För andra gången på en vecka blev Råsunda Fotbollsstadion nästan slutsålt och denna gång i underbar kvällsol! Stämningen på läktarna var också på topp redan långt innan matchen startade. När spelarna väl sprang ut på den inte alltför fina gräsmattan exploderade de båda kortsidorna i en fantastisk Tifo-föreställning.
Om man skulle vilja vara en aning elak skulle man kunna säga att det också var det bästa med årets andra derby på Råsunda, för spelet lämnade mycket övrigt att önska.
Det var ett Hammarby med självförtroende, efter en riktigt bra inledning i Allsvenskan,
och ett AIK, som varken spel- eller poängmässigt kommit upp i nivå med förväntningarna, och just därför kanske revanschsuget.
Men det ville sig inte riktigt. Derbyt "lyfte" aldrig, trots klackarnas idoga och högljudda ramsor.
Första halvlek bjöd endast på ett fåtal tillfällen och båda lagen spelade försiktigt. Ingen ville gå bort sig.
Efter drygt 10 minuter bjöd Sharbel Touma på matchens första farlighet när han för andra gången gick spikrakt genom försvaret, och denna gång faktiskt fick på ett riktigt bra skott, tätt utanför. Försöket innan hade slutat i en snedträff.
1-0 där, och matchen hade förmodligen fått ett helt annat utseende. Andreas Andersson lobbade tätt utanför i den 17 minuten och sedan hände faktiskt inte så mycket mer, förutom att Martin Åslund drog på sig ett gult kort, när han gick in lite vårdslöst i ett motlägg.
Lagen tog ut varandra och bristen på någon som kunde göra det oväntade, det ickelinjära och aviga för att dyrka upp försvarslinjerna, var påtaglig.
Den andra halvleken blev lite bättre än den första, speciellt den sista kvarten, då båda lagen öppnade upp lite för att nå ett segermål.
I den 56:e kom Andreas Hermansson fri för första gången och får bollen förbi Daniel Andersson men också förbi målet. I den 80:e minuten kommer samme Hermansson fri igen men lobben är alldeles för dåligt slagen och blir till plockfrukt för Daniel Andersson, som liksom sin kollega i Hammarbymålet inte var alltför svettig efter matchen.
Dessförinnan hade båda lagen skakat fram ett fåtal chanser, bl a matchens kanske bästa AIK-chans, en lite för lös nick av Novakovic som ändå seglade bort mot krysset och tvingade Lasse Eriksson till en bra räddning.
I slutet av matchen kunde Hammarby mycket väl ha avgjort med en farlig nick av Andreas Bild, som kom perfekt på Christer Fursths inlägg. Daniel Andersson såg bollen passera strax utanför sin vänstra stolpe.
Sammanfattningsvis kan sägas att passningsspelet många gånger var under all kritik. Rena felpassningar varvades med tio meter för långa bollar som inte någon spelare kan göra något av. Passningsträning anbefalles härmed båda lagen inför nästa omgång. Även rörelse och löpningar lyste med sin frånvaro.
AIK:s bäste för kvällen var, liksom senast mot Djurgården, Teddy Lucic som gör det enkelt och lugnt. Han vet när han skall hålla i och när han ska ge ifrån sig bollen. Andreas Andersson och Nebosja Novakovic sprang mycket och stångades med Hammarbys försvar men fick knappast något uträttat.
AIK:s problem i dessa två derbyn har nog ändå varit mittfältet, där många bollar förloras och sprids lite varstans. Martin Åslund och Daniel Tjernström har inte riktigt fått till det i början av Allsvenskan. Båda har svårt att komma in i matcherna och springer mycket på tomgång och hänger med huvudena.
Stefan Ishizaki gjorde sitt första inhopp sedan den olyckliga brutna foten på Cypern tidigt i våras. Han frustade av spelvilja men bör knappast betygsättas för den knappa halvlek han fick på sig. Han och Mats Rubarth kommer dock att behövas för att sätta fart på mittfältet och skapa lite positiv konkurrens.