Gunnar Södergren spelade elitfotboll i hela sju klubbar. Den gänglige Södergren var en gång en lovande höjdhoppare och kulstötare i IK Ilion men det var som hoppjerka han blev rikskändis. Han började i AIK som junior och kom via B-laget till Allsvenskan 1942. 1942-43 spelade han 14 matcher och gjorde 2 mål men var tydligen inte nöjd med det för han gick över till Hammarbys division 2-lag där han spelade 6 matcher utan att göra mål. Sommaren 1944 var han tillbaka i AIK där han under de närmaste tre åren spelade 18 allsvenska matcher och gjorde 4 mål. Sedan lämnade han AIK för gott.
Från 1947 tillämpade Gunnar Södergren "ett år i varje klubb". 1947-48 prövade han IFK Eskilstuna i division 3. 1948-49 Djurgårdens IF i division 2. 1949-50 Kalmar FF, 17 allsvenska matcher och 4 mål, enda allsvenska lag han var något så när ordinarie i. Ändå flyttade han till Hälsingborgs IF 1950-51 (en allsvensk match). Han gick till lokalkonkurrenten Råå IF 1951-52 (2 matcher i Allsvenskan) och sista allsvenska anhalten blev Jönköping södra IF 1952-53 (7 matcher, 2 mål). Därefter gav Gunnar upp sin elitkarriär. Han prövade en tid i IFK Stockholm och i början av 1970-talet bodde han i Göteborg och gjorde faktiskt, nog mest som en plojgrej, något inhopp i Örgrytes reservlag, över 50 år gammal(!).
Gunnar Södergren var geni i sitt slag. Han var bollteknisk, hade en bolltalang utöver det vanliga men var lite långsam och släppte ogärna bollen ifrån sig. Vid sidan av planen var han lite av en bohem, en tänkare och lite "streberaktig". Han var en kortspelare av klass och spelade ofta pengarna av övriga i AIK-laget. Han var helnykterist, och låg på grund av detta bra till hos sportjournalisten Torsten Tegnér som också var helnykterist. Han cyklade ofta runt stan i golfbyxor och hade lite egna idéer. Han hade till exempel inte alltid riktiga fotbollskor utan använde vanliga gymnastikskor. I början på 1960-talet åkte han över till Kalifornien och tog sig fram som diversearbetare. Hemkommen till Sverige hade han blivit mormon, något han förgäves försökte omvända också sin fru och dotter till. Denna religösa omsvängning noterade även ett par gamla lagkamrater i AIK som har uttryckt att Gunnar "uppförde sig märkligt på äldre dagar". Så småningom övergav dock Gunnar övertygelsen om att vara mormon.
Gunnars dotter Lena beskriver sin pappa som "en i botten orolig själ". Han tycktes inte få ro någonstans (vilket inte minst hans fotbollskarriär visar på). Han var duktig att spela piano (han hade en flygel hemma som han ofta spelade på) och efter sin allsvenska fotbollskarriär tyckte han mycket om att cykla och att spela tennis.
Gunnar Södergren dog bara 64 år gammal. Men han har ett rekord i sitt slag. Allsvenskt spel i fem olika klubbar och spel i nio klubbar som alla har spelat i Allsvenskan!
Sportjournalist (Eskilstunakuriren, Barometern i Kalmar), diversearbetare i Kalifornien,
Bott:
Hammerdal i Jämtland (1920-32), Stockholm (Arbetargatan på Kungsholmen 1932-46, Norra Dryckesgränd 1946-), Eskilstuna, Stockholm, Kalmar (1949-50), Hälsingborg (1950-52), Jönköping (1952-53), Stockholm, USA (Marysville i Kalifornien, 1962), Stockholm (Noc
Familj:
Barnen Lena (född 1947) och Björn (1948-78), 3 barnbarn