dessa tre veckor var Anders Bylins stora stund i elitfotbollen.
Första matchen, UEFA-cupmötet mot skotska Dundee United på Råsunda, gick bäst. Anders ersatte Thomas Bergman i den 35:e minuten och gjorde, som han själv tycker, en bra match. Bland annat frispelade han Thomas Andersson i den 52:a minuten, vars skott dock räddades av den skotske målvakten Billy Thomson. AIK vann matchen med 1-0 efter ett drömmål av just Thomas Andersson.
Andra matchen var det allsvenska 0-0-mötet med Gefle IF. Där fick Anders ersätta en skadad Björn Kindlund redan i den 16:e minuten. Dagens Nyheter skrev att "Anders Bylin visade lovande takter, kan behövas i SM-slutspelet".
Tredje matchen var just i SM-slutspelet, hemma mot IFK Norrköping. Anders spelade matchens första 55 minuter, i en match som trots seger 2-1 innebar respass ur slutspelet (AIK hade förlorat första matchen med 1-0 i Norrköping).
Anders Bylin stannade ytterligare ett år, 1985, i AIK, ett år vars sportsliga höjdpunkter blev bortamatcherna i Tipscupen mot schweiziska Sankt Gallen och Bohemians från Prag. Allsvenskan var dock ett avslutat kapitel och Anders lämnade AIK efter 1985.
- Det kommer jag att ångra resten av livet, funderar Anders 2006. Jag borde ha stannat i AIK några år och byggt upp fysiken. Jag var bara 21 år och hade kunnat utvecklats ordentligt. Jag fick ett kontraktsförslag av AIK men nobbade.
Istället spelade Anders många år i Enköpings SK och Sirius, med ett mellanspel i Luleå där han pluggade till väg- och anläggningstekniker 1994.
Anders Bylin var en duktig passningsspelare och hade ett bra spelsinne. Men han var för tunn i närkampsspelet. Lagkamraten Göran Göransson menar till exempel att Anders "hade bra spelförståelse, var konstruktiv, men lite för snäll".
Text: Anders Johrén (2006)
|