AIK spelade 1-1 hemma mot Elfsborg inför 6.221 åskådare i den kyliga decemberkvällen. AIK ledde länge, men tappade återigen poäng i slutminuterna. Närmast att göra mål i den första halvleken var gästerna då man träffade ribban bakom Daniel Örlund i den sista spelminuten. Om den första halvleken var chansfattig så bjöd den andra halvleken både på roligt spel samt en hel del målchanser. Mats Rubarth gav AIK ledningen i den 57:e minuten när hans långskott gick via stolpen och in i mål. Fem minuter senare var han nära att bjuda på en repris av 1-0-målet, men denna gång gick bollen stolpe-ut. Elfsborg skapade en del chanser under slutet av matchen och i den 87:e minuten slog Daniel Alexandersson in en frispark. Därmed slutade alla AIK:s hemmamatcher i gruppspelet 1-1...
1-1, 5-1, 3 lagkaptener och en Collinaparodi. Så skulle matchen AIK-Elfsborg kunna sammanfattas med förtydligandet att siffrorna står för resultat, varningar och AIK:s kaptensskiten efter spelarbyten.
Till denna samanfattning bör dock också läggas att Sveriges två bästa lag 2006 bjöd upp till en tidvis underhållande och faktiskt välspelad match på en dålig plan och under trista väderförhållandet, även om vädret väntade med att visa sina sämsta sidor till strax efter matchslutet. Det sistnämnda kan dessvärre inte sägas om den danske domare som för andra gången på ett par veckor kom till Råsunda. Det bästa som kan sägas om honom är att svenska domare tydligen är bättre än man kanske tidigare trott.
Den första halvleken var bitvis lite trevande och avvaktande, men de chanser som ändå skapades kom främst från boråsarnas sida. AIK spelade en ganska trevlig och rörlig fotboll kring mittplanen, men verkade lätt tveksamma när de närmade sig motståndarmålet. Trots ett visst bollövertag åstadkom vi bara fyra skott mot mål, jämfört med Elfsborgs 10!
Bilden förändrades, framför allt under den första halvtimmen, i den andra halvleken när vi tog tag i spel och boll på ett mer bestämt sätt och också kom till fler avslut. AIK:s ledningsmål efter Mats Rubarths fullträff i den 57:e minuten kändes därför både logisk och rättvis. Dessvärre väckte det också upp den danske domaren, som under den sista kvarten delade ut fyra svartgula varningar i en match som var ganska vänlig, i alla fall mindre hård än en normal allsvensk match!
Elfsborg skulle dock få det obligatoriska (?) 1-1-målet i Royal League-matcher på Råsunda. Detta kom på en frispark i en situation, där åtminstone de närmast stående spelarna trodde att signalen betyyde frispark för AIK, men icke! Daniel Alexandersson tog den och satte den snyggt och otagbart i mål.
Daniel Örlund kunde inte göra mycket åt målet, men var annars lugn, trygg och säker, precis som vi vant oss vid. Backlinjen gjorde också en fullt godkänd insats, även om Robert Åhman-Persson inte riktigt verkar trivas på vänsterbackspositionen. Det blev dock bättre i den andra halvleken, då han vågade gå med upp mera i offensiven. Han är ett framtidslöfte, men kommer bättre till sin rätt högre upp på planen. I alla fall ännu. Mittfältet blandade och gav en del, framförallt blev passningsspelet på mittplan ibland ganska nonchalant med tappade anfallschanser som följd. Bäst för dagen var Mats Rubarth, framför allt i det offensiva spelet. Mattias Moström ska ha beröm för en bra och hängiven defensiv insats. Wilton Figueiredo och Bernt Hulsker på topp blir lite av "en för mycket". De väljer gärna samma positioneringar, vilket gör att det inte finns någon mottagare för deras framspelsbollar. Detta trots att både Daniel Tjernström och Mats Rubarth försökte, men löpvägen blev för lång.
Teoretiskt finns fortfarande chansen till en slutspelsplats, men det är många "om" på vägen dit. Visst vore det kul, men inte till priset av ett nytt danskt domargästspel!