Michael Brundin

Michael Brundin var i många år, åtminstone för de flesta AIK:are, en anonym försvarsspelare, oftast ytterback, i GIF Sundsvall. Han var med och mötte AIK i Allsvenskan vid åtta tillfällen 1987-91 och han skulle ta vägen förbi Portugal innan han hamnade i AIK sommaren 1996.

- Det var mycket känsligt, berättar Michael 20 år efter övergången. Det var snack om att jag skulle bli ett-årsfall och allt löste sig först i sista stund. Men från att tidigare ha varit jämngoda lag i Sundsvall började det bli en allt större skillnad mellan lagen. Och Giffarna hade just gått upp i Allsvenskan.

Till AIK

Sommaren 1994 fick Michael möjligheten att tillsammans med Jonny Rödlund provspela för portugisiska Vitória. Michael fick kontrakt direkt och blev ordinarie innerback i en av de portugisiska klubbar som kom närmast efter de tre stora, Benfica, Sporting och Porto. Det blev ett år i Vitória och sedan ytterligare ett år i den mindre klubben Campo Maiorense. Sommaren 1996 hörde AIK av sig.
- Jag hade haft Erik Hamrén som tränare många år i IFK Sundsvall. 1983 ledde han oss till JSM-guld och sedan blev han A-lagstränare. Och 1996 hade Erik blivit ensam A-lagstränare i AIK efter att tidigare delat sysslan med Hasse Backe. Det blev en enkel omställning att komma till Stockholm. Jag hade fått kulturkrocken när jag flyttade utomlands. Nu var det nästan som att komma hem.

Michael gjorde debut borta mot Oddevold, en 0-0-match och Dagens Nyheter skrev att "mittbacken från Sundsvall gjorde en fullt godkänd debut i AIK". Ja, Michael Brundin skulle från och med den matchen bara missa två allsvenska matcher under de närmaste fyra och ett halvt åren. Michael var den följsamma, snabba och löpstarka backen som AIK tidigare hade saknat. Han blev senare kallad "långa benet" och det beskriver Michael Brundins spel som innerback. En annan av Michaels styrkor var att han aldrig blev allvarligt skadad. Det berodde till stor del på hans försäsongsträning med mycket styrketräning och hans noggranna uppvärmning och nedjoggning. Det sistnämnda fuskar kanske alltför många fotbollsspelare med.

Barcelona - och enda målet

Michael Brundin kom till ett AIK på uppgång. Hösten 1996 avancerade laget från en bottenplacering till en slutlig fjärde plats i Allsvenskan. Och framför allt kvalificerade sig laget till kvartsfinal i Cupvinnarcupen. AIK hade slagit ut isländska KR (1-0, 1-1) och franska Nîmes Olympique (3-1 borta, 0-1 hemma). I hemmamatchen svarade Michael Brundin för sitt enda mål i AIK-tröjan, ett självmål! Det kom ett inlägg från kanten och Michael fick snedträff så att bollen gick rakt in i krysset förbi en maktlös Magnus Hedman i målet. Det gjorde nu inte så mycket eftersom AIK vunnit bortamatchen med 3-1 och ändå gick vidare till kvartsfinal. Där väntade FC Barcelona. AIK förlorade borta med 3-1 och fick 1-1 hemma.
- Det var jättehäftigt och vi gjorde två bra matcher. Ronaldo var med både i Barcelona och på Råsunda. Men det är lättare att vara destruktiv än konstruktiv och eftersom jag är snabb och följsam kunde jag kontrollera deras anfallare på ett bra sätt.

SM-guld och ramstarkt försvar

Det var bara en kort tid 1998, då AIK hade värvat Olof Mellberg, som Michaels innerbacksplats i AIK inte var självklar. Men efter några matcher på bänken återtog han snabbt sin ordinarie mittbacksplats.
- Det rankar jag som en av mina största prestationer. Både Olof Mellberg och Patrick Englund var mycket duktiga innerbackar men ändå lyckades jag ta en tröja i laget. Vår nye tränare Stuart Baxter fick positiva problem men han löste det genom att låta Patrick Englund få en mer offensiv roll.

I slutändan blev Michael en av de viktigaste kuggarna i det ramstarka försvar som låg bakom SM-guldet. Stuart Baxter instruerade sina spelare i detalj hur de skulle uppträda, något som speciellt Michael uppskattade. Alla på plan visste hur de skulle bete sig och laget släppte bara in 15 mål på 26 matcher. Nebojsa Novakovic har sagt att "vi hade så bra försvar att vi anfallare visste att om vi gjorde ett mål så skulle vi vinna matchen".

1999 fick AIK kvala om en plats i Champions League. AIK slog ut AEK från Aten efter 0-0 borta och 1-0 hemma.
- Det var nog den bästa prestationen i min karriär. AEK var riktigt bra, vi hade stor respekt och vi var mycket nöjda med att få 0-0 borta. Deras anfallare Nikolaidis var extremt snabb men vi såg till att han aldrig kom rättvänd mot oss.

AIK vann sedan hemmamatchen med 1-0 efter en ny stormatch av bland andra Michael Brundin. Därmed var AIK klart för Champions League.

Matcherna mot AEK ingick i en lång svit där AIK spelade mer än 13 matcher i rad utan att släppa in ett enda mål. Michael Brundin var med i alla matchernas alla 90 minuter. Här är hela den historiska listan sommaren 1999:

21 juni: Elfsborg-AIK. Elfsborgs Stefan Mogren kvitterar till 2-2 i den 83:e minuten. AIK spelar sedan sju minuter utan att släppa in något mål.
28 juni: Norrköping-AIK 0-1.
5 juli: V Frölunda-AIK 0-1.
19 juli: AIK-Norrköping 2-0.
24 juli: Sirius-AIK 0-3 (Svenska Cupen).
28 juli: Dnepr Transmash-AIK 0-1 (kval till Champions League).
31 juli: AIK-Elfsborg 3-0.
4 augusti: AIK-Dnepr Transmash 2-0 (kval till Champions League).
7 augusti: AIK-Trelleborg 3-0.
11 augusti: AEK-AIK 0-0 (kval till Champions League).
15 augusti: Helsingborg-AIK 0-2.
21 augusti: AIK-V Frölunda 1-0.
25 augusti: AIK-AEK 1-0 (kval till Champions League).
30 augusti: Djurgården-AIK 0-0.
11 september: Göteborg-AIK 1-0, Emmanuel Tetteh spräckte nollan i 71:a minuten.
Michael Brundin var den som, förutom målvakten, hade störst defensivt ansvar i dessa dryga 13 matcher eller totalt 1248 minuter som AIK höll nollan.

Champions League

I Champions League väntade Barcelona, Arsenal och Fiorentina. AIK tog en poäng, 0-0 hemma mot Fiorentina och förlorade knappt hemma mot Barcelona och i båda matcherna mot Arsenal. Storförluster borta mot Barcelona (framför allt) och Fiorentina.
- Hemma kunde vi skaka alla lagen. Borta var det svårare, man var nöjd med oavgjort och backade hem. När så motståndarna har spelare som Thierry Henry att byta in (Arsenals Henry byttes in i 69:e minuten i matchen på Wembley) så blir det tufft. Men alla tre motståndarna var riktiga storlag. Man ville bara njuta av att vara med. Det var en otrolig upplevelse.
- Samtidigt missade vi allsvenska guldet på grund av Champions League. Vi försökte prioritera Allsvenskan men det är klart att vi blev splittrade.

Så blev det. Helsingborg gick ikapp och förbi AIK i slutomgångarna. Precis som AIK hade gått om Helsingborg i slutskedet året innan.

Redan efter 1998 års guld var det tal om att Michael skulle sluta med fotbollen. Det var en påfrestande familjesituation som fick en unik lösning varje år. Första tiden bodde Michael i Sundbyberg och familjen i Sundsvall. Sedan flyttade hela familjen till Sollentuna. Och från 2000 bodde Michael i Sundsvall men pendlade till Stockholm för matcher och träningar.
- Vi hade ledigt varje onsdag så direkt efter tisdagsträningen tog jag tåget hem och fick så hela onsdagen med familjen. Halv fem på torsdagsmorgonen satt jag sedan på tåget till Stockholm.

Det gick sämre för hela AIK 2000. Förväntningarna var skyhöga efter framgångarna 1998-99 men AIK blev "bara" trea i Allsvenskan och åkte ur UEFA-cupen mot danska Herfölge. Efter den säsongen var det definitivt slut för Michael Brundin i AIK. Han fick mer tid för familjen i Sundsvall men GIF Sundsvall, som kämpade för sin allsvenska existens, lockade honom att göra come-back på sensommaren. Come-backen skedde mot AIK på Råsunda och när Michael byttes in i 83:e minuten möttes han av ett jubel som bara ett fåtal motståndare kan ha upplevt mot AIK på Råsunda. Sedan 1960-talet är det bara Sven Dahlkvist på 1980-talet som, av motståndare, har fått liknande ovationer som Brundin fick 2001. Brundin svarade med att efter matchen kasta upp sin tröja till AIK-supportrarna på den norra läktaren.

Efter AIK

Efter 2001 var det definitivt slut på Michael Brundins elitkarriär även om han innerst inne nog hade velat fortsätta några år till. Han citerar Anders Limpar som någon gång har sagt att "så länge man kan gå vill man spela fotboll". Men det utrymmet fanns inte längre i Michael Brundins liv. Det är arbete och familj som han har prioriterat. Det har dock inte hindrat honom från att helt släppa kontakten med fotboll och idrott. Han var under några år expertkommentator när TV:s betalkanaler sände från GIF Sundsvalls hemmamatcher i Allsvenskan. Han har varit med och dragit igång IFK Sundsvalls veteranlag och han har varit delansvarig för Medelpads distriktslag för 15-åringar. Han har dessutom varit med på veteran-SM i friidrott och kommit 4:a på både 100 och 200 meter samt vunnit 4x400 meter. Kanske hans fysik skulle passa allra bäst på 800 meter men han inser att det krävs alltför mycket, och hård, träning för att bli någorlunda bra på det, även med veteranmått mätt.

Till sist måste vi berätta om några interiörer i familjen Brundins hem. Där finns ett antal olika matchtröjor som Michael har bytt till sig mot framför allt internationellt motstånd. Den mest meriterade är Ronaldos som han bytte till sig efter kvartsfinalen i Barcelona 1997. I trädgården finns också en gräsplätt som har hämtats från Wembley Stadium. Direkt efter matchen mot Arsenal 1999 grävde Michael upp en grästorva som han sedan planterade hemma i trädgården. Så den som har vägarna förbi familjen Brundins hem i Sundsvall kan få uppleva hur ett riktigt Wembleygräs känns.

Text: Anders Johrén (2006)