Arnes fotbollskonster blev i början av 1940-talet för stora för Fritsla. Han gick över till IF Elfsborg och spelade där en allsvensk match men han höll mest till i reservlaget. 1943, efter ett och ett halvt års militärtjänst, fick han genom en bekant erbjudande om anställning i Stockholm hos L M Ericsson. Något med fotbollen hade inte anställningen att skaffa men när AIK-ledningen, med Herbert "Banken" Olsson i spetsen, fick höra att Arne skulle flytta till Stockholm var man snabbt framme och tog hand om honom. AIK behövde en center då Herold Wolfbrandt, AIK:s skyttekung 1942-43, hade flyttat tillbaka till Örebro och i Arne såg man en ersättare på centerpositionen.
Den allsvenska debuten blev något alldeles extra. Bortamatch mot IFK Göteborg, en match som AIK vann med 3-1 och Arne gjorde ett mål. Målet kom efter en höjdboll som gick över en IFK-försvarare varpå Arne slog bollen i mål. Fortsättningen gick nästan lika bra. AIK vann sex av åtta matcher och Arne gjorde fem mål. Ett av dessa mål gjorde han mot Hälsingborgs IF på Råsunda när HIF i målet hade en debuterande Kalle Svensson i målet. Den andra säsongen spelade Arne främst högerhalv och gjorde då, helt naturligt, inte lika många mål.
Arne Andersson gjorde aldrig någon landskamp men han var reserv vid något tillfälle. Han spelade bandy i AIK och blev också tillfrågad om han ville träna hockey med AIK men svaret blev nej.
Gustav Sjöberg, AIK:s legendariske målvakt från 1930- och 40-talet, minns Arne Andersson mest för att han på ett träningsläger i Mullsjö visade sig vara fenomenal på dragspel. Han både spelade och sjöng och lagkamraterna hängde med i allsången. Vid ett annat tillfälle, efter en match i Borås, följde hela AIK med hem till Arnes hus i Fritsla.
1946 flyttade Arne tillbaka till Fritsla - för att hans pappa behövde hjälp i deras affär. Några år senare spelade Yngve Brodd i Fritsla IF. AIK hörde av sig till Arne och sa att de ville se Yngve spela. Så Arne och Yngve Brodd åkte till Stockholm. Men efteråt ville AIK ha tillbaka Arne istället för Yngve och missade där en riktigt stor talang (Yngve kom via Örebro SK till proffslivet i Toulouse och Sochaux). Detta är något som Arne har svårt att glömma.
Redaktionen för "500 AIK:are" besökte Arne Andersson i hemmet i Fritsla en vårdag 2002. Att AIK har satt djupa spår i Arnes liv är lätt att se. Han själv har många minnen och souvenirer från AIK-tiden och hans barnbarn är, Fritslabor och grannar med farfar Arne, trogna AIK-supportrar som åker och hejar på AIK när laget spelar i Västsverige.
Text: Anders Johrén (2002)
|
Visa spelarbeskrivning
Dölj spelarbeskrivning
