DAG SZEPANSKI - HAN LEDDE AIK:s UTVECKLING FRÅN ALLSVENSKT BOTTENLAG TILL TOPPLAG
Dag Szepanski, med farfar från Polen, gick den långa vägen från Ifö/Bromölla IF:s pojklag upp till A-laget, som under flera år på 1960-talet spelade i den näst högsta serien. Inför 1967 års säsong fick Dag ett telefonsamtal från Malmö FF:s hövding, Eric Persson, och övergången till MFF blev snabbt klar. Det blev succé direkt. Dag vann den allsvenska skytteligan och Malmö FF vann både allsvenskt guld och cupguld.
Parallellt med fotboll studerade Dag på Lunds universitet. 1969 sökte han in på en marknadsföringsutbildning i Stockholm och eftersom Eric Persson hade goda kontakter med AIK så var det naturligt att Dag gick över till AIK.
- Jag hade hela tiden goda relationer med MFF, berättar Dag 36 år efter övergången. Eric Persson var noga med att spelare skulle skaffa sig en bra utbildning och när den utbildningen jag vill ha fanns i Stockholm hjälpte han till med övergången till AIK.
Dag Szepanski gick från en allsvensk toppklubb till ett AIK som hade varit nära att åka ur Allsvenskan både 1968 och 1969. 1970, med Dag i laget, gick det bättre för AIK, som aldrig var nära en nedflyttningsplats. Men först 1971 och framför allt 1972, tog AIK klivet upp till Allsvenskans toppskikt. Dag Szepanski var en av de viktigaste spelarna i AIK:s förvandling från ett allsvenskt bottenlag till topplag.
- I Malmö var MFF den helt dominerande klubben. I Stockholm fanns det tre bra klubbar. Derbymatcherna var stora evenemang på stan, något alla snackade om och som vi spelare tyckte var extra roliga att spela.
Allra roligast var matchen mot Djurgården 7 juni 1973. Förutom delaktighet i 1-0 och 4-0 fixade Dag 3-0 på matchens mest bejublade sologenombrott. Han passerade – låt vara efter returer som gick hans väg – fyra, fem förskräckta uteförsvarare innan han iskallt lyrade in bollen bakom målvakten Björn Alkeby.
- Det var ett derbymål att minnas. Jag körde slalomåkning genom hela djurgårdsförsvaret och avslutade med en lobb över målvakten. Det var det vackraste målet jag gjorde i AIK. I Malmö FF gjorde jag också några snygga mål, bland annat två bicycletasmål.
Höstsäsongen 1973 var AIK Sveriges bästa lag. Men en bedrövlig vårsäsong gjorde att AIK bara kom femma. Bättre hade det gått året före, 1972, då AIK kom tvåa, en poäng efter segrande Åtvidabergs FF. Dag var då, speciellt på hösten, i strålande form. På nio matcher från augusti till oktober gjorde Dag sammanlagt tolv mål och gick bara mållös från en match. Då, hösten 1972, fick Dag också göra sin enda A-landskamp, ett VM-kval mot Malta där han också blev målskytt.
- AIK hade ett bra lag, minns Dag. En bra målvakt i Ronny Gustafsson, ett bra försvar, Roffe Zetterlund på mittfältet, bröderna Leback. Ett komplett lag helt enkelt. 1973 kom Sanny Åslund och AIK:s anfall blev ännu vassare när Dag gick ned som framspelare till Sanny som gjorde målen.
Men efter 1973 lämnade Dag Szepanski AIK. Han hade fått ett bra arbete inom marknadsföring i Jönköping och han var lite trött på fotbollen, framför allt på vinterträningen. Han spelade två år i Jönköping södra IF:s division 3-lag och ytterligare ett par år i de lägre göteborgsserierna.
Dag Szepanski var AIK:s finlirare, tekniker, dirigent och lagkapten. Han var iskall inne i straffområdet, hade bra placeringsförmåga, vågade dribbla där andra slog ifrån sig bollen men hade svagheter i huvudspelet och var inte tillräckligt snabb eller stark för att bli en etablerad landslagsspelare.
- När jag kom med bollen mot målet såg jag alltid nätmaskorna bakom målvakten medan andra spelare såg målvakten.
Jim Nildén, mångårig spelare i AIK säger att "Dag hade status i AIK, han hade ett stort självförtroende som spelare och människa även vid sidan om planen, en finlirare". Dag var ingen tuff närkampsspelare, han höll sig snarare undan de hårda närkamperna, men det kanske också är förklaringen till att han aldrig fick några allvarliga skador, åtminstone inte de första åren. Sista tiden i AIK hade han problem med ryggen, som "tog stryk när man sprang runt Råstasjön".
Efter de aktiva fotbollsåren satsade Dag på den civila karriären och han har arbetat som marknadschef, marknadsdirektör och VD i olika företag. 2003 flyttade han till Spanien, där han bland annat skriver i det svenska "Costa Blanca-magasinet" och försöker förbättra sitt golfhandicap (20 våren 2006). Men han har också en stuga utanför Landskrona som han besöker på somrarna.
Dag har sin egen hyllning till dels det AIK-lag han spelade i under fyra år och dels klubbens ordförande, som senare skulle bli hela Europas störste fotbollsledare:
- Det var en mycket trevlig tid i AIK. Det var spelare från hela Sverige, med lite av samma bakgrund som jag hade, och vi hade en mycket bra sammanhållning. Vi hade också en ordförande i Lennart Johansson, som kunde komma in i omklädningsrummet och snacka som vem som helst bland oss spelare för att i ett annat sammanhang hålla tal på engelska för en massa höjdare. Han hade en otrolig spännvidd, en stor, karismatisk ledare.
Dag Szepanski tillhör de allra största lirarna i AIK:s historia. Han har till och med gett namn åt en fotbollsklubb, Zepanski FC med Dag i klubbmärket, som spelar i de lägre Stockholmsserierna. Att ha gett namn åt en fotbollsklubb är något som Dag Szepanski är ensam om bland alla 500 allsvenska AIK:are.
Text: Anders Johrén (2006)
|
Visa spelarbeskrivning
Dölj spelarbeskrivning
