Anders Limpar, med fotbollsspelande pappa Lazlo från Ungern, spelade i AIK redan i ungdomsåren men innan han nått tonåren hade han gått vidare till Brommapojkarna. Det var sedan i Örgryte som den enormt talangfulle och tekniske Limpar började sin elitkarriär på allvar. 23 år gammal blev han proffs i Schweiz och via Italien hamnade han i England där han hade sina allra bästa fotbollsår med ligatitel och FA-cupsegrar som höjdpunkter.
Anders hade flera gånger uttalat att han "ville avsluta sin karriär med ett SM-guld i AIK" och 1997, efter nio år som utlandsproffs, fick Anders möjlighet att komma till AIK. Debuten skedde mot Örgryte och Anders hann under sina 23 minuter på planen skapa två mycket bra målchanser. Så här sade han till Expressen efter matchen:
- Jag känner ingen press. Jag ska inte ha någon press på mig än, om några matcher däremot då. Jag behöver tre-fyra matcher innan jag är redo för att spela en hel match.
Hösten 1997 blev ingen succé varken för Anders eller AIK. Det blev däremot 1998. I första matchen mot Trelleborg öppnade Anders med att göra ett drömmål. Anders mötte ett inlägg från Alexander Östlund och klippte till direkt på volley bakom en chanslös Daniel Andersson i TFF-målet. Ett ännu viktigare mål, kanske helt avgörande för AIK:s SM-guld, var segermålet borta mot den slutliga guldkonkurrenten Helsingborg. Den gången drev han förbi HIF-målvakten och slog bollen in i öppet mål.
Anders hade under guldåret en fri roll på mittfältet och även om han kanske inte jobbade lika mycket som Johan Mjällby eller Krister Nordin, så tillförde han spetskvalitet i det offensiva spelet. Året stördes dock av skador och inför den sista avgörande matchen mot Örgryte hade han inte tränat ordentligt på nästan en månad på grund av en muskelbristning. I den matchen, Anders sista i AIK-tröjan, slog han den frispark som mynnade ut i Alexander Östlunds guldmål.
Anders lämnade AIK efter 1998 och hade ytterligare en utlandstid, i USA denna gång.
- Jag hade gärna stannat i AIK, berättar Anders snart nio år efter guldet. Jag hade ett möte med och AIK och klargjorde att jag ville förlänga. Men AIK valde att inte förnya kontraktet och jag var fri att gå till vilken klubb jag ville. När jag sedan kom hem från Colorado tränade jag med AIK och ville spela i AIK. Eftersom jag var skadebenägen erbjöd jag att få ett kontrakt med ersättning enbart utifrån hur mycket jag spelade. Men jag fick svaret att "du är för gammal". Det var alltså AIK som inte ville ha mig för att jag var för gammal. När AIK samtidigt förlängde med den ett år äldre Nebojsa Novakovic tog jag illa vid mig. Jag ville ju stanna i Stockholm och jag ville spela fotboll.
Den absoluta elitkarriären var över även om Anders har fortsatt på lägre nivå. Han drev under en tid baren Limpbar vid Norra Bantorget men han har sedan koncentrerat verksamheten kring spelbutiken Turhörnan vid Odenplan.
Visa spelarbeskrivning
Dölj spelarbeskrivning
