Tord Grip

Tord Grip växte upp i Ytterhogdal i Härjedalen där han spelade fotboll på somrarna och bandy på vintrarna. Han gick sju år i folkskolan och sedan blev han bagarlärling. 18 år gammal kom han till Degerfors, Jernverket och Idrottsföreningen. I Degerfors IF utvecklades han till en av lagets dominerande spelare i början av 1960-talet. 1963 tog Degerfors stora silver efter att länge ha pressat guldmedaljörerna IFK Norrköping. Samma år blev Tord landslagsman då han fick spela mot Ungern i OS-kvalet på Nya Ullevi. Han blev där en av svensk landslagsfotbolls snabbaste målskyttar då han gjorde mål redan efter nio minuter i sin landslagsdebut.

Hösten 1965 blev Tord Grip värvad till AIK. Men det kunde faktiskt ha blivit Djurgårdens IF som istället blivit Tords klubbadress. Tord hade hösten 1964 i stort sett gjort klart med Djurgården som samma höst skulle åka på en resa till Fjärran Östern. Men samma år fick Tord allvarliga problem med en hälseneskada och Djurgårdens läkare konstaterade att Tord inte skulle hålla för allsvenskt spel. Så Tord fortsatte ett år till i Degerfors varvid AIK, genom Lennart Hemming, tog kontakt 1965.

Lennart Hemming och Tord Grip kände varandra via B-landslaget och när AIK:s läkare undersökte Tords hälsenor så fick Tord klartecken. Tord gick över till AIK och det första han fick göra i AIK var att följa med AIK på dess Fjärran Östern- turné senhösten 1965.
- Det var en fantastisk resa, minns Tord precis 37 år senare. Turnén startade med en match i Mässcupen i Schweiz och där fick jag inte vara med då jag inte var spelklar. Jag och Owe Ohlsson tävlade sedan länge om vem som skulle spela alla matcher men Owe var tvungen att avstå sista matchen så den kampen vann jag.
- Vi var i Teheran, Macao, Tokyo, Kyoto, Hongkong, Penang i Malaysia och Singapore. Vi var borta i sex veckor. Det var mycket resor, vi tränade lätt på matchdagsmorgon och så match på kvällen. I Tokyo höll jag på att komma bort då jag blev ensam efter en match och knappt höll på att hitta hem.

Tord rivstartade sin allsvenska karriär i AIK. I premiärmatchen mot IK Brage 1966 gjorde Tord mål redan efter tre minuters spel.
- Ett skott utifrån mot det södra målet, minns Tord.
Det var Allsvenskans snabbaste mål 1966 och Tord blev genom målet en av AIK:s snabbaste debutantmålskytt genom tiderna.

Samma år, fast på hösten, gjorde Tord sitt mest minnesvärda mål. Det var mot Djurgårdens IF i en uppmärksammad match inför storpublik. Djurgården låg i topp och hade åren dessförinnan dominerat med eftertryck i matcherna mot AIK. Men AIK vann med 1-0 genom mål av Grip.
- Det var så mycket folk och uppståndelse kring matchen. Edvin Adolfsson, skådespelaren, ringde efter matchen och gratulerade.

Men trots att Tord spelade merparten av matcherna 1966 (han hade missat ett par vårmatcher på grund av en ljumskskada) så meddelade AIK:s tränare Ingemar Ingevik till Tord Grip efter säsongen att "jag kommer inte att satsa på dig inför 1967".
- Men då satte jag igång och tränade stenhårt på egen hand hela den vintern så Ingevik var tvungen att ta ut mig. Förutom den allsvenska premiären, som jag missade på grund av min mors död, så spelade jag alla matcher och gjorde min bästa säsong som fotbollsspelare.
- Min bästa match gjorde jag nog mot Hälsingborg i juni 1967. Jag gjorde två mål men ändå förlorade vi med 4-3 på Råsunda.

1968 gick det sämre både för Tord och AIK. AIK fick kämpa ända in i slutomgången för att säkra nytt allsvenskt kontrakt.
- Vi hade inte samma flyt med målskyttet och så saknade vi en bra målvakt. Och så var träningsförhållandena usla. Före en seriestart fick vi träna i Hagaparken som var full med hundlort. Vi sprang ofta runt Råstasjön och Stora Mossen var hyfsad för vinterträning. Men totalt sett hade vi mycket dåliga träningsförhållanden.
- Men det var en fantastisk tid i AIK då jag samtidigt fick en bra utbildning. Det enda jag ångrar är att jag lämnade AIK och elitfotbollen efter 1968. Det var omöjligt att hitta ett jobb som gymnastiklärare i Stockholm så jag flyttade till Karlskoga där jag kunde kombinera jobbet som gymnastiklärare med tränarsysslan. Men jag hade kunnat ge ytterligare några år som elitaktiv. Den aktiva tiden som spelare slår det mesta.

Efter 1968 lämnade alltså Tord AIK och elitfotbollen som spelare. Han gick ut GIH våren 1969 och på hösten började han som spelande tränare i KB Karlskoga. Men redan på våren hade han gått över till KB Karlskoga som spelare.

Tord Grip var en speluppläggare och ytter med en god arbetskapacitet. Han var rörlig och teknisk men hade problem i det defensiva spelet och i tacklingarna. Efter några år i Karlskoga har Tord varit tränare på heltid. Och Tord Grip har faktiskt tränat AIK också! Våren 1977 var Tord Grip anställd på Svenska Fotbollförbundet och ansvarig för flera landslag. Då blev AIK-tränaren Gunnar Nordahl sjukskriven på grund av hjärtproblem, och Tord hoppade in och tog några träningspass med AIK.

Efter sina år i Schweiz, Italien och England talar han engelska, tyska och italienska trots att, som han själv säger, "det enda språk jag har läst är franska". Tord Grip spelade tre år i AIK. Där skaffade han sig den utbildning och plattform som sedan gjort honom till en av Sveriges mest respekterade tränare genom tiderna. Men det är en helt annan historia.

Text: Anders Johrén (2002)