Ett tungt favoritskap låg, självklart, på hemmalaget inför matchen. Elva av årets 15 allsvenska matcher på Råsunda hade slutat med seger för AIK, och det skulle bara bli en tolfte, någon annan möjlighet fanns inte. Och i matchinledningen talade ytterst lite för något annat än en klar hemmaseger, AIK ägde nära allt bollinnehav, visade upp ett fint kombinationsspel, skapade många anfall, men hade lite svårt att hitta avsluten mot ett djupt backande Gefle-försvar. Den första heta chansen fick Martin Kayongo-Mutumba efter att bollen återvunnits på offensiv planhalva, men Mutumbas skott blev för tamt och Mattias Hugosson kunde komfortabelt fånga skottet. Blott ett par minuter därefter var det Flávios tur att skjuta, men återigen stod Hugosson i vägen.
Därefter mattades AIK-dominansen något, den hårda pressen man etablerat i defensiven föll tillbaka lite grann, till stor del för att färre spelare slet tillräckligt mycket i försvarsspelet. I den 21:a minuten kunde också Gefle skapa sitt enda farliga avslut i den första halvleken, förre AIK-spelaren Alexander Gerndt sköt ett skott från dålig vinkel, som studsade på Per Karlsson och vållade Daniel Örlund lite problem i målet, men inte värre än att han kunde fånga in bollen. Strax därefter var det AIK som var tillbaka i anfallsläge, Iván Obolo sköt också han från dålig vinkel, men det hårda skottet smet precis över ribban. Sedan tappade matchen successivt i tempo, och kvalitet, och resultatet 0-0 stod sig halvleken ut.
Den andra halvleken tog i stort sett över där den första slutade, med den skillnaden att Gefle nu lyckades ta tag i en än större del av bollinnehavet. AIK var trögt, avståndet mellan lagdelarna blev stort, och många gånger blev alltför få spelare involverade i såväl försvars- som anfallsspel. Men trots allt detta så var det inget tvivel om att AIK var det starkare och skickligare laget, och det kändes ändå som att målen skulle komma, förr eller senare. Men de farliga målchanserna dröjde, först 20 minuter in i halvleken kom de första, då genom ett par bra chanser för Iván Obolo i straffområdet.
I den 68:e matchminuten bytte AIK in Gabriel Özkan istället för Daniel Tjernström, ett byte som skulle visa sig bli matchavgörande. För endast två minuter senare fick Gabriel Özkan bollen av Jorge Ortiz ute på högerkanten. Skottfintade bort en försvarare, ryckte åt vänster, och sköt ett hårt, lågt vänsterskott som borrade sig in i det bortre hörnet av målet, och succé var ett för milt ord för Özkans inhopp. Därefter sänkte AIK tempot något, backade hem lite i planen och spelet blev mer böljande, i och med att Gefle också flyttade upp positionerna. Bägge lagen lyckades skapa ett fåtal hyfsade chanser, men inga fler mål föll. En mycket viktig seger för serieledande AIK, som är ett ytterligare ett stort kliv närmare SM-guldet.
Text: Jonathan Bjuggren
|