Svante Samuelsson är uppvuxen i Jörlunda knappt fyra mil norr om Göteborg. Han fick sin fotbollsuppfostran i Vallens IF, fotbollsklubben i södra Stenungssund en mil från Jörlanda. Från 16 års ålder blev det runt fyra år per klubb i Kalmar FF, Örgryte IS och norska SK Brann innan han hamnade i AIK 2002.
Dagen före AIK:s 111-årsdag presenterades Svante för AIK-supportrarna. Han beskrevs som AIK:s nya härförare på mittfältet. Och innan han hade spelat sin första allsvenska match för AIK hade han blivit lagkapten. Svante hade tidigare varit lagkapten i Brann så uppgiften var inte ny.
Den allsvenska AIK-debuten skedde mot Elfsborg i april 2002, en match som länge såg ut att bli 0-0 men där Elfsborg i slutminuterna gjorde två mål.
- En onödig förlust, konstaterar Svante nästan fem år efter matchen. Desto roligare blev min andra match, mot Djurgården.
Det kan man lugnt säga. Derbymatchen 13 april går till historien som en av de händelserikaste och, för alla AIK:are, härligaste derbyuppgörelserna. AIK vann med 4-3 efter att ha legat under med 0-2 och 2-3. Svante Samuelsson nickade in 3-3 efter hörna från Stefan Ishizaki. Svantes egna ord om målet direkt efter matchen till Expressen:
- Det var kamp mellan mig och min gubbe. Jag kom först på bollen och ramlade sedan ner i backen. Jag såg inte ens att den gick in.
Expressen konstaterade vidare: "Att målet kom på nick är knappast någon överraskning. 195 cm och 90 kg Samuelsson dominerar stort i luftrummet och är också målet för de flesta AIK-bollar vid fasta situationer. Mot Elfsborg senast var han ytterst nära att nicka in 1-0, men axlade bollen över. Samuelsson hade även en nick i ribbans undersida i första halvlek."
Matchen mot Djurgården blev Svante Samuelssons höjdpunkt i AIK-tröjan. Det blev hans enda allsvenska mål (han gjorde även ett mål i Svenska Cupen mot Öster i juni 2003) och han rankar själv matchen som sin roligaste i AIK. Svante hade framför allt defensiva uppgifter på mittfältet och hamnade inte så ofta i målsituationer.
Det var tänkt att AIK skulle vara ett topplag både 2002 och 2003 men det blev inte riktigt så. 2002 låg AIK faktiskt sist direkt efter VM-uppehållet i början av juli men kunde genom en stark höst till slut komma femma.
- Det var svårt att skapa de rätta förutsättningarna med den stora tränarturbulensen, menar Svante med några års distans. Olle Nordin slutade precis innan seriestarten. Peter Larsson tog över men slutade även han. På sommaren fick vi vår tredje tränare på bara ett par månader. Visst borde vi spelare ha presterat bättre men det är klart att den stora omsättningen på tränare påverkade negativt.
I december 2002 opererades Svante för tredje gången i sitt högra knä och var därmed borta fram till maj 2003. Då hade AIK åter fått en ny tränare, Richard Money.
- Richard och den nye sportchefen Peter Kisfaludy gjorde tidigt klart att de inte satsade på mig. Det var inte roligt förstås men det var bara att bita ihop, försöka bli bra i knäet och återta en plats i laget.
Svante lyckades också komma tillbaka i startuppställningen men han kände sig aldrig säker på sin plats. Efter ett par förluster på sensommaren fick han sedan bara göra några enstaka inhopp. Efter 2003 återvände Svante till det Kalmar FF han hade spelat i mer än tio år tidigare.
Svante Samuelsson var framför allt lagspelaren. Han var aldrig den stora talangen men kunde med sin längd och styrka ofta dominera mittfältet och luftrummet. Han saknade nog den rätta snabbheten för att få göra mer än de två A-landskamper som han gjorde i samband med ett landslagsläger i Thailand 2001. Svante spelade tre cupfinaler, en för vardera Örgryte, Brann och AIK (mot Djurgården 2002) men han stod som förlorare vid alla tre tillfällen. Vinnare har han istället blivit genom att han har kunnat kombinera en framgångsrik fotbollskarriär med en gedigen utbildning (civilekonom på Handelshögskolan i Göteborg) och med den som bas verkar han nu 2007 som klubbdirektör i Kalmar FF.
Visa spelarbeskrivning
Dölj spelarbeskrivning
