I sedvanlig ordning inledde AIK matchen starkt, hade väldigt mycket bollinnehav och visade upp en stor vilja och kreativitet, och var nära ett mål redan den första matchminuten, när Goran Ljubojević kastade sig och täckte en rensning från Omar Jawo, bollen fick en bra kraft och susade tätt förbi Mattias Hugossons högra stolpe. Den bästa chansen i matchinledningen kom tolv minuter senare, när ett till synes misslyckat inlägg från Robert Åhman Persson damp ner i Hugossons ribba och studsade rätt ut i straffområdet, Ljubojević kastade sig fram mot bollen och var nära att komma först på den, men den rensades undan av ett stressat Gefle-försvar i sista stund. På den följande hörnan använde sig AIK av en kort variant, vilket ledde fram till ett bra skottläge för Flávio som krutade på ett hårt skott som vållade Hugosson klara besvär, men den utmärkte Gefle-målvakten fredade sin målbur även denna gång.
SÃ¥ sÃ¥g matchbilden ut till stor del, AIK dominerade helt, Gefle var välorganiserade och mycket tack vare mittbackarna Omar Jawo och Olof MÃ¥rd sÃ¥ stod man emot väl, men saknade nästan helt initiativ framÃ¥t den första halvtimmen, vilket ocksÃ¥ speglade sig i att man sÃ¥ länge matchen var oavgjord tog väldigt lÃ¥ng tid pÃ¥ sig vid insparkar, inkast och fasta situationer överlag. Det som framför allt länge höll Gefle kvar i matchen var annars mÃ¥lvakten Mattias Hugosson som gjorde flera kvalificerade räddningar, bland annat i den 18:e minuten när han först parerade ett tungt lÃ¥ngskott frÃ¥n Helgi DanÃelsson och sedan även lyckades styra undan returen frÃ¥n Mohamed Bangura.
Först när klockan närmat sig 30 minuter klarade Gefle att skapa sin första kvalificerade målchans, först genom ett långskott av Yussif Chibsah som Ivan Turina fångade ganska lätt, och framför allt en stund senare när högeryttern Jonas Lantto fick på ett hårt skott från höger i straffområdet, den gången tvingades Turina till en riktigt avancerad räddning. Därefter skedde inte något mer uppseendeväckande i den första halvleken, men känslan från halvleken var tydligt att Gefle stod upp väl i det fysiska spelet, men i övrigt var en bra bit ifrån de kvaliteter som AIK visade upp.
AIK tog tidigt ett rejält grepp om tillställningen även i den andra halvleken när man dessutom fick igång kantspelet bättre än i den första. Det främsta vapnet man hade offensivt var farten, många målchanser uppstod när framför allt Flávio och Mohamed Bangura kom rättvända med boll och kunde utmana Gefles mittförsvar. Dessa utmaningar resulterade också i att man matchen igenom fick flera frisparkar i riktigt bra läge, den första i andra halvlek, i 50:e minuten, bara någon meter utanför straffområdet. Flávio sköt hårt mot den "fria" stolpen som var närmast Hugossons utgångsposition, och blott genom blixtsnabba reflexer fick han fingertopparna på bollen och styrde den ut till en hörna.
Tio minuter senare kom nästa läge, då en bit längre utifrån. Robert Åhman Persson, som gjorde en riktigt bra match på mitten, petade bollen till Nicklas Backman som fick på en riktigt bra träff, Hugosson som stod rätt placerad lyckades inte greppa bollen utan släppte returen rakt ut i straffområdet, på vilken Goran Ljubojević höll sig framme och tryckte in 1-0, vild glädje, blandat med lättnad, bland knappt 10 500 åskådare på Råsundas läktare.
Som en ganska given reaktion på AIK:s helt rättvisa ledningsmål försökte Gefle flytta upp spelet, men lyckades föga. AIK fortsatte att pressa högt och visa anfallsvilja och Gefle hade fortsatt svårt att ta sig ur greppet AIK hade kopplat och Gnaget fortsatte också att skapa målchanser. Goran Ljubojević fortsatte att vara het även efter målet och i den 67:e minuten väggpassade han bollen till annars minst like hete Mohamed Bangura, men Mattias Hugosson kunde med en skicklig fotparad avvärja avslutet även denna gång. Dryga fem minuter senare fick Ljubojević chansen att avsluta själv, ett lågt inlägg av Viktor Lundberg, som hade det slitsamt första halvlek, men var riktigt, riktigt bra i andra, nådde fram till kroaten som med en lätt skarvning styrde bollen precis förbi Hugossons bortre stolpe. Bara centimeter skiljde AIK från 2-0 där.
Men i den 75:e minuten skulle dagens andra mål till slut komma, en kort hörnvariant av AIK ledde fram till ett inlägg mot straffpunkten av Flávio, bollen seglade över huvudet på Nils-Eric Johansson med bevakare, och fram till en närmast omarkerad Mohamed Bangura som bröstade ned bollen, och på halvvolley tryckte in 2-0 bakom en helt chanslös Mattias Hugosson. Ett klart känslosamt ögonblick för många på Råsunda, i synnerhet Bangura själv, som spelade och lyckades göra mål dagen efter sitt barns begravning.
Därefter kunde man tro att Gefle skulle satsa framåt än mer för att göra mål, och man försökte, men uppträdde vid det här laget lite oorganiserat och tycktes inte ha några klara kollektiva idéer om hur man skulle ta sig förbi AIK:s utmärkta backlinje. Den enda bra chansen man skapade var när man efter ett kombinationsspel fick in bollen i straffområdet, men trots bra skottlägen för ett par spelare lyckades AIK:s samlade försvar kasta sig och täcka alla avslut. Mer än så förmådde inte Gefle skapa, utan AIK tog en helt rättvis seger med 2-0, och bärgade tre mycket välbehövda poäng i kampen för nytt allsvenskt kontrakt.
Text: Jonathan Bjuggren
|