För det var ju så det började. Med avtackningen av Andreas Andersson en kvart före matchstart. Tal, blommor och presenter och en stående, jublande publik. Adde avslutade med ett gående ärevarv och "vågen" framför först norra och sen östra läktaren och bägge läktarna nappade helhjärtat. En härlig avslutning för en underbar lirare, som säkert kommer att göra nytta i tränarstaben. Och antingen hamnade han i en insektssvärm eller så var det fuktigt i ögonvrårna hos Adde! |
Själva matchen blev en härlig och mot slutet rafflande tillställning. En match, där den första timmen skilde sig mycket från den sista halvtimmen. Dessutom en match som i hög grad var annorlunda än de tidigare matcherna. Det här var en match, som kändes klart mer "allsvensk" än de tidigare. Två lag som spelade i riktigt bra tempo och fysiskt och kraftfullt. De två målen kom redan under de första trettiosex minuterna. Först Derek Boatengs härligt luriga droppskott efter drygt arton minuter och sedan Nicklas Carlssons mål efter hörna knappt arton minuter senare. Det hjälpte inte att minst två Norrköpingsspelare var på bollen med fötterna, in i målet skulle den.
AIK spelade en bra fotboll med varierat passningsspel och farliga framstötar, främst på vänsterkanten där Markus Karlsson och Arash Talebinejad spelade de roller, som Kristian Haynes och Mattias Moström glatt oss med i en rad matcher tidigare under säsongen. Moström åkte redan efter en knapp halvtimme på en besvärlig lårkaka och tvingades utgå, ersatt av Mats Rubarth. Derek Boateng, som utsågs till matchens lirare i AIK, verkade trivas utmärkt, när han fick chansen att spela en hel match. Även om han ibland blir lite nonchalant, jobbade han bra och låg bakom ett flertal anfall med sin retfullt lätta bollbehandling.
Matchen bjöd annars inte på så många målchanser. Bägge försvaren spelade kraftfullt och effektivt och gjorde det svårt för motståndaranfallarna. AIK var dock det klart bättre laget anfallsmässigt under de första sextio minuterna. Vi föll heller inte ner i den tempominskning vi så ofta gjort tidigare under säsongen efter ett gjort mål. Anfallsspelet var också bra varierat med ofta många spelare involverade. Under den första halvleken hade vi sex avslut, varav tre på mål, mot Norrköpings två (inget på mål!). I den andra halvleken var siffrorna två-åtta. I stort sett alla åtta Norrköpingsavsluten kom den sista halvtimmen!
I nästan sextio minuter såg matchen trygg och säker ut. I den femtiosjunde minuten gick Daniel Örlund ut för att avvärja en Norrköpingskontring, gick upp i luften och tog bollen, tittade ner och lyckades landa vid straffområdeslinjen, men linjemannen vinkade och från min vinkel verkade det troligt att Örlund tagit bollen utanför straffområdeslinjen. Domaren var i det läget tvungen att ta fram det röda kortet.
Den avslutande dryga halvtimmen, tidstillägget blev fyra minuter, blev svettig för våra tio spelare. Svettig och hård. Det var som sagt en fysiskt tuff match. Det gavs mycket i närkamperna. Stefan Thordarson fick en tidig varning i matchen för vårdslöst spel och borde fått ytterligare en strax efteråt, men domaren friade något överraskande.
Norrköping pressade hårt den sista dryga halvtimmen utan att lyckas med mer än ett hårt och distinkt skott, som tog i ribbans underkant och dessbättre ut på planen. Närmare än så kom de egentligen aldrig. Vi drog oss tillbaka naturligtvis, men hade dock Göran Marklund och, sista kvarten, Kristian Haynes uppe i banan för att försöka öka målskörden och hålla kvar bollen så länge som möjligt.
Daniel Örlund var som vanligt helt säker och övertygande fram till utvisningen. Han verkade själv helt övertygad om att räddningen var korrekt och skall inte lastas för missen. Kjell Jönsson verkade lite nervös inledningsvis. Det är inte lätt att kliva in direkt utan uppvärmning. Men när han efter cirka fem minuter fick göra en kvalificerad räddning, verkade det lossna och han fick säkert hjälp av publikens stöd också.
Backlinjen spelade tryggt och säkert hela matchen, även om Nicklas Carlsson fixade sin sedvanliga (?) fripassning mot slutet, men vi avvärjde den chansen. Markus Karlsson verkar helt återställd och hade flera fina och farliga framstötar mot motståndarmålet. Bland annat tvingade han fram den hörna som föregick 2-0-målet. Niklas Sandberg var genomgående stabil och säker och var vid ett par tillfällen också på offensiv väg, men fick tyvärr inte bollen vid dessa tillfällen. Under den jobbiga sista halvtimmen betydde hans orubbliga lugn och säkerhet oerhört mycket för att vi skulle rida ut Norrköpingsanstormningen. Nirre Sandberg var enligt min mening vår totalt sett bäste spelare denna kväll. Kristian Haynes ska ha beröm inte bara för sin backinsats utan också för det jobb han gjorde, när han den sista kvarten fick gå upp och spela i anfallet med Göran Marklund. De lyckades bägge att hålla bollen föredömligt och därigenom sinka motståndarnas anfallsförsök.
Daniel Tjernström var som vanligt outtröttlig. Han orkar och hinner alltid vara nere i backlinjen när det behövs, men är också med i anfallen som följer. Derek Boateng gjorde sin bästa match i AIK-tröjan. Inte bara för det härliga och oväntade målet utan för att han arbetade och rörde sig under hela matchen och också visade upp den konstruktiva begåvning han inte alltid hunnit visa.. Mattias Moström och Mats Rubarth fick bägge begränsad speltid på grund av skada respektive omdispositioner på grund av utvisningen. Arash Talebinejad gör en rad fina och vackra prestationer, men har inte turen med sig nära målet. Det är svårt att inte beundra hans arbetskapacitet och defensiva jobb under Norrköpingspressen. Åter en fullgod insats av Arash.
Andreas Eriksson och Göran Marklund gör bägge en bra match. Ante är viktig för vårt anfallsspel genom att han är mycket duktig på att hålla i och täcka bollen. Tack vare det får vi med fler spelare i anfallen än i början av säsongen, för att inte tala om förra säsongen. Marklund spelade fram Derek till målet och hade ytterligare några framspelningar, som med lite tur kunde givit resultat. Tyvärr har han svårare att själv komma till avslut.
Som helhet var det framför allt en triumf för laget. En match där alla slet för och med varandra och inte lät sig störas av de ändrade förhållandena. Det är inte konstigt att många verkade klart tagna de sista tunga minuterna av matchen. Det kändes skönt att det höll hela matchen och Mjällbys överaskande bortaseger mot GAIS gjorde inte kvällen sämre!
Adde har lämnat spelarrollen, men rimligtvis är han nöjd med starten som en i tränarstaben! Sämre start kunde han fått i den nya rollen!
Nästan 19000 åskådare fick vara med och sätta publikrekord för Superettan och fick dessutom höra matchspeakern berätta om ett VM-guld i höjdhopp för en AIK-are: Kajsa Bergqvist!
Text: Bappe Bjuggren
|
Visa matchrapport
Dölj matchrapport
IFK Gult kort till 
AIK 1-0 Spelmål 
Slut på Första halvlek/perioden
AIK Rött kort till 
