Christer Johansson var den store talangen som avgjorde finaler i S:t Erikscupscupen (två mål mot BP i 1969 års final som AIK vann med 3-0) och JSM (det avgörande 1-0-målet mot Malmö FF 1971). Och 19 år gammal, i maj 1973, fick Christer göra allsvensk debut hemma mot Öster. Thorwald Olsson i Dagens Nyheter skrev så här om den:
"Christer Johansson, 19-årig handelsstuderande och egen produkt, seriedebuterade när han i inhopparens roll dök upp efter 13 minuter av andra halvlek mot Öster. En kvart senare pillrade han in 1-1, rättvisa slutsiffror som så när ändrades i hemmatriumf. Bollen träffade trävirket hos öster-målvakten ett par gånger i spurten! Christer berättar om målet:
- Bosse Sjögren tog emot ett inkast vid kortlinjen och ruschade framåt. Jag stod solo och ropade på ett pass snett-inåt-bakåt. Bosse passade och jag slog till. Målvakten fick lädret mellan benen och höll fast den ett ögonblick. Jag var framme och pillrade loss den och sen var det en enkel sak att ordna nätrassel. Föresten borde vi ha kvitterat tidigare, bland annat hade jag en solklar själv.
Christer Johansson är ingen ny bekantskap för den inre AIK-kretsen. Sedan 10-årsåldern, då han debuterade bland C-pojkarna i S:t Erikscupen har han spelat för Gnaget. De tre senaste åren har Christer tillhört B-laget."
Christer Johansson blev AIK:s 51:a allsvenske debutantmålskytt, och en av de allra snabbaste genom tiderna.
- Det var stort att debutera i Allsvenskan, en dröm som gick i uppfyllelse, minns Christer 33 år efter debuten. Men det var svårt att ta sista steget upp och etablera sig i Allsvenskan.
1974 tog Christer Johansson klivet på allvar in i AIK:s allsvenska lag. Han spelade 20 matcher och den allra bästa, ja den allra bästa i hela karriären, gjorde han mot Djurgården 14 maj.
- Det var min största match, allt lyckades. Vi hade medgång i laget och jag fick DN-pokalen, Dagens Nyheters utmärkelse till bäste spelare i derbyt.
Christer blev rejält uppmärksammad efter matchen. Här är några klipp från Dagens Nyheter, med Christers egna kommentarer till DN:
"Christer Johansson, 20-årig militär vid I1, fick ta emot den 13:e av Dagens Nyheters derbypokaler. Han var bäste man på plan när hans AIK inför 32.527 åskådare på Råsunda besegrade Djurgårde med 2-0 och tog andraplatsen i tabellen. Mittfältare Christer slet storstilat under de 75 minuter han var med på planen. Han kombinerade slitet med ett skickligt spel. Det senare avgjorde juryns val.
- Underbart, säger Christer när han fått pokalen och blomstren i händerna. Det här var min bästa match någonsin. Skönt att få göra den i ett derby mot Djurgården och vinna.
Christer var inblandad i mycket denna afton.
- Strax före paus kom jag fint fram i mitten efter en passning från Rolf Zetterlund. Men jag hade ingen aning om var målet låg utan lät bara vänsterfoten dra med bollen. Det var synd, konstaterar Christer, för då borde jag satt 1-0.
- I andra halvlek (efter 10 minuter) borde jag också ha gjort mål. Yngve Leback arbetade upp en boll på vänsterkanten men jag fick foten under. Svagt.
- Sen klippte jag in 2-0 mot en tom bur (Björn Alkeby hade boxat ut bollen och låg på gräset) men linjedomaren ansåg tydligen att någon av våra spelare var offside.
En stund senare tvingades Christer av planen för att få benet omsett.
- Och en stund senare drabbades jag av kramp och måste lämna banan. Synd för det hade varit kul att få vara med till slutet.
- Din bästa match?
- Absolut. Allt stämde. Jag hade ofta fritt fram. Kjell Samuelsson släppte mig väl lätt i defensiven.
Vinnaren av den 13:e derbypokalen är en genuin AIK-produkt. För närvarande ligger han vid idrottsplutonen vid I1 i Kungsängen. Bland kompisarna på luckan återfinns bland andra Djurgårdens målvakt Björn Alkeby och Hammarbys innerback Tom Åhlund."
Så långt Dagens Nyheter. Till Aftonbladet sade Christer:
"Jag har känt länge att jag varit på gång. Haft stora grejer i mig. Men det har dröjt. Kanske har det med självförtroendet att göra. Man kanske har haft litet för stor respekt för dom allsvenska storheterna förut. Förra året fick jag ju inte var med så mycket i de stora sammanhangen. Jag gjorde fyra inhopp och en hel match - mot Örebro hemma. Utan att få någon riktig fullträff."
Något dygn efter sin livs match var det slutövning i militärtjänsten. Och några dagar före AIK-Hammarby, 30 maj 1974, medverkade Christer i en kompanimatch och trampade rejält snett. Det krävdes en ordentlig tejpning för att Christer överhuvud taget kunde vara med men hans prestation påverkades säkert negativt. Direkt efter den matchen åkte Christer, med sina militärkamrater Björn Alkeby och Tom Åhlund, till Kristianstad för att spela det som skulle bli hans enda U-landskamp.
1975 var det meningen att Christer skulle ta ytterigare ett kliv framåt. Men det blev inte så. AIK fick en ny tränare, Keith Spurgeon, och Christers spelstil föll aldrig väl ut hos Keith. Efter moget övervägande lämnade Christer AIK för att gå till Jönköping Södra, där den tidigare AIK-spelaren Dag Szepanski hade slutat och där man nu ville ha en ersättare till honom.
- Det blev fotbollsmässigt två mycket bra år, med bland annat 30 mål i dåvarande division 2 (serien under Allsvenskan). Jag fick självförtroende, det hade jag aldrig riktigt i AIK.
1978 hade Christer anbud från Öster men valde ändå att gå tillbaka till AIK. Han ville bli distriktschef på Folksam och största möjligheten till det var att flytta tillbaka till Stockholm.
- Gunnar Nordahl var tränare, en fantastisk människa som skapade en trevlig stämning. Men jag tog inte en ordinarie plats i laget, det var först på hösten jag kom in i laget på allvar.
Och 1979 räknades Christer Johansson som en av de spelare som gjorde AIK till en guldkandidat. AIK som hade vunnit tio av elva träningsmatcher.
- Det gick fantastiskt bra på försäsongen. Jyrki Nieminen hade kommit och han gjorde mycket mål. Allt stämde. Det gick hur bra som helst.
- Men när serien startade låste sig allt. Våra tränare Bosse Petersson och Jens Lindblom fungerade inte så bra ihop. Alla gillade Bosse så det var Lindblom som fick gå. Men framför allt var det tillfälligheter som gick emot oss. Speciellt matchen mot Kalmar där vi hade vänt 0-2 till 3-2 när Thomas Sunesson sparkade sönder vår målvakts näsben. Med utespelaren Ola Rydstrand i mål gjorde Kalmar två mål och vann med 4-3. Vi hade liknande otur i flera matcher. Och mycket skador.
- I den sista matchen, borta mot Halmstad, var vi tvungna att vinna. Vi spelade bra i första halvlek, Anders Åslund hade ett skott i stolpen, men i andra halvlek blev det en helt annan matchbild, de vann med 2-0 och vi åkte ur Allsvenskan. Det är hela karriärens dystraste AIK-minne.
1980 blev det inte mycket tid över för fotboll. Christer gick Folksams internutbildningar och fotbollen kom i andra hand. Han spelade en match, de sista 20 minuterna borta mot IFK Västerås, under AIK:s division 2-år. Han varvade sedan ned i Brommapojkarna och Enebyberg och 1983 lämnade han helt fotbollen.
Christer Johansson var mycket teknisk och en duktig passningsspelare, något han levde högt på framför allt under ungdomsåren. Han saknade dock den rätta fysiska statusen och löpstyrkan för att bli en etablerad allsvensk spelare. Han var en mycket bra spelare snäppet under Allsvenskan. Efter fotbollskarriären har Christer satsat på den civila karriären på Folksam. På fritiden blir det tid över för bland annat golfspel och Christer har spelat mycket med en annan allsvensk Christer Johansson i AIK. Denne Christer, född 1946, spelade åtta allsvenska matcher 1963 till 1968 och hade alltså slutat när "vår" Christer Johansson debuterade i A-laget.
Till sist ska vi påminna om att fotbollen ibland blir ganska oväsentlig. 15 januari 1977 var det meningen att Christer Johansson skulle flyga från Jönköping till Stockholm för att diskutera en återgång till AIK. Det var mycket hattande fram och tillbaka och dagen före pratade Christer med sin pappa om att åka några dagar senare i stället och att pappa Bengt, som kände AIK:s ledare Bruno Nyberg mycket väl, kunde ändra mötet med AIK. "Det går inte, du måste komma imorgon", sade pappa Bengt. Men hur det var så fick pappa tag på Bruno och ändrade mötet till ett par dagar senare och Christer kunde avboka flygningen som skulle gå upp till Stockholm på lördagen. Det flygplan som Christer Johansson först var inbokad på störtade sedan vid inflygningen till Bromma flygplats. Alla ombordvarande omkom, bland dessa bordtennisstjärnan Hasse Alsér.
- Jag tränade med Jönköping på förmiddagen när jag fick information om att planet hade störtat. Man blev väldigt skakis efter det. Och det blev tåget upp till Stockholm några dagar senare.
Att livet ibland hänger på en skör tråd visades även elva år senare då AIK:s dåvarande lagledare Bosse Sjögren, en av Christers lagkamrater och nära vänner från 1970-talet, omkom i en bilolycka.
I början av 2000-talet följer Christer Johansson AIK med stort intresse och ser i stort sett varje match på Råsunda. Och han tror på AIK:s framtid.
- Den underbara stämningen på läktarna bidrar till att i stort sett varje match numera är en fest. Starkt av AIK att direkt ta sig tillbaks till Allsvenskan 2005.
Så tycker Christer Johansson, derbyhjälten från 1974.
Text: Anders Johrén (2006)
|