Thomas hade i unga år börjat spela fotboll i Spårvägens GoIF:s solnafilial. Något år efter Thomas började även en ung Anders Limpar, som är uppvuxen på samma gård som Thomas, i den klubben. Via Vasalunds IF kom Thomas till Brommapojkarna, som var Sveriges bästa lag i den årgågen, där han bland annat var med om att vinna två S:t Erikscupsegrar och ett inofficiellt pojk-SM. En av hans lagkamrater var den blivande ishockeystjärnan Per-Erik Eklund. Parallellt med fotbollen spelade han basket i Solna, tillsammans med den senare storspelaren Peter Mellström (Peter är AIK:are och var för övrigt en mycket duktig fotbollsspelare).
Men det var fotbollen som blev Thomas Lundmarks sport nummer ett. Efter några framgångsrika år i BP:s division 1-lag blev det alltså AIK 1985 även om det var många och långa förhandlingar mellan klubbarna innan Thomas blev spelklar för AIK.
- Det var stor skillnad mellan AIK och BP, minns Thomas 2005. Vi hade ett fantastiskt lag med Sven Dahlkvist, Bernt Ljung, Thomas Bergman och många andra. Det började bra för mig, jag gjorde nio mål i träningsmatcherna inför den första säsongen.
Allsvenskan - och matchvinnare
Thomas Lundmark uppmärksammades rejält inför den allsvenska premiären mot Örgryte, på ett ombyggt Råsunda (det var invigning av den nya västra läktaren). Men premiären blev en flopp både för Thomas och för AIK. Örgryte vann med 1-0 på en knappt spelbar plan. Råsundas gräsmatta hade förvandlats till en leråker av allt regnande.
- Det var ändå stort att spela på Råsunda i en invigningsmatch direkt i TV. Och jag kunde ha gjort ett kvitteringsmål i slutminuterna men jag var inte tillräckligt kylig.
Thomas Lundmark blev istället matchhjälte i nästa allsvenska match, borta mot Malmö FF. Thomas gjorde enda målet i 66:e minuten i en match som åter spelades i ett riktigt ruskväder, planen var täckt av snö när matchen började. Dagens Nyheter beskrev målet så här:
"Lars Zetterlund, Björn Johansson och Kari Virtanen byggde upp anfallet. Det slutade med att Virtanen fick en fin crossboll ute på vänsterkanten. Efter några meters avancemang ned mot kortlinjen skickade han in bollen framför ett dåligt organiserat MFF-försvar. Där dök Thomas Lundmark upp, med Kent Jönsson i ryggen. Thomas fick fram en fot och kunde stöta bollen förbi en chanslös Jan Möller."
Några veckor senare avgjorde Thomas cupsemifinalen mot Hammarby, på Söderstadion, genom att göra matchens enda mål. Det ledde till cupfinal mot Öster, en final som AIK vann efter förlängning och straffar. Det var en av tre(!) matcher mot Öster på samma vecka i mitten av juni, två matcher i Allsvenskan och så cupfinalen, och AIK vann alla tre matcherna.
- Det var lite av vändpunkten under 1985, minns Thomas efter karriären. Vi hade börjat säsongen knackigt men nu vann vi med 6-1 borta mot Öster och så cupfinalen där jag borde ha gjort några mål.
AIK avslutade 1985 på ett bra sätt, bland annat utklassade man topplaget Kalmar med 5-0 på bortaplan i en TV-sänd match. Ändå missade AIK en slutspelsplats som istället IFK Göteborg lade beslag på. AIK hade spelat färdigt sin sista match (1-0 mot IFK Norrköping) och i omklädningsrummet hörde spelarna hur Göteborg på övertid slog in en straff och räddade en poäng mot Brage. Den poängen innebar att Göteborg tog slutspelsplatsen på AIK:s bekostnad. Göteborg tog dessutom en UEFA-cupplats, en UEFA-cupplats som så småningom skulle leda till slutseger i hela UEFA-cupen våren 1987.
Nära SM-guld och landslaget
AIK hade, som Thomas säger, "ett mycket bra lag i mitten av 1980-talet". 1985 kom laget i gång för sent och missade alltså slutspelsplatsen med några sekunder kvar av säsongen. 1986 gick man hela vägen fram till SM-final, bland annat efter en seger mot IFK Göteborg på Råsunda i juni. AIK vann den matchen och Thomas gjorde avgörande 2-1 på ett riktigt drömmål. Dagens Nyheter igen:
"Med sex minuter kvar att spela avlossade Thomas Lundmark, från minst 20 meter, ett praktfullt vänsterskott som totalt överrumplade IFK Göteborgs reservmålvakt Ove Tobiasson. Bollen skruvade sig in i hans ena kryss."
Sin bästa match gjorde Thomas i SM-finalen mot Malmö FF, på Stockholms Stadion. Han fick pris av Kurt Hamrin som bäste man på planen. Kurt sade så här efter matchen till Svenska Dagbladet:
- Det var underbart att se Lundmark. Bra teknik, fin löpstyrka och härliga kämpatakter.
Svenska Dagbladet hade efter SM-semifinalen mot IFK Göteborg ansett att Lundmark borde vara med i det svenska landslaget. Så här skrev man då:
"Thomas Lundmark var duktig i serieavslutningen mot Brage och hans första 45 minuter mot IFK Göteborg var kampens individuella behållning. Snabba och beslutsamma ruscher, fina och väl avvägda inlägg. En ny fin insats av Lundmark på lördag bör ge honom en plats i EM-planet till Malta i mitten av november. Han är ju användbar både som kantspringare och inre mittfältare, en allround-förmåga som knappast försämrar hans möjligheter att hamna i A-landslaget för första gången."
Men det blev aldrig någon A-landskamp för Thomas Lundmark. Han fick nöja sig med OS-landskamper, en officiell och en inofficiell. Det blev heller inte något SM-tecken 1986, trots AIK-seger med 1-0 i första SM-finalen. I SM-final-returen på Malmö Stadion föll AIK ihop totalt och förlorade med 5-2. Thomas har, med 19 års distans, förklaringen till debaclet.
- Vi kände oss starka, vi hade blivit intervjuade och uppskrivna som om vi redan hade vunnit SM-guldet vilket vi spelare också började tro. Men vi var många som gjorde en riktigt dålig insats.
AIK hade alltså ett riktigt bra lag de här åren. Förutom det som redan är nämnt vann AIK Tipscupen både 1985 och 1987. 1985 vann man i en avgörande gruppfinal mot ungerska Videoton med 3-0, samma Videoton som bara några månader tidigare hade spelat UEFA-cupfinal. Dessutom vann AIK Nackas Minne 1986. Thomas förklarar framgångarna med att man hade bra spelare, bra tränare, en fantastisk bra sammanhållning och träning med matchintensitet. Men man kom igång lite för sent 1985 och 1986 hade man alltså inte den mentala styrkan för att klara den sista avgörande matchen.
1987 blev något av ett mellanår för AIK och Thomas Lundmark. AIK hade spelat bra i träningsmatcherna och vunnit Inomhus-SM och även ett inofficiellt nordiskt mästerskap men i Allsvenskan gick det mindre bra. Thomas menar att "det blev en reaktion efter 1986. Med det lag vi hade trodde vi att vi skulle kunna vinna men tomrummet efter flyktade Rolf Zetterlund blev för stort, man tränade för dåligt och laget tappade glädjen trots att man hade mycket bra spelare."
När fotbollen blir oväsentlig
Fotbollen blir ibland oväsentlig. Det blev den sommaren 1988 när AIK:s assisterande tränare, och Thomas Lundmarks mycket goda vän, Bo Sjögren omkom i en bilolycka. Thomas och Bosse hade hållit i datautbildningar för spelarna i laget och kommit varandra nära. Bosses bortgång tog hårt på Thomas Lundmark och det var en av flera orsaker som gjorde att han lämnade AIK efter 1988. Nye tränaren Sanny Åslund, som hade gjort Thomas Lundmark till kapten, hjälpte honom och Thomas Johansson genom kontakter att provspela en vecka med spanska Sabadel. De båda fick kontraktsförslag från den spanska klubben. Både Johansson och Lundmark tackade nej, i Lundmarks fall med hänvisning till familj och arbete, vilket gjorde att relationerna till Sanny blev mycket ansträngda.
Det var flera faktorer som gjorde att Thomas valde IFK Eskilstuna. Han hade ett krävande civilt arbete och fick nu möjlighet att starta upp en ny verksamhet i Eskilstuna. Han skulle bli pappa för första gången och hans närstående morfar som bodde i Eskilstuna hade just blivit änkling.
Efter AIK
Thomas Lundmark flyttade alltså till Eskilstuna men det blev något av "en kulturkrock".
- Dom trodde att jag var stjärnan som skulle fixa allt. Men jag var en lagspelare och passade inte i den nya rollen.
Thomas återvände till Stockholm efter bara nio månader och ville då komma tillbaka till AIK. Thomas hade gjort en överenskommelse med IFK Eskilstuna om att han skulle få lämna klubben för en låg fast summa och han frågade då först AIK.
- AIK:s ordförande Christer Barck sade ok men tränaren Sanny Åslund ville inte ha mig tillbaka. Jag kände mig sårad som människa, det var ju i AIK jag ville spela.
Istället fick Thomas en förfrågan från Djurgården och det blev fyra år i den klubben. Bland annat fick Thomas ställa sig i mål, mot AIK, i ett minnesvärt derby som slutade 4-4. Djurgårdens dåvarande målvakt Anders Almgren, senare i AIK, blev skadad i slutet av första halvleken och Thomas fick stå en dryg halvlek. "Bäste målvakt på plan", var omdömet om Thomas målvaktsinsats, något som inte uppskattades av Bernt Ljung i AIK-målet.
Från 1994 har Thomas verkat på lägre nivå i Wigör (Björn Kindlund övertalade Thomas att bli spelande tränare), en halv säsong i Café Opera ("när fotbollsabstinensen blev för svår") och så en halv säsong som assisterande tränare till Bosse Pettersson i Enköpings SK. Thomas utbildade sig under den här tiden till Steg 2-tränare.
Thomas Lundmark var löpstark och hade ett bra skott. Han var en allround-spelare som tog ansvar, en lagspelare med hög lägstanivå men han borde kanske ha gjort flera mål. Han blev aldrig landslagsman, förutom medverkan i OS-landslaget, kanske för att han inte satsade det där sista för att bli bäst. Han gjorde samtidigt en civil karriär, med ansvarsfulla arbeten och menar själv att "jag gav nog aldrig fotbollen riktigt 100%".
Förutom spel i AIK:s veteranlag och medlem i AIK-ringen (den församling av gamla AIK-spelare som träffas regelbundet) var Thomas borta från fotbollen under många år, fram till 2005 då han har medverkat i AIK:s framtidsgrupp och samt blivit invald i AIK:s valberedning. Till Svenska Dagbladet har Thomas sagt:
- Många gamla spelare utgör en enorm resurspool som inte tas till vara ute i klubbarna. Det är ganska starka typer som levt länge under tryck. Kanske är man rädda för dem?
Thomas säger också:
- Jag tror att det kommer att hända mycket inom fotbollen och det kommerciella inom fotbollen under de närmaste åren och då skulle jag gärna vilja vara med och bidra. Jag har de senaste 14 åren arbetat i den amerikanska kvartalsekonomin men jag kan tänka mig att jobba med människor med inriktning på coachning och mentorskap. Att hjälpa dem hitta balans i karriären. Många är duktiga på att förbruka energi men få klarar av att tanka tillräckligt med energi.
Så vad passar bättre som avslutning på denna artikel än rubriken på Svenska Dagbladets artikel 15 december 2004:
"Jag är inte färdig än".
Text: Anders Johrén (2005)
|
Visa spelarbeskrivning
Dölj spelarbeskrivning
