Luke Casserly debuterade i AIK:s allsvenska lag borta mot Örgryte 15 maj 2000. Men redan efter 26 minuter hade Luke fått sitt andra gula kort och han blev därmed AIK:s snabbast utvisade spelare genom tiderna. Ingen annan har blivit utvisad så tidigt i sin första AIK-match. Det första gula kortet var OK, det andra var hårt dömt och domaren gick faktiskt fram till Luke efter matchen och ursäktade sig. Men AIK vann matchen med 2-0, en match som, förutom Lukes utvisning, går till historien för det drömmål Nebojsa Novakovic gjorde från nästan halva planen. |
Luke Casserly bodde sina första 26 år i Sydney och var duktig, inte bara i fotboll utan också i friidrott. Redan som nioåring sprang han 100 meter på under 13 sekunder! Det är ett rekord som fortfarande (2002) står sig i Sydneys rekordlistor. Men det var fotboll som tog överhanden, något som Luke aldrig har ångrat. Så småningom kom han till Northern Spirit och som 22-åring fick Luke fotbollslivets hittills bästa upplevelser, OS i Atlanta, som Luke beskriver så här (översatt från engelska).
- I Australien är deltagande i OS mycket stort och jag var med i Australiens samtliga tre matcher. Vi förlorade 0-2 mot Frankrike, men vann 2-1 mot Saudi-Arabien. I den sista matchen, mot Spanien, var vi tvungna att vinna för att gå vidare till kvartsfinal. Med tre minuter kvar av matchen ledde vi med 2-1 när spanjorerna kvitterade. 2-2 räckte alltså inte. Vi anföll med allt vi hade med följd att spanjorerna också kunde göra 3-2. Men trots att vi åkte ur var det ett minne för livet.
I OS var det spelare under 23 år som fick delta, men 1997 gjorde Luke sin "riktiga" A-landslagsdebut, mot Nya Zealand. Då var Terry Venables Australiens coach och Luke har sedan dess (till och med hösten 2002) gjort ytterligare sju A-landskamper för Australien.
Våren 2000 hade AIK planer på att köpa Eric Tinkler. Men han ansågs för dyr och eftersom Tinklers agent även hade kontakter med Luke Casserly föreslogs att Luke skulle träna med AIK under en vecka. Det gjorde Luke i La Manga 2000 och därefter skrev parterna kontrakt. Det blev totalt 52 allsvenska matcher för AIK under de tre år Luke var i klubben. Han blev aldrig riktigt ordinarie även om han 2002 spelade 23 av 26 allsvenska matcher. Han fick istället spela på flera olika platser i laget. Vänsterback, högerback, yttermittfältare och innermittfältare allt eftersom de ordinarie spelarna på dessa positioner antingen blev skadade eller avstängda.
Luke gjorde ett mål i AIK-tröjan. Det var 6-1 målet borta mot BK Häcken i september 2001. Luke nickade in en hörna och han blev därmed AIK:s 250:e allsvenske målskytt genom tiderna.
Så här beskrev Luke själv, i oktober 2002, sina år i AIK:
- Efter sommaren 2002 tycker jag att allt har flytit på bra. Jag är glad att jag fått möjligheten att spela på de positionerna som jag tycker att jag är bäst på. De två senaste säsongerna, 2000 och 2001, har jag nästan uteslutande spelat vänsterback. Det var bäst för laget att jag spelade vänsterback och jag förstår varför jag fick spela där, men jag är ingen naturlig vänsterback. Jag var rädd att få avsluta min karriär i AIK utan att ha fått chansen att visa mitt rätta jag. När jag spelat centralt eller till höger på mittfältet så har jag fått chansen att visa det och det är jag glad för.
Lukes bästa säsong i AIK, 2002, blev också den sista. Luke utvecklar vidare:
- Första säsongen, 2000, kom jag en bit in i säsongen och det var en stor omställning både på planen och utanför. Jag tycker inte att jag kom in helt i spelet det året och 2001 spelade jag nästan hela tiden vänsterback. Som sagt, det var bäst för laget och jag är mer än nöjd med det. Jag spelar hellre vänsterback än inte alls såklart. Jag tycker personligen att jag spelat min bästa fotboll i AIK under 2002.
Trots att Luke fick spela på många olika positioner i AIK så var det inget han var ovan vid:
- Rollen som jag hade i AIK är nästan exakt samma roll som jag har haft i det australiensiska landslaget. Landslagscoachen kallade mig för ”Mr Fix-It” som är bra att ha i laget och någon som han kunde sätta in på alla positioner på mittfältet eller i försvaret och han visste att jag gjorde mitt jobb. Det var min roll i landslaget och min roll i AIK har varit liknande. Jag visste att det var för en sådan roll som Stuart (Baxter) tog hit mig och jag är nöjd med det. Men visst är det centrala mittfältet min favoritplats. Det är där jag trivs bäst men jag är som sagt glad över att få spela.
Och Luke har verkligen trivts med AIK och Stockholm:
- Jag har många fina minnen. Matchen i Istanbul är något jag aldrig kommer att glömma. Träningarna på Stadshagen kommer jag komma ihåg, jag skulle inte kalla det ett bra minne, men jag kommer aldrig glömma gruset där. Bara att vara runt klubben och laget är härligt. Bortaresorna med grabbarna i laget är något jag för alltid kommer minnas, det är ett underbart gäng.
- Och Stockholm är en mycket vacker stad. Det är så olikt från Sydney som är en stad utan samma gamla historia. Atmosfären, byggnaderna och arkitekturen är fantastisk. Om man kommer härifrån så kanske man tar det för givet, men för mig har det varit underbart att ha varit här. Sydney är en sån stor stad så jag tycker att Stockholm är riktigt rogivande.
Direkt efter att säsongen 2002 var avslutad satte sig Luke på ett flygplan till Australien där hans hustru Gracie under november skulle föda parets andra barn. Men Luke har koll på AIK även efter 2002.
- Jag kommer alltid att hålla koll på hur det går för AIK. AIK kommer alltid ha en stor betydelse för mig. Jag och min fru kom till Sverige efter att vi sålt hennes affärsrörelse som hon jobbade mycket med. Så vi har kunnat spendera så oerhört mycket mer tid tillsammans här än hemma i Australien. Jag åker tillbaka med två barn som jag inte hade när jag kom, en föddes här i Sverige och min fru är hemma i Australien nu och väntar nästa barn som borde komma i mitten av november. Jag har så mycket att vara AIK och vårt liv i Stockholm tacksam för. Det kommer alltid vara nära mitt hjärta.
Text: Anders Johrén och Stefan Mellerborg (2002)
|