Svenska Cupen - slutspel 1998-99

1998/99 (AIK - IFK Göteborg 1–0 och IFK Göteborg - AIK 0–0)

1998-99 års cupspel avgjordes – liksom 1975/76 och 1997/98 – i två finaler. AIK tog emot IFK Göteborg hemma på Råsunda i den första matchen och inför 9 171 åskådare avgjorde mittbacken Patrick Englund med matchens enda mål i den 84:e minuten. Hemmalaget fick spela de avslutande 62:a minuterna i numerärt underläge efter att Nebojša Novakovi? visats ut. Fördel AIK inför returen i Göteborg!

Efter att under SM-guldåret slagits ut i kvartsfinal mot Örgryte IS var det ett revanschsuget AIK som jagade ett nytt cupguld 1999. Jakten inleddes redan i juli 1998 och drygt tio månader senare var Gnaget framme i ännu en final. Sju lag slogs ut på vägen till dubbelmötet med IFK Göteborg: Stockviks FF (4–0), Sund IF (3–0), Tyresö FF (2–1), Gefle IF (3–0), Halmstads BK (1–0), Trelleborgs FF (1–0 efter förlängning) och Helsingborgs IF (2–1).

9 171 åskådare var på plats på Råsunda Fotbollstadion fredagen den 14 maj då ”den första halvleken” av cupfinalen skulle spelas. Tränarna Stuart Baxter och Reine Almqvist var båda kritiska till att cupfinalen inte avgjordes i en match och de flesta inblandade höll nog med.

Domaren Leif Sundell från Borlänge blåste igång matchen och det var AIK som inledde bäst och mittfältaren Andreas Johansson sköt över ur bra läge. I den 28:e minuten ändrades matchens förutsättningar dramatiskt då Nebojša Novakovi? direkt fick rött kort efter en tuff tackling på Joakim Persson. AIK:s viktiga forward missade resten av matchen och även returen i Göteborg. Blåvitt kopplade i och med det numerära överläget ett klart grepp om matchen i den andra halvleken och Mattias Asper fick storspela för att hålla 0–0. Patric Andersson var igenom i mitten av halvleken, men Asper räddade som så många gånger tidigare i AIK-tröjan.

Med sex minuter kvar av matchen fick AIK ett inkast ner mot hörnflaggan på högerkanten och bollen gick in till mittbacken Patrick Englund i straffområdet, och han kunde retfullt rulla in bollen i mål förbi en passiv Bengt Andersson. Stort jubel bland publiken och AIK hade skaffat sig ett bra läge inför returen.

Med 1–0 i bagaget inför returen på Nya Ullevi i Göteborg var det fördel AIK. Det var också AIK som svarade för den starkaste insatsen i final två och inhopparen Marino Rahmberg var närmast att spräcka nollan. Matchen slutade 0–0 vilket innebar att AIK blev cupmästare efter totalt 1–0 i de två matcherna. Cupsegern var AIK:s sjunde genom tiderna och tredje under de fyra senaste säsongerna.

Efter 1–0-segern på Råsunda dröjde det sex dagar innan returen spelades på Nya Ullevi. Förutsättningarna inför finalmatch 2 var att 1–0 till IFK Göteborg medförde förlängning och eventuellt straffar, medan alla andra uddamålsförluster för AIK (och givetvis oavgjort eller AIK-seger) räckte till svartgul totalseger i cupen.

13 853 personer hade tagit sig till Nya Ullevi och de fick inte se någon vidare match. Målchanserna var få och spelet höll ingen större nivå. Inhopparen Marino Rahmberg stod för AIK:s två farligheter och hemmalagets Erik Nevland sköt över i fritt läge i den andra halvleken, men mycket mer bjöds det inte på då det gäller målchanser.

Ola Andersson gjorde årsdebut då han ersatte Christer Mattiasson i slutminuterna. 0–0 lös på resultattavlan då domaren Sten Johanzon blåste av matchen och siffrorna förkunnade att AIK återigen var cupmästare. AIK var i och med SM-guldet 1998 kvalificerade för Champions League så cuptiteln gav inget internationellt spel i sig denna gång.

Text: Stefan Mellerborg